Soffpotatisarna på fest och test
Tiden går fort när man har roligt. I tio veckor har Yle Vegas soffpotatisar deltagit i Gåkampen 2016. De har promenerat i ur och skur, ja till och med i riktigt vinterväder. Nu är det dags för slutsummering; hur mår Karin, Mirja och Synnöve efter många, långa och korta promenader?
Vad är bättre än en liten fest en helt vanlig onsdag? En snörik, men fantastiskt vacker kväll i början av november ordnades en Gåfest i Karis. Det är Folkhälsan som arrangerat dylika fester runtom i Svenskfinland för att fira att så många har hakat på Gåkampen, men också för att uppmuntra nya motionärer att gå med i kampanjen.
Med på Gåfesten var naturligtvis också Yle Vegas soffpotatisar Karin Svahnström, Mirja Koponen och Synnöve Lindholm, alla tre klädda i varma rockar, utebyxor och vinterkängor.
- Det måste jag säga att det tar inte emot så mycket mera att gå uppför backar, säger Karin som har med sig sin egen personliga tränare, hundvalpen Albert.
- Jag har varit på semester, säger Synnöve, men berättar att resan till Dubai innebar en hel del promenader till restauranger och sevärdheter.
- Vi gick en kväll omkring i ett shoppingcenter och telefonen visade sedan att jag hade gått 6,9 kilometer.
- Gick det åt lika mycket pengar också, replikerar Mirja snabbt.
Gåfest i promenerandets tecken
Det går undan när de här tre damerna promenerar. Det är inte enbart gångfarten som har ökat, skämten och skratten avlöser varandra.
I början av november har Mirja gått cirka 150 kilometer sedan starten i mitten av september. Synnöve har gått omkring 230 och Karin, som i september avslöjade att hon inte har motionerat aktivt sedan 1970-talets början, har hunnit avverka över 260 kilometer.
- Det är nog tack vare min hund, säger Karin och berättar hur Albert begär ut minst tio gånger per dag.
Just som jag öser beröm över mina hurtiga soffpotatisar träffar vi karisbon Bernt Johansson, som också deltar i Gåfesten. Bernt är en bra bit över 80 år, han har rollator och har gått cirka 400 kilometer under de knappt tio veckor Gåkampen har pågått. Vi konstaterar att Bernt inte är någon soffpotatis. Det är förresten inte Karin, Mirja eller Synnöve heller. De är på sin höjd före detta soffpotatisar. Som allmän pådrivare och hälsoreporter har jag fullt sjå att hänga med i deras promenadtakt.
Nytt UKK-test
En knapp vecka senare är det dags för final, i vårt fall ett nytt motionstest. Hur har promenaderna inverkat på damernas kondition?
Den här gången träffar vi idrottsinstruktör Heikki Kiili på Solvalla i Esbo. Idrottsplanen i Karis är full av snö och har fått fina skidspår som vi naturligtvis inte vill förstöra. Heikki har därför fixat en 200 meter lång bana på konstgräsplanen. Den är plogad och den är mjuk, Ute är det mörkt och några köldgrader, förhållandena är rätt annorlunda jämfört med första testtillfället en solig och varm septemberkväll i Karis.
- Det optimala med tanke på testresultatet skulle vara om förhållandena vore så lika som möjligt, säger Heikki och tillägger att Karis idrottsplan har en yta av tartan som gör att farten ökar, medan mjukt konstgräs är skönt att gå på, men betydligt tyngre.
Nå, Karin, Mirja och Synnöve låter sig inte avskräckas av de här något sämre oddsen. De far iväg med väldig fart och när de småningom har avverkat tio varv, det vill säga två kilometer, har alla tre bättre tid än i september.
- Det kändes inte tyngre, säger Synnöve som liksom de övriga gick i vinterkängor.
- Det känns nästan ingenstans, det känns riktigt bra. Tänk, det behövs inte desto mer än 150 kilometer, säger Mirja.
- Den extra, tunna tröjan var för mycket, säger Karin, som i övrigt har samma känsla som Mirja och Synnöve.
- Jo, Karin hade helt annan stil nu, säger Mirja, hon gick mycket snabbare.
Heikki gör ett litet försök att få ner damerna på jorden igen.
- Jag märker själv när jag springer i mörker att man känner sig som en världsmästare när träden och skuggorna passerar snabbare. Men farten är nog inte snabbare, säger Heikki.
Heikki får ett gapflabb till svar. Damerna är på supergott humör, ingen är trött och alla har bara gott att säga om sina nya, goda motionsvanor.
Alla är piggare, Karin sover mycket bättre och ingen blir speciellt andfådd längre.
Sanningens minut, har konditionen blivit bättre?
Vad ger UKK-testet vid handen, har de före detta soffpotatisarnas kondition förbättrats?
Trots snö, mera kläder, tyngre skor och mjukare underlag har alla gått snabbare, de har bättre flås och uthållighet. Konditionen har blivit klart mycket bättre.
- Det här var bara början, nu fortsätter vi, säger Karin och tar upp sin personliga tränare, hundvalpen Albert i famnen. Det var bra att komma med i soffpotatisgänget.
- Det här var en bra inkörsport till något mer, säger Mirja
- I somras kändes det som att jag inte fick ordentligt med luft, nu får jag bra med syre i lungorna, säger Synnöve.
Heikkis hälsning när han e-postar testresultaten till de före detta soffpotatisarna, också kallade Charlie’s Angels, får avsluta vår serie med Karin, Mirja och Synnöve:
”Viktigaste är det som Angels sa på kvällen. De känner sig som nya människor och har fått nya hälsosamma vardagsrutiner. Det kommer att leda till resultat också framledes.
Jag är också jättestolt över Angels:) Jag önskar lycka till i framtiden.”
' /%3E%3C/svg%3E)
