FN:s klimatmöte i Marrakech avslutades - men viktiga beslut sköts upp
FN:s två veckor långa klimatmöte avslutades natten mellan fredag och lördag i Marrakech i Marocko. De viktigaste åtgärderna brådskar, bedömer expert.
Nästan 200 länder ratificerade kilmatavtalet som slöts i Paris 2015. De mest centrala besluten i Marrakech speglar Parisavtalet och handlar om transparens och jämförbarhet gällande hur man minskar utsläppen.
– I Marocko har vi stärkt arbetet mot klimatförändringen och fört avtalet i Paris mot konkreta åtgärder, konstaterar Finlands representant miljöminister Kimmo Tiilikainen i ett pressmeddelande.
Faktum är ändå att många viktiga frågor har skjutits upp och finländska miljöorganisationer säger att det nu skulle vara "dags att gå från klimatavtal till klimatåtgärder" i ett gemensamt ställningstagande.
- Bordet är dukat för beslutsfattarna, vi känner till målen och hur vi ska nå dit - det enda som fattas är tid. Också Finland måste snabbt uppdatera sina klimatåtgärder till tiden efter Paris: utsläppen ner och finansieringen upp, säger Kepas klimatexpert Tuuli Hietaniemi i ställningstagandet.
Andra kommentatorer saknar beslut om hur ofta länderna ska skärpa sina löften om minskade utsläpp. Ska det ske vart femte eller vart tionde år?
Vad var Parisavtalet?
Enligt planerna skulle mötet i Marrakech räta ut frågetecken och fatta beslut om detaljer i Parisavtalet från fjol. Det sågs av många som ett globalt genombrott och en succé.
I korthet handlar avtalet om att 200 länder har bestämt att jordens medeltemperatur inte får öka med mer än 1,5 grader. Den positiva överraskningen var att hela 55 länder ratificerade avtalet redan ifjol och det trädde i kraft snabbare än många hade väntat sig, den fjärde november i år.
För att nå målet krävs att alla länder skärper sina utsläppsminskningar innan 2020, skriver miljöorganistaionerna. Tyvärr blev det ändå i år svårt att komma överens om detaljerna.
Svårt med detaljer efter snabbt avtal
I Paris presenterade medlemsländerna frivilliga utsläppsminskningar. Även om de är ett steg i rätt riktning, skulle jordens temperatur trots minskningarna stiga med närmare tre grader.
Klimatforskarna i FN:s vetenskapliga klimatpanel, IPCC, har liknat en dylik uppvärmning vid ett mardrömsscenario.
Tidtabeller och detaljer vållade ändå problem. Till exempel hade världens länder svårt att komma överens om finansiering till fattiga länder. Vem ska till exempel få ansöka om pengar ur klimatfonden för fattiga länder? Turkiet vill till exempel ha rätt att göra detta, även om Turkiet inte brukar räknas som fattigt land i FN sammanhang.
Långsamt mer pengar till u-länder
De rika industriländerna har under konferensen lovat höja utvecklingsländernas årliga klimatfinansiering med 100 miljarder dollar. Hur finansieringen ska förverkligas förblev ändå öppet.
En grupp EU-länder meddelade om mer finansiering till en fond som stöder utvecklingsländer att anpassa sig till klimatförändringens effekter. Enligt Kepas klimatexpert Hietaniemi är fonden viktig men bara n droppe i havet.
- Den täcker bara en tusendel av all finansiering som krävs för att anpassa sig till klimatförändringen. Ju längre vi väntar, desto större blir räkningen, säger Hietaniemi.
Ett exempel är värdlandet Marocko som i år kämpat med allvarlig torka. Enligt FN.s jordbruksorgan FAO blev sädesskörden 70 procent mindre än i fjol.
Trumps skugga
Över klimatmötet i Marrakech hängde också en skugga i form av USA:s blivande president Donald Trump. Han har lovat lösgöra USA från klimatavtalet i Paris och strypa all amerikansk finansiering av FN:s projekt mot global uppvärmning. I hemlandet vill Trump satsa på olja och kol.
Det översvämningsdrabbade öriket Fijis premiärminister Frank Bainimarama vädjade till Donald Trump när han talade på Marrakechmötets avslutning.
- Jag vädjar åter till USA:s kommande president Donald Trump att visa ledarskap och ta tillbaka sitt påstående om att människoframkallad klimatförändring är narr, sade Bainimarama.
Fiji behöver USA lika mycket nu som under andra världskriget, sade Bainimarama.
I torsdags vädjade 197 länder för att högsta politiska nivå ska binda sig till kampen mot klimatförändringen.
Källor:YLE, BBC, Svt, ilmasto.org