Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Kvotflyktingfamilj kommer till Pargas på måndag

Från 2016
Uppdaterad 24.11.2016 06:19.
knytkalas i Pargas för stadens kvotflyktingar
Bildtext Arkivbild. Då det kom kvotflyktingar till Pargas ifjol ordnades det knytkalas så Pargasborna och de nyanlända kunde lära känna varandra.
Bild: Yle/Johanna Ventus

Pargas välkomnar en till kvotflyktingfamilj. Familjen på sju personer kommer från ett flyktingläger i Libanon till Pargas på måndag.

I september beslöt stadsfullmäktige i Pargas att staden ska ta emot en till kvotflyktingfamilj. Under 2014 och 2015 har det sammanlagt kommit drygt 30 kvotflyktingar till Pargas. Familjen från Syrien består av sju personer och kommer likt de andra kvotflyktingarna till Pargas från ett flyktingläger i Libanon. Så mycket mer än så vet man inte om familjen i det här läget, konstaterar flyktinghandledare Gudrun Degerth.

- Vi vet att det är en familj på sju personer och av barnen är fyra flickor och en pojke. En av de fem barnen är ganska nyfödd och så finns det två tvillingflickor som är i skolåldern, säger Degerth som har haft kontakt med familjen via Skype.

Flyktingshandledare Gudrun Degerth i Pargas.
Bildtext Flyktinghandledare Gudrun Degerth i Pargas.
Bild: Yle/Johanna Ventus

Pargasbor har donerat kläder och leksaker

Pargas har tagit emot kvotflyktingar både ifjol och året innan och Degerth tycker att förberedelserna gått bra Även den här gången. Också nu har hon fått in många donationer av Pargasborna och rummet bredvid hennes kontor är fullt av allt från kläder till leksaker.

Pargasbor har donerat saker till kvotflyktingarna.
Bild: Yle/Johanna Ventus
Pargasbor har donerat leksaker till kvotflyktingarna.
Bild: Yle/Johanna Ventus

- Det är klart man blir vanare för varje gång och den här gången har det nästan löpt av sig själv. Då Pargasborna fick veta att en ny familj var på kommande tog de själva kontakt och funderade vad som behövs. Nu är lägenhet fixat och där finns allt från köksbord och sängar till lampor, som jag fått via donationer. Här finns nu så pass mycket att då jag tagit det som den nya familjen kan behöva kommer våra andra kvotflyktingfamiljer och de asylsökande som finns här på orten att få ta vad de behöver och så ger jag resten till någon välgörenhetsinsamling, säger Degerth.

Pargasbor har donerat kläder till kvotflyktingarna.
Bild: Yle/Johanna Ventus

Det mesta är alltså redo inför familjens ankomst på måndag, men hur har det gått för de familjer som kom till Pargas förra hösten och året innan?

- Det har gått väldigt bra, lite lider de av mörkret och det väder vi nu har men överlag har det fungerat mycket bra. De bor alla kvar här. En man är på arbetspraktik i S:t Karins, några mammor är hemma med sina barn och så går de på språkkurser. För vissa börjar finska flyta på förvånansvärt bra redan nu.

Flyktingarna integreras på finska – i framtiden kan svensk integration bli aktuell

Då det gäller språk så kommer den nya familjen som de tidigare kvotflyktingarna att integreras på finska. Stadsstyrelsen i Pargas utsåg tidigare en arbetsgrupp som ska utreda om Pargas kunde börja integrera flyktingar också på svenska. Arbetsgruppen har ett förberedande möte nästa vecka men själva arbetet med att skapa en modell för integration på svenska börjar först på nästa års sida. Gudrun Degerth som sitter med i arbetsgruppen ser många fördelar med att integrera flyktingarna i Pargas på svenska.

- Majoriteten här i Pargas talar svenska och här finns både svenskspråkigt gymnasium och också vid till exempel Axxell kan man studera på svenska. Att integrera på svenska känns naturligt och inget hindrar att man sedan lär sig finska torts att man lärt sig svenska först.

Klassrum i Kronoby gymnasium.
Bildtext Pargas utreder möjligheterna att integrera på svenska.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Samtidigt finns det också risker med att integrera på svenska.

- De negativa sidorna är ju att området var man kan hitta jobb om man bara kan svenska är ganska begränsat, det finns Pargas och skärgården, Kimitoön och Åland men ska familjerna flytta någon annanstans i Finland måste de ju också kunna finska. Det kan vara begränsande men samtidigt kan det vara lättare att hitta jobb här i trakten om man kan svenska, säger Degerth.

För- och nackdelar med integration på svenska

Enligt Degerth är det viktigaste att man tydligt informerar familjerna om vilka fördelar och nackdelar det finns med att integreras på svenska respektive på finska.

- Familjerna har rätt att välja vilket språk de vill integreras på. Jag har hört folk som själva är invandrare som har olika erfarenheter om det här. Bland annat var det en man som berättade för mig om hur hans vänner i Åbo integrerades på svenska och gick i svensk skola medan han gick i skola på finska. Han har frågat sina föräldrar varför inte han också fick gå i svensk skola då hans vänner nu alla är tvåspråkiga medan han bara kan finska. Sen hörde jag också om en dam som blivit integrerad på svenska och som utbildat sig om nu var besviken då hon hade svårt att få jobb inom sin bransch då hon inte kunde finska, säger Degerth.

För familjen som kommer till Pargas på måndag är det alltså finska som gäller. För flyktinghandledare Gudrun Degerth blir det här tredje gången hon tar emot en ny familj.

- Mycket går på rutin och det är lättare nu med mer erfarenhet men samtidigt är varje familj unik och man kan inte göra allt på samma sätt. Vi måste vänta och se vad deras behov är då vi lärt känna dem. Men åtminstone känner jag mig mycket säkrare med all erfarenhet jag nu har och jag vet att vi kan ge dem ett bra mottagande här i Pargas vilket känns bra, säger Degerth.

Radio Vega Åboland

Programmet är inte längre tillgängligt

Diskussion om artikeln