Fördel eller nackdel med vårdjättar inför vårdreformen?

Det råder hektiska tider inom vårdbranschen nu då vårdreformen knackar på dörren. Branschen domineras allt mer av fyra stora jättar - Terveystalo, Mehiläinen, Attendo och Pihlajalinna - som alla vill vara redo när social- och hälsovården snart ska läggas om helt.

En stor fusion inom hälsovårdsbranschen planeras mellan vårdbolagen Terveystalo och Diacor. Efter fusionen kommer det nya bolaget att ha en personal på över 7 000 personer.

Den planerade vårdreformen har väckt farhågor om att de privata vårdjättarna kommer att bli mera dominerande. Många frågar sig hur det här kommer att påverka tillgången till god vård, till exempel i glesbygden.

Det är oklart hur de stora vårdbolagen i slutändan kommer att gynnas av vårdreformen eftersom beredningen av reformen fortfarande pågår.

Professor Mats Brommels har lett den grupp som har utrett hur valfriheten ska förverkligas i vårdreformen. Brommels sitter också i Folkhälsans styrelse.

Enligt honom är tidpunkten för fusionen mellan Terveystalo och Diacor inte en slump. Vårdreformen hägrar - och nu försöker vårdbolagen se till att de är så förberedda som möjligt.

- Den privata marknaden i Finland är ändå redan relativt koncentrerad så jag ställer mig tveksam till nyttan av ett dylikt företagsarrangemang, säger han.

Ser du fördelar eller nackdelar med att man går mot färre men större bolag?

- Nackdelen är att det blir mindre konkurrens. Och man eftersträvar ju nu att införa mer konkurrens - framför allt inom den del av vården som ska ingå i valfrihetssystemet. Om vi får färre aktörer blir det färre alternativ, och det kommer konkurrensen att lida av.

Vilka är fördelarna? Har ett större bolag möjlighet att bättre garantera att det finns vård också i glesbygden - på mer "oattraktiva " områden ekonomiskt sett?

- I teorin ja. Om man är en jätte så kan man naturligtvis kompensera för olönsam verksamhet på vissa områden genom att man klarar sig bättre på befolkningstäta områden. Men jag vill understryka att spelreglerna ännu är oklara. Vi vet inte hur den här delen av vårdreformen kommer att se ut.

Kan man tänka sig att det här i bästa fall kan innebära att man kan garantera vård också på svenska?

- Det har jag svårt att se. Det är ganska uppenbart att det krävs aktörer som profilerar sig väldigt tydligt med att ge språklig service. Och det är ju inte något som vare sig Terveystalo eller Diacor har gjort sig kända för.

Processen kring vårdrefomen pågår, och det finns många frågetecken kring begreppet valfrihet. Tror du att man kommer att se fler fusioner i vårdbranschen inför vårdreformen?

- Det har jag väldigt svårt att se. Som sagt - branschen är redan relativt koncentrerad. Dessutom har regeringen väldigt tydliga mål här: Vårdreformen ska skapa bättre förutsättningar för små och medelstora företag att etablera sig på valfrihetsmarknanden.

Så det är uttryckligen mindre aktörer man vill stöda - och inte de här stora jättarna ?

- Precis. Och det får man ju antydningar om då man läser de tjänstemannaförslag som nu har presenterats. Valfrihetsverksamheten kommer att begränsas till små social- och hälsovårdscentraler och till tjänster som ges i hemmet.

Vårdjättarna har kritiserats för att bara vara ute efter att göra pengar, och det har riktats kritik mot den skatteplanering som de sysslar med. Hur mycket handlar den här fusionen om att Terveystalo försöker förbättra sin image och skapa en bättre bild av sig?

- Det är osökt en tanke som man slås av. Terveystalo vill kanske putsa upp sitt varumärke genom att gå samman med en aktör i tredje sektorn.

(Johannes Tabermann intervjuade professor Mats Brommels)