Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Inte bara vetenskap bakom riskgränserna för alkohol - vitt skilda tolkningar världen över

Från 2016
Uppdaterad 23.03.2017 18:11.
Karta över gränserna för alkoholkonsumtion
Bild: Yle/Google

Alkoholkonsumtionen i Finland har ökat i år, efter några års nedgång. Samtidigt anses vi finländare kunna dricka relativt mycket på en gång utan att få hälsoproblem.

Gränsen för riskkonsumtion av alkohol ligger i Finland på 23–24 enheter i veckan för män, och på 12–16 enheter i veckan för kvinnor. Att dricka mera än det regelbundet kan leda till alkoholrelaterade sjukdomar och en förtida död.

En enhet alkohol motsvarar en liten flaska mellanöl eller cider, ett 12 cl stort glas vin eller 4 cl starksprit.

Vad som anses vara skadligt varierar ändå stort mellan olika länder. När högriskgränsen för män i Finland är 23–24 enheter, så är motsvarande gräns till exempel 14 i Sverige och 35 i Österrike.

Och i vissa länder anses männen kunna dricka dubbelt så mycket som kvinnorna utan att riskera hälsoproblem, medan andra länder har samma gränsvärden både för män och kvinnor.

Vad grundar sig gränserna på?

Thomas Karlsson, alkoholforskare vid Institutet för hälsa och välfärd THL, sammanfattar vad de många skillnaderna beror på:

– Det är delvis vetenskap, det är delvis den kulturella bakgrunden, som hänger ihop med landets dryckesvanor och hur mycket man dricker där överlag, och så har det också att göra med politik.

Nationella alkoholgränser baserar sig alltså till stor del på vetenskap, men länderna betonar de studier som finns på olika sätt.

Till exempel Storbritannien sänkte tidigare i år sin högriskgräns för män från 21 till 14 enheter alkohol per vecka, till samma nivå som för kvinnorna i landet. Sänkningen skedde efter att det kom ny kunskap om att alkoholen kan öka risken för cancer.

Men riskgränserna bestäms alltså också enligt den lokala kulturen och i enlighet med politiken i landet, betonar Peter Eriksson, alkoholforskare vid Helsingfors universitet.

De riskgränser som finns ska ändå inte tolkas som säkerhetsgränser - också mindre mängder ökar i viss mån riskerna.

Alkoholgrafik
Bildtext Lågriskgräns (antal enheter / flaskor mellanöl på 33 cl) per dag i olika länder.
Bild: Yle/Seppo Suvela

I Finlands fall är lågriskgränserna för alkohol tagna ur näringsrekommendationerna, som senast sammanställdes av Statens näringsdelegation år 2014.

Högriskgränserna är sammanställda av läkarföreningen Duodecim och föreningen för addiktionsmedicin i Finland.

– Ju mer det dricks i ett samhälle så troligtvis kommer riskgränsen att sättas högre, för det är den sociala och kulturella normen för drickande, att man accepterar mera alkoholkonsumtion i ett sådant samhälle, säger Eriksson.

Berusningsdrickande

En ytterligare riskgräns handlar om hur mycket alkohol man maximalt borde dricka på en gång för att undvika troliga hälsoskador. I Finland är det sex enheter; bland de högsta riskgränserna i världen, efter Bulgarien (8 enheter). Chile, Portugal och Rumänien ligger på ungefär samma nivå som Finland.

Samtidigt anser man i Danmark att redan fyra enheter på en gång är riskabelt, medan man på Malta tycker att det räcker med tre.

Hur mycket dricker du på en gång?

Visualiseringen visar hur ditt drickande förhåller sig till riskgränsen i 20 olika länder. En portion alkohol motsvarar till exempel en flaska mellanöl (33 cl), ett litet glas vin (12 cl) eller en snaps (4 cl).
Kön:
Alkoholportioner:
LandGräns
Malta3,0 
Australien3,3 
Danmark4,0 
Nya Zeeland4,2 
Slovenien4,2 
Kanada4,5 
USA4,7 
Sydkorea5,0 
Irland5,0 
Luxemburg5,0 
Polen5,0 
Schweiz5,0 
Spanien5,0 
Sverige5,0 
Chile5,8 
Finland6,0 
Portugal6,0 
Rumänien6,0 
Litauen6,7 
Bulgarien8,3 
   
LandGräns
Slovenien2,5 
Malta3,0 
Australien3,3 
Nya Zeeland3,3 
Polen3,3 
Spanien3,3 
Kanada3,4 
Sydkorea3,5 
Danmark4,0 
Schweiz4,0 
Sverige4,0 
Bulgarien4,2 
Chile4,7 
Irland5,0 
Luxemburg5,0 
Portugal5,0 
USA5,8 
Finland 6,0
Rumänien6,0
Litauen6,7
   

Kulturen i nordligt belägna länder påverkar riskgränserna.

– Vår finska kultur är ändå en dryckeskultur och det är en sak som inte i en handvändning ändrar sig, kommenterar alkoholforskare Peter Eriksson.

Han säger att samma sak gäller för Ryssland och i stor mån också för Sverige och Norge.

Eriksson betonar att det är viktigt att lyssna på sin egen kropp.

– Jag tycker att var och en borde förstå att själv lite följa med hur man dricker. Att om man dricker på ett sådant sätt att man har "krabbis" varje dag så dricker man för mycket helt enkelt.

Alkoholforskaren Peter Eriksson
Bildtext Alkoholforskare Peter Eriksson.
Bild: Yle/Nanette-Marie Forsström

Han tillägger att om man upprepade gånger dricker mer än det som rekommenderas så kan man räkna med hälsoproblem såsom viktökning och i värsta fall cancer.

De nationella gränserna för alkoholkonsumtion gäller för normalviktiga friska vuxna. Personer över 65 år uppmanas däremot att fundera på att dricka mindre än rekommendationen.

Det kan också finnas individuella orsaker att dricka mindre - till exempel kan ens gener inverka, och också om man tar vissa mediciner.

Faktaruta: Riskgränser och hälsoskador

Ny forskning: ju mindre desto bättre

Världshälsoorganisationen WHO sätter för sin del inga gränser för säkert alkoholdrickande eftersom det finns bevis för att det bästa för hälsan är att inte dricka alls.

“Alkohol bidrar till omkring 60 olika diagnoser. För nästan alla gäller det att ju mer du dricker desto högre blir risken att du drabbas av sjukdomen. Därför, ju mindre desto bättre.” skriver WHO i ett uttalande.

Det finns också flera studier som tyder på att alkohol saknar positiva effekter för hälsan.

Till exempel en brittisk studie från tidigare i år visar att patienter som lät bli att dricka alkohol i en månad förbättrade sin leverfunktion, sina kolesterolvärden och sitt blodtryck. Dessutom minskade risken för leversjukdom och diabetes.

Alkoholexpert oroad över framtiden

Eriksson är nu oroad över Social- och hälsovårdsministeriets förslag om att godkänna starkare alkoholdrycker i matbutikerna - 5,5 procent istället för 4,7 procent såsom i dag.

– Det är ju faktiskt det värsta man kan tänka sig. Vi förlorar ännu mer pengar, får ännu mer skador och gör ännu fler människor berusade. Jag förstår inte alls den här idén, jag tycker den är fullkomligt löjlig.

Tomma ölburkar.
Bild: Yle/Rolf Granqvist

Eriksson tillägger att Finland redan nu förlorar en miljard euro per år jämfört med Sverige, när vi har mellanölet i minuthandeln. Det leder alltså till negativa konsekvenser för finländarnas hälsa.

Han skulle istället vilja dra bort mellanölet från finländska matbutiker och ersätta det med folköl, eller tvåans öl.

– Nio av tio vet inte ens skillnad på smaken, och då används den inte så mycket i berusningssyfte, kommenterar Peter Eriksson.

Ministeriets förslag ska på remissrunda och meningen är att riksdagen behandlar det under våren 2017.

Diskussion om artikeln