Integration på svenska, finska eller båda?

- Jag tycker det är alldeles fantastiskt att ni alla är här. Det visar att det finns många som jobbar med de här frågorna. Vi behöver koordinera oss, samarbeta och framför allt stärka varandra.

Markus Österlund, folktingssekreterare på Folktinget, var en av arrangörerna för de första finlandssvenska integrationsdagarna under måndag och tisdag med drygt 100 deltagare från olika håll i Svenskfinland.

Under temadagarna behandlades integrationsfrågor ur olika synvinklar.

En sak man ville lyfta fram var att det ska vara möjligt att gå den finländska integrationsutbildningen också på svenska i sådana områden där det nu anses svårt - som i huvudstadsregionen.

- Det ska vara en naturlig sak att kunna etablera sig i samhället också på svenska, understryker Österlund.

Närpes, Kristinestad, Jakobstad och Åland är exempel på orter där integrationen sker på svenska.

- Vi borde också tala mer om tvåspråkig integration, dvs. att man skulle lära sig båda språken under en och samma integrationsutbildning, tycker för sin del Liselott Sundbäck, svensk invandrarkoordinator på Kommunförbundet.

I Kanada får man välja själv

Jennifer York var en av föreläsarna som deltog i dagarna. York berättade om hur den organisation hon jobbar för, ISS bC, sköter integrationsfrågor i Kanada.

Välgörenhetsorganisationen har huvudkontoret i Vancouver och samfinanserieras av myndigheter och privata donatorer.

ISS of BC tar hand om invandraren från första början, ordnar språkundervisning och en mängd annan utbildning, tipsar och försöker uppmuntra flyktingen/ invandraren att fatta egna beslut.

Det centrala är att man ser till individernas enskilda behov - vad vill hen själv?

- När man väljer själv tar man mer ansvar, säger Jennifer York.

Kommunerna starka i Norge

Norge tog ifjol emot 12 500 flyktingar och uppskattar årets siffra till cirka 16 000.

De enskilda kommunerna har själva en aktiv roll i integrationsfrågor, konstaterar Nina Gran som jobbar på KS, motsvarande kommunförbundet.

Kommunerna får till exempel själva bestämma hur många flyktingar de kan ta emot.

Intresset har varit hyggligt eftersom kommunerna också får en god ersättning för varje person.

- Men just nu finns det mer platser för flyktingar än det finns flyktingar, konstaterar Gran.

Det beror på att man förberedde sig på en större mängd asylsökande, men så stängde rikspolitiken gränserna.

- Det har blivit en strängare politik för att komma in i landet. Men själva integreringen satsas det mycket på, konstaterar Gran.

Hög sysselsättningsgrad bland invandrare i Norge

I Norge är kommunen skyldig att erbjuda språkträning och integrationsprogram till alla flyktingar och det har gett goda resultat.

Även om sysselsättningsgraden bland invandrare i Norge är 20 % lägre än bland de infödda norrmännen så är sysselsättningsgraden betydligt högre än bland invandrare i andra länder, förklarar Nina Gran.

Samtidigt ser hon att det ändå är just det här området som Norge ännu kan bättra sig på:

- Att folk lär sig språket och kommer in på arbetsmarknaden, säger Nina Gran.

Idéer värda att ta efter

Liselott Sundbäck, svensk invandrarkoordinator på kommunförbundet, tycker att båda exemplen kan ge oss i Finland idéer.

- I Finland är det stat och kommun som har det huvudsakliga ansvaret för integreringen. Därför är det intressant att höra om hur tredje sektorn är så aktivt med i Kanada. Jag tror det finns en stor kunskap hos tredje sektorn som vi kunde ta till oss också hos oss, säger Sundbäck.

Gällande Norge ser Sundbäck också möjligheter att ta efter fungerande metoder.

- Vi har ju länge haft en sådan policy att vi inte velat ge falska förhoppningar på mottagningscentralerna. Så länge du är asylsökande är du väntande. Först sen då man får uppehållstillstånd kommer man med i integrationsprogrammen. Det att man aktivt gör saker redan på mottagningscentralerna i Norge, för att inte passivera de asylsökande, är något vi kunde ta efter här, säger Liselott Sundbäck.