I Nagu går det inte att försvinna i mängden - här lär man känna varandra

I Nagu har de asylsökande som bor kvar blivit en självklar del av samhället. Jobb lyfts fram som en förklaring, men också en fananamma-attityd.

I oktober i fjol kom de första asylsökande till Nagu. Sedan dess har mycket hänt. Mottagningen i hotell Strandbo stängde i april och de flesta familjer som bodde där flyttade till mottagningar på andra orter i Finland. Men tack vare hjälp av ortsbor kunde flera familjer bo kvar på orten. En av dem är Ghassan Abdullah Mukhlif från Irak. Han jobbar som bilmekaniker vid servicestationen Seo på Kyrkbacken i Nagu.

- Jag är van att jobba och i början då jag kom hit till Nagu var det jobbigt att inte ha något att göra. Jag berättade för enhetschefen vid mottagningen att jag jobbat som mekaniker i bland annat Irak och Syrien och hon hjälpte mig hitta jobb.

Praktiken blev en heltidstjänst

Till en början fick han en praktikplats vid servicestationen men numera jobbar han heltid fem dagar i veckan. Ett jobb han trivs mycket bra med.

- Jag jobbar med allt från att byta olja och filter till att byta olika motordelar. Jag trivs i verkstaden och med kollegorna. Min chef är inte bara en chef, han har också blivit en mycket god vän, säger Mukhlif.

"Jobb viktigt för att bli en del av samhället"

Under året i Nagu har Mukhlif hunnit lära sig en del finska men med som stöd under intervjun är Pargasbon Mustapha Achkir. Han kommer från Marocko och talar förutom finska och svenska också bland annat engelska, arabiska och spanska.

Språkkunskaperna har kommit väl till pass de senaste åren. Han har bland annat jobbat vid mottagningen för asylsökande i Nagu och som skolgångbiträde i Koivuhaan koulu där barnen från kvotflyktingfamiljerna i Pargas går i skola. På så sätt har han lärt känna de flesta nyinflyttade på orten och han ger integrationen i Pargas och Nagu tummen upp.

- Jag tycker det gått mycket bra, men visst är det svåra tider också. Några har redan fått besked om att de inte får stanna och andra väntar ännu, säger Achkir.

Här lyfter han fram betydelsen av att ha något att göra på dagarna för att väntan inte ska bli för tung. Han är därför glad att många av de asylsökande som Mukhlif har hittat jobb på orten.

- Jobb är mycket viktigt. Förutom att man har något att göra så lär man sig språket och lär känna nya människor, säger Achkir.

Längs vägen har vi blivit vänner. Det är ju klart man ställer upp om en vän frågar om man kan hjälpa till. Det har blivit helt naturligt.

En som också lärt känna många av de asylsökande är Nagubon Anna Franzén. Hon kommer till intervjun tillsammans med vännen Azaldeen Kadhem.

De har just varit på utvecklingssamtal för Azaldeens treåriga dotter som går i dagis på Nagu. Han talar visserligen engelska men eftersom han inte vill gå miste om viktig information om hur det går för dottern följde Anna med som tolk. Sinsemellan talar de ryska och för Anna var det självklart att ställa upp.

- Då de asylsökande först kom till Nagu krävdes det kanske ett mer aktivt val att ta kontakt med dem och hjälpa till med något konkret, men sedan började det rulla på av egen fart. Längs vägen har vi blivit vänner och det är ju klart man ställer upp om en vän frågar om man kan hjälpa till, säger Franzén.

Gemenskapen viktig i väntan på beslut

Azaldeen Kadhem är en av många asylsökande på orten som väntar på beslut om han får stanna i Nagu eller inte. En väntan som ofta känns tung. Han jobbar deltid på ett bygge och har ett arbetsavtal på fyra månader och är glad att han har något att sysselsätta sig med för att hålla tankarna på det kommande beslutet borta.

Här lyfter Anna förutom vikten av jobb också upp gemenskapen med ortsborna som något som kan underlätta.

- Gemenskapen är jätteviktig, som alltid då någon går igenom något svårt. Vissa dagar kan det vara tungt att bara komma upp ur sängen och då gör det jättestor skillnad om någon kommer in och säger hej och frågar hur man har det. Sedan försöker vi också se till att alla får inbjudningar om vad som är på gång på orten och puffa på att komma med. Det ordnas ju en hel del träffar, konserter och kulturevenemang här i Nagu och det är viktigt att alla känner sig inbjudna och välkomna.

"Vi har fananamma-attityd till utmaningar här i Nagu"

Ghassan Abdullah Mukhlif håller med och säger att det betytt mycket för honom att Naguborna visat att de bryr sig.

- Nagu är ett litet samhälle och människorna här är väldigt vänliga. Jag kan inte med ord förklara vad det betyder men det finns en kvinna här från orten som jag brukar kalla mamma. Hon kommer varje dag och frågar hur det går, säger Mukhlif.

Nagu har flera gånger lyfts fram som ett positivt exempel på där ortsborna fått integrationen att fungera. Också utländska medier har skrivit om fenomenet som blivit känt som Nagumetoden. Anna Franzén tror en förklaring kan vara att Nagu är ett litet samhälle.

- Det går inte att komma hit utan att det märks och de asylsökande försvinner inte i mängden för här finns ingen mängd att tala om. Man kan inte blunda för situationen och det blir lättare att lära känna varandra. Sedan har vi också något av en fananamma-inställning till utmaningar här i Nagu och det finns en tradition av att folk bjuder till då det behövs, säger Franzén.

Radio Vega Åboland

Programmet är inte längre tillgängligt