Ny olympiad, nya gymnaster - i den rytmiska gymnastiken är karriären oftast över vid 20
Ekaterina Volkova, Jouki Tikkanen, Team Kisakallio. Det har gått uppåt för de finländska rytmiska gymnasterna under den senaste olympiaden. Men då den nya inleds har alla utom Jouki Tikkanen slutat.
Trots att världseliten i rytmisk gymnastik nästan utan undantag är i 20-årsåldern, kom det ändå som en chock då både 19-åriga OS-gymnasten Katja Volkova och landslagstruppen, som var mycket nära att ta en OS-plats i år, tidigare i höst meddelade att tävlingskarriären är över.
Landslagstränaren Laura Ahonen, som tränat rytmiska gymnaster sedan början av 1980-talet är ändå inte förvånad.
– OS är fint och som gymnast kan man få finansiellt stöd då man siktar på att komma med till OS, men har man det som sitt enda mål, kommer nog verkligheten emot ganska fort. Att i deras ålder bestämma sig för att fortsätta i fyra år till, är helt enkelt inte realistiskt i rytmisk gymnastik, konstaterar Ahonen.
Världseliten i 20-årsåldern
Vad är det då som gör rytmisk gymnastik till en gren som väldigt få håller på med ännu som vuxna? Frågan diskuteras i Sportmagasinet den 29.11, men har också tangerats i flera tidigare program.
Hösten 1995 presenterade Sportmagsinet den då 18-åriga finländska mästaren Katri Kalpala, som siktade på att komma med till OS i Atlanta 1996.
Katri Kalpala kvalificerade sig och deltog i OS 1996 där hon slutade på 34:e plats. Fyra år tidigare hade Hanna Laiho banat vägen och fyra år senare var det Heini Lautalas tur. Efter OS i Sydney 2000 dröjde det 16 år innan följande finländska rytmiska gymnast kvalificerade sig. Ekaterina "Katja" Volkova nådde Finlands bästa OS-placering hittills då hon slutade på 21:a plats i mångkampen i Rio.
Dåliga träningsförhållanden
En av de orsaker Katja Volkova uppgav som orsak till att hon valde att lägga av, är de dåliga träningsförhållandena i huvudstadsregionen. Dem berättade Sportmagasinet om senast år 2010.
Denna vecka blev det klart att Undervisnings- och kulturministeriet stöder byggandet av en ny idrottshall intill Backasbrinkens simhall i Helsingfors. Urheahallen med goda faciliteter även för de rytmiska gymnasterna väntas stå klar om tre till fyra år. För de yngre gymnasterna fortsätter ändå jakten på utrymmen som lämpar sig för grenen.
Ekonomisk omöjligt att fortsätta
Men vad menar landslagstränaren Laura Ahonen då hon säger att det inte är realistiskt för en rytmisk gymnast i 19-20-årsåldern att blicka fram mot följande OS?
Hon menar bland annat att gymnasterna då är i den ålder då de precis gått ut eller håller på att gå ut gymnasiet och därmed står inför en helt ny livssituation.
Till grenens natur hör också att man når sin egen toppnivå i just 20-årsåldern och att det kan vara svårt att hålla motivationen uppe om man inte längre upplever att man går framåt.
För många känns det också jobbigt att som ung vuxen fortsätta att bo kvar i barndomshemmet och vara beroende av föräldrarna ekonomiskt, då det varken finns sponsorer eller tid för att arbeta vid sidan om.
Därför väljer de flesta att lämna gymnastiken och gå vidare i livet.
Vad har hänt sedan 1980-talet?
Själv har Laura Ahonen ägnat en stor del av sitt liv åt den rytmiska gymnastiken. I Sportmagasinet medverkade hon första gången redan för 27 år sen, även då i tränarrollen. Då programmet var ungt, var grenpresentationer vanliga. Hösten 1989 hade programmakarna bjudit in Tölö gymnastikförening till TV-studion i Böle för en ingående presentation.
Sportmagasinet om den rytmiska gymnastikens utmaningar, tisdag 29.11. kl. 21 i Yle Fem och Arenan (nedan).
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
