Föreningar måste sälja kex, korv och karameller för att överleva

Vi har alla på något sätt varit i kontakt med kexpaketen. Har vi inte själva behövt sälja dem, har vi blivit tillfrågade ifall vi vill köpa lite chokladbollar, ett vackert ljus, en julkalender eller ett par strumpor.

Lena Törnqvist och hela hennes familj är aktiv inom föreningslivet. Hon berättar att hon alltid har sålt olika saker eller utfört olika talkoarbeten. För tillfället är hon lagledare för PSS damers innebandylag i Borgå. Hon säger att de flesta föreningar är beroende av någon form av insamling, att de helt enkelt inte skulle överleva utan det.

- Det är kanske en bit som är lite jobbig. Det är jobbigt både att organisera och det är jobbigt att motivera till försäljningen. Det blir också lätt att en säljer och andra köper, och nästa gång gör man tvärtom. Det känns lite jobbigt, fast många gärna köper och handlar och vill understöda föreningen den vägen.

Hur stort behov har föreningen av att de aktiva och föräldrar samlar in pengar?

- Det är dyrt att hålla på med sin hobby. Allting blir dyrare och det handlar om allt större summor, säger Törnqvist.

Michaela Lindqvist, som har grundat Ådalens idrottsförening i Sibbo, har i över 20 år jobbat för föreningen på frivillig basis. Lindqvist har gått igenom alla roller inom föreningslivet, som aktiv, som tränare, som förälder och som föreningens ordförande. Hon intygar att det är svårt för föreningar att överleva utan att själva samla in pengar.

- Jag har en hel A4- lista med vad det är som kostar i dagens läge, och på den finns ingenting onödigt säger hon leende. Det är bussresor, hallavgifter, salhyror, serieavgifter, medlemsavgifter, kläder för laget, bollar, koner och så vidare.

Jämfört med tidigare år har kostnaderna för till exempel salhyror stigit. Förr var det också lättare att få sponsorer, säger Michaela Lindqvist. Men hon ser också ett annat fenomen.

- Mer barn och ungdomar är med i verksamheten nu jämfört med för 10 år sedan. Barnen blir också allt yngre. I slutändan betyder det här mer kostnader för familjen.

Betydande del av inkomsterna

Enligt forskningscentret Likes kommer en tredjedel av föreningarnas budget in via frivilligt arbete. Forskare Salla Turpeinen bekräftar att det är viktigt för föreningarna, men att det samtidigt handlar om att behålla kulturen att göra saker tillsammans.

- På det här sättet blir kostnaderna för föreningarna mindre, vilket betyder att så många som möjligt kan delta.
Michaela Lindqvist är inne på samma linje. Hon anser att det är viktigt att både laget och föreningen gör saker tillsammans.

- Vi är en förebild för barnen och visar att pengarna inte bara dimper ner från ingenstans, utan man måste göra lite andra saker också för att kunna ha den här hobbyn.

Viktigt för lagandan

Innebandyföreningen ÅIF har gått in för att alla lagen inom föreningen säljer en och samma sak.

- Vi satsar på att göra en eller två kampanjer per år. Och det tycker jag är viktigt. Vi ska inte utmatta föräldrarna, inte grannar och släktingar heller. Det ska inte bli ett trauma för hela släkten. Därför kör vi en kort kampanj högst två gånger per år.

Lindqvist vill också poängtera hur viktigt det är hur man presenterar uppdraget. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och att man noga berättar varför det är viktigt och vart pengarna går. Men det ska inte bli ett måste, säger hon.

- Jag har många gånger märkt att det skapar en bra gruppsammanhållning och bra laganda i laget.

Alla ska få delta

Föreningen vill också få ner kostnaderna så att alla ska kunna ha en möjlighet att delta, säger Lena Törnqvist.

- Om föreningen inte säljer något stiger kostnaderna för laget och det betyder att föräldrarna betalar. Det kan begränsa många barn och ungas möjlighet att hålla på med en hobby.
Det är svårt att hitta en lösning så länge inte lösningen är att det betalas annanstans ifrån pengar, säger Törnqvist.