Finland på Pisa-topp trots märkbar nedgång - och flickorna allt bättre

Finland är fortfarande ett ledande land i fråga om utbildning men det ser ut som om studier i naturvetenskap inte inspirerar eleverna i lika hög grad som förr. Finland ligger på femte plats i den nya internationella Pisa-undersökningen. Bland OECD-länderna placerar sig Finland på tredje plats.

Huvudämnet för Pisa-utredningen var den här gången 15-åringarnas kunskaper i naturvetenskap.

Bland alla länder och områden som deltog hade Singapore samlat ihop flest poäng (556) följt av Japan (538) , Estland (534) och Taiwan (532). Finland ligger på femte plats med 531 poäng. Statistiskt sett skiljer sig inte Finlands, Estlands och Kanadas poäng nämnvärt från varandra.

För Finlands del sjönk medelvärdet för de naturvetenskapliga ämnena med 32 poäng i jämförelse med den förra Pisa-undersökningen i naturvetenskap 2006 då Finland hade 563 poäng.

Enligt utredningen motsvarar den försämrade prestationen nästan ett helt skolårs framsteg.

Andelen elever som klarar sig dåligt i de naturvetenskapliga ämnena ökar. Andelen toppelever - i synnerhet pojkar - minskar.

Finland var det enda landet där majoriteten av de elever som hade utmärkta kunskaper var flickor.

Skillnaden mellan flickornas och pojkarnas kunskaper har blivit allt större.

Finland var det enda landet där majoriteten av de elever som hade utmärkta kunskaper var flickor.

Skillnaderna mellan svenskspråkiga och finskspråkiga skolor minskade

De finskspråkiga skolornas resultat var klart sämre inom naturvetenskaperna samtidigt som de svenskspråkiga skolornas resultat var oförändrade.

Det här betyder att skillnaderna har jämnats ut. År 2006 låg resultatet för de svenskspråkiga skolorna 34 poäng under de finskspråkiga skolornas.

Samma trend gällde för matematik där resultatet för de svenskspråkiga eleverna var rentav det bästa i de nordiska länderna och 10 poäng högre än i de finska skolorna.

I läskunnighet ligger de svenskspråkiga fortfarande efter de finskspråkiga. Skillnaderna har dock jämnats ut. Läskunnigheten hos de svenskspråkiga pojkarna är dock fortsättningsvis svag.

Läsförståelse och matematikkunskaper håller sig på god nivå

Läsförståelse och matematikkunskaper håller sig nu på god nivå. Tidigare har en nedgång iakttagits också i dessa ämnen.

I fråga om läskunnighet ligger de finländska ungdomarna i topp. Bäst läskunnighet finns i Singapore följt av de mycket jämnstarka Hongkong, Kanada, Finland och Irland. Estland placerar sig strax efter toppländerna.

Jämfört med den föregående undersökningen har Finland förbättrat läskunnighetsresultatet med två poäng.

De matematiska kunskaperna ligger på samma nivå som tidigare.

Många orosmoment

Allmänt taget är skillnaderna mellan olika skolor små i Finland, visar Pisa-undersökningen 2015. Däremot framträder de regionala skillnaderna allt kraftigare. I synnerhet huvudstadsregionen uppvisar nu betydligt bättre resultat än resten av landet.

Den socioekonomiska bakgrunden har nu börjat påverka inlärningsresultaten.

Oro råder också i fråga om pojkarnas prestationer i jämförelse med flickornas. Det ser ut som om pojkarna allt mer saknar motivation. Nivåskillnaderna mellan pojkar och flickor var i Finland den största bland OECD-länderna - till flickornas fördel.

I Finland påverkas kunskapsnivån av elevernas attityder medan det i de övriga OECD-länderna är den socioekonomiska bakgrunden som påverkar mest.

- Motivation ökar kunskap och kunskap skapar ytterligare motivation, konstaterar professor Jouni Välimäki.

Den socioekonomiska bakgrunden har nu börjat påverka inlärningsresultaten.