Uppfostrad på 90-talet: Frihet under ansvar

I jackfickan hittas allt oftare en mobiltelefon. Barnen samlar hockeykort och sköter tamagotchin. Vi tittar på kockprogram på TV:n och åker på charterresa till södern. Carola Häggqvist vinner Eurovisionen med ”Fångad av en stormvind” 1991. Samma år föds Erik Åhman. Åhmans uppväxt präglas av tidskrävande hobby och nära relation med föräldrarna.

Barndomen har varit bra och Erik är tacksam. Relationen till föräldrarna har varit nära och kompislik. Han växte upp i Palvis, Vörå, tillsammans med sin två år yngre bror. Erik Åhman tittar ner i sin kaffekopp.

- Min uppfostran har kännetecknats av frihet under ansvar. Mina föräldrar har tillåtit mig att göra misstag och jag har lärt mig av dem, säger Erik.

Under uppväxten har det pratats mycket hemma hos familjen Åhman. Det har fungerat som metod för att lösa problem.

- Under högstadietiden bråkade vi oss genom problem, men före och efter det har vi satt oss ner och diskuterat för att nå ett samförstånd. Mina föräldrar försökte alltid få oss att få en känsla för motpartens perspektiv.

Justerbara regler och kommunikation

Hemma hos familjen Åhman fanns det regler, men det fanns ännu fler oskrivna regler. Om man kunde motivera för sin sak gick det också att ändra på reglerna och anpassa dem till nya situationer. Exempelvis kunde hemkomsttider justeras vid behov.

- Om det blev en rolig kväll då man var ute gick det alltid att ringa hem och komma överens om en ny tid. Genom en bra kommunikation kom man undan med mycket, säger Erik.

Erik tror att 90-talisterna skiljer sig från andra generationer när det gäller kommunikationen.

- Jag har en känsla av att vi har haft mera utrymme för diskussion med våra föräldrar än tidigare generationer. Om jag har kunnat argumentera för min sak har mina föräldrar också kunnat ändra sin synpunkt på saker och ting. Enkelriktad kommunikation funkar inte för min generation, det måste gå minst två vägar.

Samvaro på hemgården och hobbyn

Så länge Erik kan minnas har han hjälpt till på gården, kört traktor och gjort andra gårdssysslor. Det blir naturligt då man växer upp i en jordbruksfamilj, säger han.

- Det är inte bara jobb, utan det blir ett sätt att umgås med sina föräldrar. Att jag fick så mycket tid med vuxna människor är något jag värdesätter nu i vuxen ålder, säger Erik.

Förutom samvaron på gården umgicks Erik och hans föräldrar mycket genom hans hobby.

- Jag delade mitt största intresse med min pappa. Jag körde motocross i 13 år och tillsammans reste vi runt i landet på olika tävlingar. Pappa hade två jobb då, han körde taxi och var jordbrukare och ändå satsade han all sin lediga tid på vårt gemensamma intresse.

Du är i dag 25, uppfostrar dina föräldrar dig fortfarande eller har uppfostran upphört?

- Människorelationerna ändras då man växer upp. Men uppfostran har inte slutat, den har bara ändrat form. Jag har inget behov att slå mig fri från deras inflytande utan tar gärna in det de har att säga. Livserfarenhet är alltid livserfarenhet.

Hur uppfostrades du? Var det viktigaste lydnad eller fick du göra vad du ville? Vad hände om du inte gjorde som föräldrarna sa? Berätta för oss om vad som gällde när du växte upp!

Svenska Yle samlar in berättelser om barnuppfostran under olika årtionden. Du kan vara anonym om du vill och alla berättelser behandlas konfidentiellt. Vi publicerar delar av dem på svenska.yle.fi och förbehåller oss rätten att redigera i texterna.