Kina investerar offensivt - köper in sig i teknologiska nyckelföretag

Kinas valuta börjar bli en internationell hårdvaluta. Genom statsstyrda företagsköp i väst vill Kina automatisera och digitalisera sin industri och handel. Därför köper Kina in sig i de bästa företagen där Tyskland står i fokus.

Den andra revolutionen i Kina fick sin början 1978 när Deng Xiaoping öppnade för marknadsorienterade reformer. Bönderna kunde starta industrier och i städerna uppmuntrades invånarna att starta privata företag.

Kina väntas nästa årtionde gå om USA som den ledande ekonomin i världen.

Investeringsoffensiven syns också i Finland där Kina som bäst satsar på två projekt i miljardklassen i Kemijärvi och Kemi för att utnyttja den senaste finländska kompetensen i bioenergi och biobränsle.

Det största intresset visar kineserna för Tysklands spetskompetens inom tillverkningsindustrin.

Bara under det första halvåret i år har Kina köpt 39 tyska företag. Investeringarna uppgår till över tio miljarder dollar vilket är klart mera än vad Kina har investerat under alla tidigare år i Tyskland.

- Kina startade från en mycket låg nivå men det här året har man sett ett klart hopp uppåt i investeringarna i synnerhet i Europa, säger Mikael Mattlin som i över tjugo år har specialiserat sig på Kina.

Det ekonomiska uppsvinget har inneburit att Kinas ekonomi nu börjar vara på den nivån som Japan hade på 1980-talet.

- Kineserna riktar in sig på nyckelföretag inom nya och kommande teknologier, säger universitetslektor Mattlin vid Åbo Universitet.

Flera ledande politiker och industrikretsar i Tyskland liksom EU:s kommissionär för digitaliseringen har uttryckt oro för den kinesiska investeringsboomen. Den sägs öka risken för att tysk och europeisk spetskompetens kan försvinna till Kina.

- Vi har ett fenomen av ekonomisk nationalism som sticker upp lite här och var, kommenterar Mikael Mattlin.

- Vi ser den i både Europa, USA och Kina. I och med att marknaden inte längre växer lika snabbt som för tio år sedan blir det konkurrens om samma industrier och företag.

Tysk ångest när Kina köper företag

Den tyska oron för en kompetensflykt har konkretiserats av Kinas bud på 4,5 miljarder euro för tyska KUKA som är ledande inom industrirobotar och intelligenta maskiner.

Kuka Robotics är baserat i Augsburg i Bayern och verkar i flera länder som USA, Brasilien, Indien och Ryssland. Det kinesiska intresset har vuxit snabbt på sistone och i Kina gillar man den tyska roboten som spelar ping-pong.

Men hur ska det gå för Europas spjutspetsteknologi om den köps upp av Kina?

- Många länder välkomnar nyinvesteringar i nya fabriker för att kunna stärka sina innovationer. Men visst finns det många som ser ett problem i att vi blir av med kritiska teknologier, säger Mattlin.

- Samtidigt finns det många företag som är av en helt annan åsikt. De är snarast rädda för att gå miste om möjligheter i Kina, konstaterar Håkan Mattlin.

- Vi har en massa företag som ser Kina som en av sina viktigaste marknader. Det finns mycket tudelade åsikter om det här just nu!

Obalans mellan öppna och slutna ekonomier

Den kinesiska ekonomin är hårt styrd av staten. Mittens rike kompromissar inte när det gäller Mao Zedongs princip att Kina ska styras som en "demokratisk diktatur".

- Det är klart att här finns en obalans, säger Kina-experten Mikael Mattlin.

- Europa och EU-länderna är rätt öppna för investeringar utifrån. Men i Kina har det varit svårare att investera i strategiska industrier och att köpa såna företag.

Också i Kina är man orolig för den tekniska utvecklingen. Även om man är världsledande t.ex. inom miljöteknologi och vindturbiner, solceller och batteriteknologi.

- Det som är intressant just nu är vad som händer i USA och den utveckling de tydligen går in för där med Donald Trump. Då ser det ut som om Kina de facto främjar frihandel, trots allt. Det samma gäller miljöteknologin och Paris-överenskommelsen om klimatförändringen.

- Inom många frågor ser det ut som om Kina skulle vara mindre protektionistiskt än andra länder, säger Mikael Mattlin.

Kinas finansiering har ljusårs försprång

Den kinesiska offensiven syns också i Kinas satsning på ny finansteknologi.

Regeringen satsar 100 miljarder dollar på vad International Business Times kallar ett fintech krig med en jättesatsning som är fyra gånger större än vad resten av världen satsar.

Tidningen menar att Kina med företag som Alibaba och Ping An Bank inte bara har några års försprång mot USA och Europa när det gäller finansieringen. Kina har ljusårs försprång, skriver tidningen.

Den nämner hur Alibaba har integrerat betalningslogistiken med konsumenterna.

Jätteföretaget Alibaba Group dominerar den växande e-handeln över internet och detaljvaruhandeln i Kina.

En global revolution

Alibaba Group blev 2016 världens största affärskedja inom detaljhandeln och gick därmed förbi den globala handelskedjan Walmart baserad i USA.

När företaget 2014 introducerades på börsen för 22 miljarder dollar slog Alibaba rekordet som Facebook innehaft sedan sin börsintroduktion 2012.

Vad vi ser är början på ett nytt globalt handelssystem, vilket folk inte tycks inse, skriver IBT. Kina har kapat marknader som vida överskrider Kinas befolkning på drygt en miljard. Nu kapar Kina också medelklasserna i Indien och Afrika.

Kina står med en marknad för närmare tre, fyra miljarder konsumenter inför en global revolution av själva handelsstrukturen med sin nätbaserade strategi, skriver Ian Allison i IBT.