I Edsevö tar man ut det mesta av båda inhemska språken

Frågan om tvåspråkiga skolor eller skolbyggnader är ett eldfängt samtalsämne i Svenskfinland. Det finns ändå enheter med två skolor under samma tak där man har gått in för att ta ut det bästa av båda språken.

Den skolenhet i Finland som har gått längst i samarbetet mellan finsk och svensk skola under samma tak är Edsevö skola och Edsevön koulu i Pedersöre i Österbotten.

Skolorna har drygt tjugo år av aktivt samarbete bakom sig.

Allt började med boomen på 1990-talet när skolor skulle profilera sig.

- Vi satte oss ned och funderade vad vår styrka var och vad vi kunde satsa på, säger Edsevö skolas rektor Sonja Cederberg.

I början var samarbetet småskaligt, eftersom man var mycket noga med att modersmålet och den egna kulturen inte skulle naggas i kanten.

- Under årens lopp har vi tagit vara på nya idéer och möjligheter som har kastats fram. Så har vi småningom kommit fram till den modell vi har i dag, säger Cederberg.

33 s

I Edsevö samsas svenska och finska skolan - Spela upp på Arenan

Den så kallade Edsevömodellen är unik i vårt land. I dag har språkgrupperna gemensam undervisning i praktiska och konstnärliga ämnen. Också elevrådet och direktionen är gemensamma. Personalen talar var och en konsekvent sitt eget modersmål. Hela skolan är gemensam och klassrummen för de finska och svenska eleverna ligger om varandra.

Edsevömodellen har smittat av sig på eleverna. På rasterna leker alla tillsammans och också barnen talar sina egna språk med varandra.

- Alla hittar så småningom sitt sätt att hantera båda språken, säger Mika Järvinen som är rektor i Edsevön koulu.

Många elever håller på att lära sig det andra inhemska språket. Ingen är negativt inställd till den andra språkgruppen. En del svenska elever går till och med på heltid i en finsk klass.

Alla hittar så småningom sitt sätt att hantera båda språken.

Mika Järvinen

Samarbetet skolorna emellan kräver en hel del både tid och planering. Allt från läsordning till fester planeras tillsammans på lika villkor för båda skolorna.

- Vilja är nyckelordet för vår modell, slår Järvinen fast. Samarbete kräver tid och att hitta tid kräver vilja. Där viljan finns, finns också tid och möjligheter.

För lärarkåren är Edsevömodellen en möjlighet att göra något banbrytande.

- Det här har gett mera än någon annan arbetsplats, säger läraren Kaisa Tala. Här fungerar samarbetet verkligen. Det vi gör här påverkar attityder. Vi märker att vi alla är finländare och har samma värde

Samarbete ger tolerans för livet

Att tala om tvåspråkiga skolor uppfattas inte som politiskt korrekt i Svenskfinland. Edsevömodellen har fått utstå mycket kritik. Sonja Cederberg säger att kritiken är obefogad.

- Kritiken bottnar i okunskap. Man vet inte vad vi håller på med. Jag önskar att vi fick flera besök så att folk fick se vad vi har att bjuda på.

Jag tror man kan sätta eleverna var som helst i landet utan att de ser snett på nån annan.

Sonja Cederlöf

Skillnaden mellan när samarbetet i Edsevö startade och i dag är stor. Båda skolorna har lärt sig mycket under åren.

- Vi förstod oss inte på den andra kulturen, minns Cederberg. Genom att lära oss av den andra kulturen och bli mera toleranta. Jag tror man kan sätta eleverna var som helst i landet utan att de ser snett på nån annan.

Nickby hjärta skriver tvåspråkig historia

I Nickby hjärta - Nikkilän sydän i Nickby centrum i Sibbo samsas Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu.

Här tar man de första gemensamma stegen som två skolor under samma tak. Skolhuset invigdes i höstas och tillsammans har skolorna över 600 elever i årskurserna 7-9.

Diskussionerna och planerandet inför samexistensen pågick ett år på förhand.

- Det fanns en rädsla för att svenskan, skulle bli i minoritet, säger rektorn Petra Paakkanen i Kungsvägens skola.

Den finska kollegan Liisa Juga är entusiastisk. Nickby hjärta är hittills den enda skolenhet där två så kallade högstadieskolor med olika språk delar utrymmen.

- Vi skriver historia, säger Juga. Vi är glada över den här möjligheten.

Nickby hjärta har utvecklat en unik modell för språkbadseleverna. De går halva tiden i Sipoonjoen koulu och halva tiden i Kungsvägens skola.

Tillsammans som separata skolor

Lika långt i samarbetet som i Edsevö har Nickby hjärta inte kommit ännu. Byggnaden är tvåspråkig, men i övrigt fungerar skolorna skilt för sig.

Vid samarbete skolorna emellan är det alltid två språk som gäller. Eleverna ska bemötas på sitt modersmål av alla i personalen.

- I Kungsvägen går alla lektioner på svenska, säger Paakkanen. Lektionerna är helt på svenska hos oss.

Eleverna i båda språkgrupperna använder inte ännu spontant det andra inhemska språket, men inställningen är god.

Jasmin Rentola började läsa svenska först i sjuan. Den här hösten har det gått upp för henne att Finland verkligen är ett tvåspråkigt land i praktiken.

- Vi hade praktisk arbetslivsorientering parvis med Kungsvägens skola. Då måste man kommunicera hela tiden på båda språken, säger hon.

Mera samarbete och umgänge på önskelistan

Samarbetet utvecklas hela tiden i Nickby hjärta. Eleverna har många förslag.

- Morgonsamlingarna kunde vara gemensamma, säger Sara Aarros.

Gemensamma skolturneringar och jippon under alla hjärtans dag är andra förslag.

Ellen Sillman och Tommy Weckström vill ha mera umgänge under skoldagarna. Nu får eleverna inte vistas i varandras skolkorridorer.

- Man kunde få göra det en timme i veckan och umgås mera på det sättet, säger Ellen.

- Man borde få gå och vara var som helst, säger Tommy. Mera tillställningar tillsammans och fler blandtimmar några gånger i veckan skulle också vara roligt.

Stark tvåspråkighet ger ord för livet

En allt större andel av de svenska eleverna kommer i dag från tvåspråkiga hem. Att höra och växla mellan båda språken parallellt är alltså något helt naturligt för många barn. Hur bra de klarar av det beror på hur mycket föräldrarna har kommunicerat med dem från början.

Trots att vardagen är ganska tvåspråkig för en stor del av finlandssvenskarna och trots att man bara kan registreras med ett modersmål, är doktoranden Jenny Lindgren övertygad om att man kan ha två jämnstarka språk.

- Barn inser ganska tidigt att pappa säger namnet på ett föremål på ett språk och mamma har ett annat ord för det, säger hon. Så småningom får barnet flera olika ord för samma objekt och förstår att det finnas fler och fler dubbletter i ordförrådet.

Lindgren säger att barn lätt kan lära sig tre till fyra språk parallellt. Det kan ändå ta lite längre tid för flerspråkiga barn än andra att lära sig språken.

- Ju fler språk som kommer med i barnets vardag desto mindre tid har barnet att fördela på varje språk. Det kan bli en annan balans mellan språken där något är starkare och något är svagare, men barnet lär sig nog båda språken så småningom.

Räknar man språkutvecklingen i antalet ord, har tvåspråkiga barn ofta sammantaget flera ord i sitt ordförråd än enspråkiga barn.

Programmet är inte längre tillgängligt

Närbild - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Sänds även i Yle Fem, måndag 19.12.2016 kl 20.00
samt tisdag 20.12.2016 kl 17.25.