Riskerna ökar om inte patienten och vårdpersonalen kan kommunicera

Det ser ut som om ingenting längre kan stoppa jourreformen - och många frågar sig nu hur de språkliga rättigheterna inom vården ska kunna garanteras i Seinäjoki.

- Mycket är fortfarande väldigt öppet kring hur den svenska vården och de språkliga rättigheterna ska garanteras i Seinäjoki, säger Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Justitieministeriets enhet för språkliga rättigheter.

Hon anser att situationen är ganska utmanande och det finns frågor som har lämnats öppna i lagstiftningen. Här handlar det för första gången om en ganska oplanerad lösning där det inte är en tvåspråkig organisation som ska garantera språkliga rättigheter så som det görs i vanliga fall.

Regeringen har ansvar för att övervaka att sjukhuset i Seinäjoki verkligen klarar av att ge vård på svenska. Blir det Justitieministeriets uppgift att se till att språklagen följs?

- Det är inte Justitieministeriets uppgift att se till att språklagen följs. Det är alltid ifrågavarande myndighet som själv ser till att den följer lagar. Justitieministeriet följer språkliga rättigheter överlag. Det är sjukhusdistriktet som är skyldigt att se att man får vård också på svenska. Om inte sjukvårdsdistriktet gör det så är det i sista hand Social- och hälsovårdsministeriet som gör det.

Hur ska det här övervakas i praktiken? Ska patienterna själva rapportera om situationer då de upplever att de inte har fått tillräcklig vård på svenska?

- Det är ju nog inte meningen att det ska vara så. Som patient är man dessutom i en ganska sårbar situation. Men i praktiken finns det situationer då patienter måste se till sina rättigheter, och det kan ju gälla andra vårdfel också.
Det är möjligt för en patient att vända sig till justitieombudsmannen eller justitiekanslern. Om man upplever att man blivit diskriminerad på grund av språk så kan man vända sig till diskrimineringsombudsmannen eller direkt till domstol. Men det är förstås ganska mycket krävt av en enskild individ att göra det.

Man kan vända sig till diskrimineringsombudsmannen eller direkt till domstol. Men det är förstår ganska mycket krävt av en enskild individ att göra det.

Corinna Tammenmaa, språkrättsråd vid Justitieministeriets enhet för språkliga rättigheter.

Hur många människor är det som ska få fel vård och fel diagnos - och kan det gå så långt som till dödsfall - innan regeringen vidtar åtgärder för att verkligen trygga vård på svenska i Seinäjoki? Finns det fog för en så här allvarlig oro?

- Vi vet via studier utomlands att om patienten och vårdpersonalen inte förstår varandra och inte har samma språk finns det större risker för misstag. Men det är hemskt svårt att förutse vad det här leder till och vad det betyder.