USA:s centralbank väntas höja räntan

Hur kommer blivande presidenten Donald Trump att reagera på den räntehöjning som USA:s centralbank, Federal Reserve, väntas ge besked om i dag?

Den frågan sysselsätter politiska bedömare i USA. Marknaden är ändå mer intresserad av vad Feds ordförande Janet Yellen har att säga.

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve avslutar i dag ett tvådagars möte med att meddela om styrräntan. Sannolikheten för en räntehöjning är nästan 100 procent, så räntebeskedet blir ingen överraskning.

I stället väntar marknaden med spänning på hur Fed bedömer de ekonomiska utsikterna för nästa år.

Dagens förmodade räntehöjning blir den andra efter finanskrisen under åren 2007-2009. I december 2015 höjde Fed styrräntan till intervallet 0,25-0,5 procent. Nu väntas Fed höja räntan med 0,25 procentenheter till 0,5-0,75.

Feds mål: Stabil inflation och låg arbetslöshet

Den amerikanska centralbanken har dubbla mål med sin penningpolitik; att hålla inflationen kring två procent och att hålla arbetslösheten på en så låg nivå som möjligt.

Här finns en skillnad då man jämför med den europeiska centralbanken, ECB. Den har bara ett mål med sin penningpolitik; att hålla inflationen under - men nära - två procent.

Trump ärver en stark ekonomi

Obamaadministrationen lämnar över en ekonomi som växer. Tillväxten är över två procent och den ser ut att öka. Inflationen närmar sig målet på två procent och sysselsättningsökningen har varit god. Arbetslösheten ligger under fem procent.

Men det ska också sägas att USA:s ekonomi fick en skjuts framåt då Donald Trump valdes till landets nästa president. Efter valet har industriaktierna stigit med elva procent.

Trump lovade under valkampanjen flera ekonomiska satsningar, bland annat skattesänkningar och nya investeringar i infrastruktur. Dessutom lovade han tuffa tag mot länder som Kina och Mexiko i handelspolitiska frågor.

Det är främst de aviserade skattesänkningarna och satsningarna på infrastruktur som har skapat positiva förväntningar om den amerikanska ekonomin. Det märks också i att dollarn har förstärkts då utländska investerare har börjat tro på ett uppsving.

Vad säger Trump?

Men det är inte helt klart hur Donald Trump kommer att reagera på Feds räntehöjning. Under valkampanjen anklagade han Feds ordförande Janet Yellen för att vara politisk och hålla räntorna nere för att det gynnar demokraterna. Han lät förstå att räntehöjningen borde ha kommit tidigare.

Eftersom ingen fullt ut tycks veta hur Trump reagerar i olika situationer kan han överraska nu. En räntehöjning kan nämligen bromsa upp den snabba uppgång som många bedömare ser framför sig.

Redan nu har avkastningen på tioåriga statslån stigit och ju mera de långa räntorna stiger desto dyrare blir finansieringen av de planerade infrastrukturinvesteringarna. Ett annat hinder för investeringsplanerna kan vara kongressen. Bland republikanerna finns en hel del hökar som inte är beredda att öka statsskulden.

Marknaden väntar på Yellens presskonferens

Även om många väntar på hur den blivande presidenten kommer att reagera på räntehöjningen är ändå blickarna fästa på Feds ordförande Janet Yellens presskonferens i kväll.

Om det av någon anledning inte blir en räntehöjning i dag kommer den med säkerhet nästa år. En annan möjlighet (även om den är osannolik) är att höjningen blir större än 0,25 procentenheter.

Om så sker måste Fed se tecken på att den amerikanska ekonomin är urstark och att risken för överhettning finns bakom hörnet.

Janet Yellens presskonferens är julafton för alla marknadsexegeter som lyssnar på de små nyanserna i hennes bedömning av framtiden. Här jämför man ordalydelsen under presskonferensen jämfört med tidigare ordval.

Ordvalen kan ge en vink om hur Fed tänker portionera ut de kommande räntehöjningarna. En bedömning bland marknadsanalytiker har varit att Fed väntas höja styrräntan två gånger under 2017.

Slut på lågräntepolitiken

När Fed börjar höja räntorna innebär det samtidigt en normalisering av räntepolitiken. Nollränte- eller lågräntepolitiken har varit besvärlig för Fed och andra centralbanker. När räntan har nått golvet har räntevapnet blivit ovasst.

Vissa centralbanker har infört negativ ränta, till exempel Schweiz och Danmark. ECB har en negativ depositionsränta, det vill säga bankerna måste betala ECB för att deponera sitt överskott i centralbanken.

Med stigande räntor får Fed en möjlighet att bättre kunna kontrollera ekonomin. Om ekonomin går på lågvarv kan Fed sänka räntan och om den överhettas kan Fed höja räntan.

Samtidigt kan man nu vänta sig att finanspolitiken, det vill säga skatter och offentliga utgifter, relativt sett blir viktigare, ifall Donald Trump infriar sina vallöften.

Federal Reserves räntebesked väntas vid 21-tiden i kväll och ordförande Janet Yellens presskonferens inleds klockan 21.30.