Erics lön räcker inte till - har inte råd att bo med sin familj

Eftisledaren Eric Jacobsen har inte råd att bo tillsammans med sina tre barn och sin flickvän. Om han flyttade från sitt lilla hyresrum i Helsingfors till resten av familjens hyresbostad i Vanda, skulle familjen förlora flera av de sociala stöd de får.

Eric Jacobsen jobbar som eftisledare i en lågstadieskola i Helsingfors. Han tycker om sitt jobb och känner att det är viktigt att ge barnen en trygg och bra eftermiddag efter att skolan tagit slut.

- Men jobbet är väldigt underbetalt, det är inte mycket vi tjänar. Jag får ungefär en tusenlapp i handen, suckar Jacobsen.

Jacobsens flickvän jobbar som sjukskötare och de har tre barn att försörja. De låga inkomsterna gör att de har ovanliga boendearrangemang: Eric Jacobsen hyr ett rum i Helsingfors, medan resten av familjen bor i en hyreslägenhet i Vanda. Om paret bodde tillsammans skulle lönerna räknas ihop till samma hushåll och då skulle de förlora flera sociala stöd.

- Enligt staten skulle vi ha råd med det, men på riktigt skulle det inte gå. Vi kunde kanske få ihop till hyran, men då det gäller mat och kläder och annat nödvändigt - det skulle aldrig gå, säger Jacobsen.

Låg lön och bidrag fungerar inte ihop

Familjen är inte den enda som råkat i kläm när samspelet mellan löneinkomster, beskattningen och olika bidrag inte fungerar.

Ledande ekonom Penna Urrila på Näringslivets centralorganisations EK, menar att familjen är i en typisk flitfälla.

- Olika typer av socialbidrag fungerar dåligt ihop med låga löneinkomster. Systemet utgår från att man jobbar heltid eller inte alls, säger Urrila.

Man blir arg. Jag har jobbat länge, men jag kan inte bo någonstans. Jag har inte ett hem jag kan kalla mitt hem.

Eric Jacobsen

Ralf Sund, ledande ekonom på tjänstemännens fackcentral STTK, säger att det är en myt att man kan klara sig på sin lön i Finland i dag.

- Vi har länge haft en viss andel av dem som jobbar som inte klarar sig. Människor kämpar och kämpar och märker att det inte lönar sig, säger Ralf Sund.

“Många är i samma situation som vi”

Eric Jacobsens jobb som eftisledare är ett deltidsjobb. Han jobbar 4-5 timmar varje eftermiddag. Han är utbildad fritidspedagog och har jobbat med barn i liknande uppgifter i 25 år. Lönen har alltid varit låg.

- Man blir arg. Jag har jobbat länge, men jag kan inte bo någonstans. Jag har inte ett hem jag kan kalla mitt hem.

- Endel kan säkert uppfatta att ni på ett sätt utnyttjar systemet då ni är skrivna på olika adresser, vad tänker du om det?

- Nej, det är struntprat. Jag tycker att det är helt fel att vi inte har ett val eller någon möjlighet att bo tillsammans. Finansiellt skulle det inte gå. Och det är många som är i samma situation som vi, det är inte bara vi.

Socialbidragen är inte planerade för nya arbetsmarknaden

Den sociala tryggheten i Finland byggdes upp på 1960–70-talen med utgångspunkten att man jobbade heltid och lönenivån var den enda rörliga faktorn. Så är det inte längre och många människor i otypiska arbetsförhållanden råkar illa ut.

- Systemet borde ta bättre hänsyn till de olika sätt att arbeta som finns i dag. Skatter, socialbidrag och eventuella dagvårdsavgifter med mera måste bilda en helhet som gör det lönsamt att arbeta, säger Urrila.

Överallt ser vi att man försöker öka konkurrenskraften genom att sänka lönerna.

Ralf Sund

Ibland känner Eric Jacobsen att folk tycker att han får skylla sig själv för att han jobbar i en låglönebransch, även om ingen har sagt det rakt ut. Men Jacobsen älskar sitt jobb och vill inte byta bransch.

- Jag tycker att folk ska vara glada för att det finns sådana som vill göra det här jobbet. Om inte vi fanns skulle hela Finland stå stilla på eftermiddagarna, för att alla var hemma med sina barn.

Hur kan fler låglönejobb löna sig för finska ekonomin?

Under hösten har flera ledande politiker och tjänstemän talat för att det behövs flera låglönejobb för att få Finland på fötter.

Ralf Sund på fackcentralen STTK hör till dem som inte vill ha fler låglönejobb. Han ser att lösningen på problemet rent allmänt ligger på makronivå.

- Ganska mycket kan lösas om ekonomiska situationen blir bättre. Vanligtvis går det ju så att när ekonomin går bättre kan löner höjas och snuttjobben och deltidsarbete minskar, säger han.

Jag tror att många väljer att vara arbetslösa istället för att ta ett dåligt betalt jobb.

Eric Jacobsen

Det som oroar Sund är att hela Europa håller på att anpassa sig till globaliseringen genom det som på engelska kallas ”race to the bottom” (kapplöpning mot botten) när det gäller lönenivå.

- Överallt ser vi att man försöker öka konkurrenskraften genom att sänka lönerna. Tyskland till exempel införde vad de kallar ”minijobs”. Resultatet har inte varit så lyckat, fler kanske jobbar men fler är också fattiga. Det blir som en ond cirkel, säger han.

Bidrag + lön = inte rätt väg

Eric Jacobsen kan inte förstå att det finns de som vill att det ska finnas flera som är i samma trängda situation som han.

- Det stressar mig enormt att pengarna inte räcker till. Jag har fått sömnsvårigheter och ligger ofta vaken om nätterna och grubblar på hur jag ska få ihop det.

Jacobsen tror helt enkelt inte att det är så många som är beredda att jobba för låga löner. Att jobba deltid i en låglönebransch lönar sig inte.

- Om jag var arbetslös skulle jag få ungefär samma summa från Fpa, som jag nu får i lön. Jag tror att många väljer att vara arbetslösa istället för att ta ett dåligt betalt jobb.

Om lönen inte räcker till är det också flera som behöver söka olika bidrag från Fpa, och det kan väl inte vara bra för den finska ekonomin, funderar Jacobsen.

- Jag vet inte vem som har kommit på idén med flera låglönejobb, men det verkar nog som om jag är bättre på mitt jobb än han är på sitt jobb, säger Jacobsen och skrattar.

Alla har under någon period i sitt liv behov av stöd, menar Ralf Sund. När man har små barn, när man är sjuk eller när man blir arbetslös. Så har vi byggt upp vårt samhälle, att man kan få stöd när man behöver.

Men att permanent stödja arbetstagare för att lönenivån är låg, det kan Sund inte godkänna.

- Som en allmän lösning är det mycket konstigt. Det är ett samhälle som är något annat än vad vi tänkt och byggt upp här i Norden, säger Sund.