Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Svenska Yles serie om julmusik: Giv mig ej glans

Från 2016
Trearmad röd julljusstake
Bild: Yle/Arja Lento

Ge mig inte guld och glitter, ge mig änglavakt och frid inför julen. Ungefär så uttryckte sig Zacharias Topelius 1887. Jean Sibelius blev intresserad av den här dikten hösten 1909. Det var då som han var skuldsatt upp över öronen. I avsaknad av glans, guld och prakt skapade han vår mest älskade julsång.

Topelius önskan om att julfriden skall komma till hög, till låg, till rik, till fattig känns lika aktuell och uppriktig i dag som på 1880-talet. Vi vill alla ha ett hem på fosterjord och ett bo med samvetsro. Oberoende av om man delar Topelius kristna livssyn eller inte så kan man identifiera sig med texten.

Skuldsatt år 1909

Hösten 1909 var Jean Sibelius djupt skuldsatt, 100.000 mark enligt dåtida valuta. Humöret var också annars i botten, det framgår av hans dagbok. Det fanns ljuspunkter som att han äntligen kunde resa till Koli med sin svåger Eero Järnefelt, en resa som blev inspirationen till hans fjärde symfoni. Men i sin dagbok skriver Sibelius ena dagen ”Humöret uppe - ett Himalaya åter!” och andra dagen ”Varit i Hades. En dal sådan som aldrig”. Topelius gamla text gav honom i varje fall inspiration och den 13 september hade han noterna klara till ”Julvisa”. Den publicerades i tidskriften ”December. Jultidning för det svenska Finland”. Samtidigt publicerades den med finsk text i ”Sampo. Joululehti Suomen kansalle 1909”.

Sibelius fem julsånger

Giv mig ej glans är den fjärde av Sibelius julsånger op.1, men den tredje rent kronologiskt. De övriga är Nu står jul vid snöig port, Nu så kommer julen, Det mörknar ute och On hanget korkeat/Visst drivor höga. Opustalet 1 tyder på att han värdesatte dem högt. Många av sina verk gav Sibelius inte ens något opusnummer.

Musiken

Melodiskt är julvisan lika enkel som genial, men Sibelius gör den till något utöver det vanliga. Vid texten ”... som gläder mest” lägger han in ett dimackord och fortsätter med flera förminskade kvinter, vilket ger sången spänning och spännvidd. Sibelius skrev också ett för- och mellanspel som ger flykt åt tanken mellan verserna.

Försök att förnya

Det har gjorts försök att ”förnya” sången. Bland annat försökte man stuva om i Topelius text då den finska översättningen skulle bli psalm i den finska psalmboken. Men det gick inte så bra. De flesta sjunger fortfarande den gamla finska översättningen.
I Sverige har Mikael Wiehe skrivit en ny text till Sibelius melodi. ”Kom ge mig värme, ge mig ljus” är på sitt sätt fin men den är ljusår från Topelius tankevärld i originalet.

Jean Sibelius flygel i salen på Ainola
Bild: Helsingfors stadsmuseum/Sakari Kiuru

Sjöngs på Ainola varje jul

Hemma på Ainola var det en tradition att familjen Sibelius sjöng de fem julsångerna varje jul. Pappa/morfar satte sig vid pianot och ackompanjerade (”med pedalen nere, lika högt som på en orgel” enligt dotterdottern Laura Enckell). Men då turen kom till Giv mig ej glans var det alltid mamma Aino som ackompanjerade.

Varken Topelius eller Sibelius kunde ana att julvisan skulle bli en av vårt lands mest älskade julsånger. Giv mig ej glans har i flera omröstningar fått en förstaplacering.

Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt
i signad juletid.
Giv mig Guds ära, änglavakt
och över jorden frid.
Giv mig en fest, som gläder mest
den Konung jag har bett till gäst.
Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt,
giv mig en änglavakt.

Giv mig ett hem på fosterjord,
en gran med barn i ring.
En kväll i ljus med Herrens ord
och mörker däromkring.
Giv mig ett bo med samvetsro,
med glad förtröstan, hopp och tro.
Giv mig ett hem på fosterjord:
och ljus av Herrens ord.

Till hög, till låg, till rik, till arm
kom, helga julefrid.
Kom barnaglad, kom hjärtevarm
i världens vintertid.
Du ende, som ej skiftar om,
min Herre och min Konung, kom.
Till hög, till låg, till rik,till arm
kom glad och hjärtevarm.

Musikredaktionens julkalender

De tre vise männen och Betlehemsstjärnan

Svenska Yles serie om julmusik: O helga natt

Julnattens vackraste hymn kommer från Frankrike.

Staffan Stalledräng, bildvävnad från 1909 av Märta Måås-Fjetterström

Svenska Yles serie om julmusik: Staffan var en stalledräng

Den helige Stefan stenades ihjäl på annandag jul.

Jose Feliciano på scenen

Svenska Yles serie om julmusik: Feliz Navidad/José Feliciano

På två textrader kan man säga allt i en jullåt.

En av lucias symboler är ljuskronan hon bär på huvudet.

Svenska Yles serie om julmusik: Luciasången

Sången är en hyllning till en stadsdel i Neapel.

Naturbild från Bromarf. Soluppgång.

Svenska Yles serie om julmusik: Sjömansjul på Hawaii

En bra jullåt ska kunna spelas både lätt och tungt.

John Lennon

I Svenska Yles serie om julmusik: Happy X-mas (War is over)

Ursprungligen handlade låten om en kapplöpningshäst.

Stilla natt-kapellet i Oberndorf.

I Svenska Yles serie om julmusik: Stilla natt

Stilla Natt är omgiven av anekdoter och teorier.

Myr i Torronsuo nationalpark nära Somero i november 2014

Svenska Yles serie om julmusik: Koppången

Koppången, myrmarken som blev namnet på en julsång.

Julstjärna i kvällsbelysning

I Svenska Yles serie om julmusik: Tantis serenad

Tantis serenad var ett av Jussi Björlings stora nummer.

Vintersol vid strandkanten.

Julsången Gläns över sjö och strand har sex olika melodier

Den mest kända tonsättningen är av Alice Tegnér.

Noterna till The Real Groups arr av Tomtarnas julnatt

I Svenska Yles serie om julmusik: Tomtarnas julnatt

Tomtarnas julnatt är en av våra mest älskade julsånger.

Julgubbe med basgitarr

Den populäraste svenska jullåten föddes på gatan

Tänd ett ljus är den populäraste svenska jullåten.