”Föds man fattig dör man fattig” - Låglönejobben väcker debatt
Artiklarna om Katariina och Eric som inte klarar sig på sina löner väcker mycket diskussion på Svenska.yle.fi. Ska man kunna leva på sin lön i Finland i dag – även om man jobbar deltid och bor i huvudstadsregionen? Diskussionen har många aspekter: Från bostadspolitik, via skatter till människors personliga val.
Många känner igen sig i Katariinas och Erics och berättelser om hur de försöker få vardagen att gå ihop trots lågbetalda deltidsjobb inom skola och eftermiddagsverksamhet.
Katariina vill klara sig utan stöd
Katariina Richter har ett deltidsjobb som skolgångsbiträde och bor i Helsingfors. Hon skulle vilja arbeta heltid och har också tidigare kunnat dryga ut timmarna med arbete på eftis. Men de timmarna har hon nu gått miste om och lönen är därefter – 1 303 euro efter skatt.
”Som att läsa om sig själv. Har jobbat heltid med låg lön (fanns ej minimilön då) de 30 första åren. Sedan bytte jag bransch och jobbade cirka 6-7 timmar per dag i tio års tid vilket tydligt märks nu i pensionsbeloppet. Brutto 1 100 euro per månad. Hyran 700 euro per månad. Jag är född och har bott hela mitt liv i huvudstadsregionen. Vill inte flytta upp i landet och lämna släkt och vänner.”
Som boende i huvudstadsregionen betalar Richter en hög hyra, 959 euro, trots att hon bor i stadens hyreslägenhet i ett billigare område. Hon får bostadsbidrag, men skulle vilja klara sig utan. Sedan ett av barnen flyttade hemifrån för några år sedan har hon köat till en billigare lägenhet.
- Jag är född i Helsingfors, jag bor i stadens hyreslägenhet och jag jobbar i stadens skola. Jag tycker det skulle vara rättvist och rimligt att jag skulle kunna leva på min lön, men det går inte. Jag är beredd att jobba mera, bara jag fick flera timmar, säger Katariina Richter.
Eric har inte råd att bo inte med sin familj
Fritidspedagogen Eric Jacobsen arbetar som eftisledare, ett deltidsjobb som ger honom ungefär en tusenlapp i handen i månaden.
För att resten av familjen, de tre barnen och deras mamma, inte skall gå miste om bidragen bor Eric på en annan adress. En del uppfattar att familjen utnyttjar systemet, men boendearrangemanget är inget Eric vill ha.
- Nej, det är struntprat. Jag tycker att det är helt fel att vi inte har ett val eller någon möjlighet att bo tillsammans. Finansiellt skulle det inte gå. Och det är många som är i samma situation, det är inte bara vi, säger Eric Jacobsen.
”Min man blir snart tvungen att flytta på grund av samma situation. Det är hemskt när man nästan blir tvingad att separera för att klara sig. Vi har gjort allt för att klara oss för vår dotters skull men snart går det inte längre.”
Assistentarbeten inom skola och dagvård ofta deltid
Många av kommentarerna i kommentarsfälten tar fasta på problemet med deltidsarbete:
”För ett deltidsarbete i en lågavlönad bransch kan man inte få en lön som det går att leva på. Hade han jobbat över trettio dagar hade han ändå inte fått mer än 1 300 i handen. Jag har själv jobbat inom låglönebranscher deltid och vet att först efter jämkning kommer man upp till en sådan summa. Har övervägt att studera till barn och eftermiddagsledare men har gett upp de ambitionerna eftersom jag förstår att lönerna är så låga.”
Speciellt skolgångsbiträden och eftisledare får sällan heltidsjobb, utan måste nöja sig med deltidsjobb.
”Det är klart att man inte klarar sig på skolgångsbiträdeslönen. Dessutom är man permitterad under sommaren vilket gör situationen rätt så bekymmersam. Att ta ett annat jobb för sommaren är för det första svårt då man är 50+ och för det andra så vill man gärna ladda batterierna i form av litet ledigt under sommaren för att man skall orka med sitt arbete som för det mesta är rätt krävande.”
Skolgångsbiträden fick förut ofta extra timmar i just eftermiddagsverksamheten för att komma upp i ett heltidsjobb. Numera förekommer det mer sällan att det arrangemanget är möjligt.
”Några kommentarer som berör eftisledarens vardag: I tidernas begynnelse var det tänkt som så att eftisledaren kunde jobba som skolassistent under förmiddagarna och därefter övergå till eftermiddagsvården, men här har tjänstemän och beslutsfattare gemensamt kommit på den smarta idén att spara. I dag är därför eftisledaren timanställd cirka 20 - 25 timmar per vecka.”
Jobba mer eller byt jobb
Flera av er som kommenterat menar att både Eric och Katariina själva kunde lösa sin situation genom att jobba heltid eller byta jobb:
”Den enda vägen att gå, är att sänka skatterna och slopa bidragen. Då blir det på riktigt lönsamt att jobba heltid. Då skulle eftisledaren Eric också bli motiverad att jobba heltid, istället för 4-5 timmar per dag.”
Signaturerna "Så fungerar det" och "Nicke", menar att det handlar om vars och ens livsval att jobba deltid eller i ett låglönejobb.
”Var och en har ett eget ansvar. Om man inte förtjänar tillräckligt på ett dåligt betalt deltidsjobb söker man ett bättre betalt jobb istället för att förvänta sig att samhället skall betala. Lite initiativ tack!”
”Den som inte vill jobba heltid, väljer själv att sänka sin levnadsstandard. Skattebetalarna skall inte tvingas till att betala högre skatter för att stöda någons livsstilsval.”
Både Katariina och Eric arbetar deltid, mot sin vilja. De anser ändå att de gör ett betydelsefullt jobb och att deras insatser behövs just där de arbetar. Det tar vissa kommentarer fasta på:
”Man har ju en utbildning och jobbar gärna med jobb inom den. Som sjukskötare har jag ingen möjlighet att jobba som till exempel ekonom. Alla har inte heller möjlighet att jobba heltid för A) det finns inte heltidsjobb åt dig B) hälsotillståndet gör att du inte klarar av att jobba heltid.”
Boendekostnaderna i huvudstaden
Både Eric och Katariina bor i huvudstadsregionen. Det innebär utan undantag höga boendekostnader, något som går illa ihop med låga inkomster. Det innebär att man måste förlita sig på bostadsstöd.
I Helsingfors var det ifjol 40 000 hushåll som fick bostadsbidrag, och nästan en tredjedel av dem som får bostadsbidrag jobbar och får lön.
Bostadspolitiken i huvudstaden väcker många åsikter:
”Hur man bor borde inte få påverka stöden alls. Att familjen i exemplet måste bo på två ställen för att inte gå miste om stöd är ju helt vansinnigt. Inte bara för att det är opraktiskt utan också för att det ökar bostadsbristen då de hyr ett extra ställe, som någon annan egentligen kunde behöva. ”
Helsingfors stads höga hyresnivå kritiseras i flera kommentarer:
”Helsingfors stad har råd att halvera sina hyror. Kolla hur mycket vinst hyreslägenheterna genererar. Trots en halvering skulle staden gå på plus.”
”Personen i artikeln bor i stadens hyreslägenhet - hur kommer det sig att staden har så hög hyra på sina lägenheter? På privata marknaden är det svårt att hitta lägenheter och de flesta hyr helst ut till sådana de känner eller dylikt.”
”Hyrorna i de större städerna, speciellt Helsingfors är inte hållbara. Här tror jag regeringen bra kunde pusha på att fler hus skulle byggas och eventuellt göra annat för att sänka boendekostnaderna, de skall inte behöva fixas med nåt bostadsbidrag.”
Många viktiga frågor i debatten
Stort tack för den intressanta diskussion ni bidragit till i kommentarsfälten! Där lyfts många viktiga frågor upp som tangerar lönenivå, bostadspolitik, medborgarlön och fattigdom:
Hur kommer det sig att staden har så hög hyra på sina lägenheter?
Vill vi verkligen gå tillbaka till 1800-talets samhälle?
Tänk om alla av dessa låglönearbetare skulle få 300-400 euro mera i handen - hur stort skulle uppsvinget vara för Finlands ekonomi?
Hur dåligt ska vi fattiga finländare ha det innan vi är beredda att börja "strida" för vår rätt till drägligt liv?
Vem skall sköta eftisledarnas och skolgångsbiträdens jobb om ingen har råd med det?
Fortsätt gärna diskutera: Är det frågor vi har missat?