Kritiken mot Obamacare växer - “Vi har inte råd att vara sjuka”

I Philadelphia i USA betalar familjen Cialella motsvarande 800 euro i månaden för sjukförsäkringen via Obamacare - och ändå betalar de tusentals euro för mediciner och läkarbesök. De är en del av den växande skara amerikaner som kritiserar sjukvårdsreformen.

I ett rödtegelhus i ett småhusområde i en förort till miljonstaden Philadelphia i nordöstra USA är det tänt i köket. Vid köksbordet sitter Jimmy och Michelle Cialella och går igenom månadens räkningar.

Varje månad tvingas paret fundera på hur de ska klara av kostnaderna för familjens sjukvård. Jimmy jobbar med renoveringar i det egna företaget och Michelle är hemma med dottern Elyana och sonen Jimmy III.

Jimmy Cialella har tidigare jobbat inom armén så han får sjukförsäkring via militären. Men då det gäller sjukvården för Michelle och barnen är familjen beroende av Obamacare, den allmänna sjukförsäkringen som har införts under Barack Obamas tid som president.

Undertecknades 2010

I USA har kritiken mot sjukvårdsreformen Obamacare ökat kraftigt på senare tid. Donald Trump lockade många missnöjda väljare att rösta på honom under valkampanjen med sitt löfte om att riva upp sjukvårdsreformen. Efter att han blivit vald till president sade han att han ändå övervägde att behålla vissa delar av den. Men sedan valde Trump Tom Price, som varit en av de mest hängivna kritikerna av Obamacare, till hälsominister

Obamacare är det inofficiella namnet på Patient Protection and Affordable Care Act (ung. lagen om patientskydd och rimlig kostnad för vård). Det är en federal lag i USA som undertecknades av president Barack Obama 2010 som en del av en sjukvårdsreform i USA.

En tredjedel av inkomsten till sjukvård

I början betalade familjen Cialella motsvarande 500 euro i månaden för sjukförsäkringen, men sedan höjdes priset två gånger. Nu är premien 800 euro i månaden.

- Det handlar om en tredjedel eller mer av ens bruttoinkomst. Hur kan man leva? Hur kan man spara? Hur kan man köpa någonting? Hur kan man spara till en bil eller ett drömhus, när man måste betala en enorm hälsovårdsräkning, frågar sig Jimmy.

Och det är inte bara priset på Obamacare som upprör, utan också vad man får för pengarna. Självrisken är hög. En stor del av kostnaderna för läkarbesök och läkemedel måste familjen fortfarande stå för själv.

- Vi har inte råd att vara sjuka. För att vara ärlig så väljer jag att inte ta ut vissa mediciner på recepten till barnen, om de inte är absolut nödvändiga. Om jag själv har ont någonstans, så vill jag inte ens gå till läkaren. Jag försöker bara ignorera det, på grund av den där räkningen som sedan kommer på posten, säger Michelle.

Oroar sig för nästa år

På det hela taget är Michelle och Jimmy djupt besvikna. När Obamacare kom sades det att priset på sjukvård skulle bli lägre. De trodde på löftena.

- Men det blev faktiskt värre, säger Jimmy Cialella.

Och nästa år höjs premien igen. Jimmy och Michelle oroar sig för hur de ska klara av höjningen.

- Jag vet inte om vi måste avstå från vår sjukförsäkring. Det är väldigt skrämmande för jag kan bli utan försäkring och jag vet inte om det är möjligt att leva så när man har två barn, säger Michelle Cialella.

Två år utan försäkring

Jimmys mormor, som är och hälsar på den här dagen, har levt utan försäkring i två år. För Beatrice Burris blev kostnaderna för Obamacare så höga att hon till slut inte hade råd att betala räkningen för sjukförsäkringen. Hon och maken är båda pensionärer.

När paret började missa betalningarna kastades de ut från Obamacare. Eftersom de ändå hade inkomster via makens pension så hade de inte rätt till socialbidrag heller, trots att Beatrice inte har någon pension, eftersom hon varit hemmafru.

- Så jag hade plötsligt ingenting. Ingen kunde hjälpa mig. Det var som ett slag i ansiktet. Om inte min bror hade hjälpt mig skulle jag vara död. Han hjälper mig betala för medicinerna.

Beatrice Burris lider av kroniskt obstruktiv lungsjukdom så hon är beroende av sin inhalator för att ta flera olika mediciner.

Men riktigt alla mediciner som hon skulle behöva kan hon ändå inte ta, utan undviker de dyraste. Till exempel syrgasbehandlinen har hon slutat med helt, trots att också barnen försöker hjälpa till med utgifterna så gott de kan.

- Men jag fyller 65 år i augusti, och då har jag rätt till Medicare. Hoppas jag klarar mig tills dess.

Medicare är det offentligt finansierade sjukförsäkringssystemet i USA som skapades på 1960-talet. Det är avsett för personer som är minst 65 år gamla.

Besked om premiehöjning mitt i valrörelsen

Det är inte bara i det här huset som folk är missnöjda med Obamacare.

Många amerikaner har varit arga på sjukvårdsreformen sedan starten, och prishöjningarna har bara ökat ilskan. Mitt i valrörelsen fick missnöjet luft under vingarna när beräkningarna för år 2017 publicerades. Siffrorna visade att premierna skulle höjas med 25 procent under 2017, med stora variationer mellan delstaterna. I Arizona väntades höjningen bli över hundra procent, men också i familjen Cialellas hemdelstat Pennsylvania trodde man att premierna går upp med mer än 50 procent.

Donald Trump tog sedan hem segern i både Arizona och Pennsylvania.

"Dyrt för amerikanska skattebetalare"

Men också många republikaner som inte själva utnyttjar Obamacare kritiserar själva systemet. En av dem är Eli Silkov, som studerar matematik på University of Pennsylvania. Hans pappa har försäkring via sitt jobb som också inkluderar sonen, så Eli Silkov har ingen personlig erfarenhet av Obamacare. Men själva principen är fel, anser han.

- Det är en massiv lagstiftning, som är otroligt dyr för amerikanska skattebetalare. Och de försöker tvinga folk och speciellt unga människor att skaffa sig en sjukförsäkring. Om man inte har en sjukförsäkring måste man betala en straffavgift.

Eli Silkov tycker i likhet med många andra republikaner att folk ska få bestämma själva om de vill försäkra sig eller inte.

- Trump kommer att upphäva åtminstone delar av Obamacare, och det är bra.

Svårt att skapa ett nytt sjukförsäkringssystem snabbt

Vad var det då som gick fel i den omtalade sjukvårdsreformen?

Vi söker svar på hos en professor på det prestigefyllda Wharton School, som är en del av University of Pennsylvania.

Här på det vackra campuset vandrade också Donald Trump omkring för femtio år sedan. Det var nämligen här Trump tog sin examen i ekonomi.

Men när den blivande presidenten säger att han ska riva upp sjukvårdsreformen säger professorn i sjukvårdsförvaltning vid Trumps alma mater att det inte är så lätt att skapa ett bättre system.

- Jag tror inte det på kort tid är möjligt att skapa ny en plan som fungerar effektivt, säger Scott Harrington.

Unga och friska anslöt sig inte

Professorn uttrycker sig stringent och vant när han benar ut detaljerna i Obamacare. Harrington har varit en eftertraktad expert på senare år, och har bland annat varit inbjuden till kongressen för att vittna om sjukvårdsreformen.

Harrington säger att källan till problemet med Obamacare är att försäkringsmarknaden som premierna är bundna till har visat sig vara mera instabil än man hade förutspått.

- Människorna var sjukare än väntat, och de unga och friska valde att inte ansluta sig till Obamacare. Det ledde till ett tryck att höja premierna.

Samtidigt var det färre än väntat över huvud taget som anslöt sig till Obamacare.

Låginkomsttagare drabbas hårdast

Scott Harrington säger att det är låginkomsttagare som drabbas hårdast av de höjda premierna. De som har höga inkomster har ofta arbetsgivare som erbjuder sjukförsäkring som en förmån i jobbet. 160 miljoner amerikaner har sjukförsäkring via arbetsplatsen.

- Så den gruppen av amerikaner som har relativt låga inkomster måste nu betala relativt höga försäkringsavgifter. Samtidigt kan de tvingas betala tiotusen eller tolvtusen dollar varje år ur egen ficka innan försäkringen tar över kostnaderna.

20 miljoner oförsäkrade har skaffat sig försäkring

Men för den fattigaste delen av befolkningen har sjukvårdsreformen varit en välsignelse. Tack vare Obamacare har 20 miljoner amerikaner kunnat skaffa sig en sjukförsäkring. De medellösa erbjuds försäkringen till ett subventionerat pris.

Det märks på barnsjukhuset St. Christopher’s i Philadelphia. Philadelphia är den fattigaste storstaden i USA och 40 procent av barnen lever i fattigdom.

På det här barnsjukhuset har antalet patienter ökat betydligt sedan Obamacare infördes, berättar barnläkaren och professorn i pediatrik Hans Kersten.

- Om du inte har hälsovård i det här landet så blir det så att du besöker akutmottagningen. Så vi har många patienter som kommer hit för regelbunden vård som inte träffat en läkare på ett tag.

Kroniskt sjuka får vård

Akutmottagningen måste enligt lag ta emot alla patienter. Men där får patienterna inte preventiv vård eller regelbunden vård för kroniska sjukdomar.

Barnläkaren har sedan Obamacare infördes träffat skolbarn som nu kan få vaccineringar, eller regelbunden medicinering för kroniska sjukdomar, som astma. Mödrar kan få stöd för amningen.

- Det har lett till att patienterna har en bättre hälsa, säger Kersten.

Över huvud taget får sjukhuset kontakt med familjer som kan behöva hjälp med helt grundläggande saker.

- Vi är intresserade av deras hälsa men också av att samarbeta med familjerna för att får reda på hur vi bäst kan hjälpa dem. Då kan det också hjälpa dem få mat på bordet.

Ändrat 17.12 kl.16.20: Dollar till euro.