Dödshot och hätska samtal till elektorerna som ska utse USA:s president
På måndag samlas elektorskollegiet i de olika delstaterna för att utse USA:s nästa president. Tidigare år har det varit en formalitet, men efter att Donald Trump segrade i presidentvalet har elektorerna plötsligt hamnat i rampljuset.
Elektorskollegiet har hittills snarast uppfattats som en pålitlig gummistämpel, men i år har USA:s 538 elektorer fått mera uppmärksamhet än kanske någonsin tidigare. Det är framför allt de republikanska elektorerna som är i centrum av uppmärksamheten.
Donald Trump vann valet i 31 delstater och fick 306 elektorer från dessa delstater.
Hillary Clinton vann valet i 19 delstater och District of Columbia och fick 232 elektorer med sig.
Trump behöver mer än hälften av elektorsrösterna, det vill säga 270 elektorsröster, för att utses till president.
Kontaktuppgifter på webben
Många republikanska elektorer har på senare tid berättat att de fått tusentals, ibland hundratusentals e-postmeddelanden, telefonsamtal och brev gällande valet, många av dem hätska i tonen. Deras kontaktuppgifter har lagts ut på webben med uppmaningar om att ta kontakt. Flera av de här elektorerna har berättat att de utsatts för dödshot.
Det handlar alltså om mer eller mindre hetlevrade Trumpmotståndare och Trumpsupportrar som försöker påverka elektorerna. Det ena lägret vill påverka de republikanska elektorerna så att de inte röstar på Trump, medan det andra vill försäkra sig om att de republikanska elektorerna är lojala mot partiet och röstar på Trump.
Bitterhet efter primärvalskampanjen
Det finns flera orsaker till årets turbulens. Primärvalskampanjen var ovanligt aggressiv i år, och många av elektorerna stödde ursprungligen en annan republikansk kandidat och har svårt att förlåta Donald Trump för hans fula kommentarer.
Många av elektorerna valdes dessutom mitt i primärvalskampanjen, så det betyder att en del av de republikanska elektorerna till exempel är bittra Ted Cruz-supportrar. Cruz var Donald Trumps motkandidat i det egna partiet i primärvalet.
De flesta av de här elektorerna har sedan dess lovat rösta på Trump ändå, men den här misstänksamheten och fientligheten mot Trump har nogsamt noterats av demokraterna och gett dem hopp om att loppet inte är kört.
Ryska hackare intensifierat diskussionen
Den här diskussionen har sedan dess fått näring av att Hillary Clinton fick över två miljoner fler röster än Donald Trump i valet, även om hon förlorade i antalet elektorsröster.
Uppgifterna om att ryska hackare kan ha påverkat presidentvalet har ytterligare intensifierat diskussionen om det är rätt att välja Donald Trump till president.
Hur elektorerna väljs varierar
Men många elektorer är också helt oberörda av diskussionen. Det är nämligen en väldigt blandad skara, för hur elektorerna väljs varierar från delstat till delstat.
I vissa delstater väljs elektorerna ut av den som segrar i primärvalet, och då har Trumps kampanjorganisation kunnat försäkra sig om att de har elektorer som är lojala mot kandidaten.
Men i andra delstater består elektorerna av den lokala partiledningen, eller är utvalda av den, så de är nödvändigtvis inte Trumpsupportrar.
Osannolikt att Trump inte väljs
Det är väldigt sällsynt att elektorer röstar mot partiets kandidat. Det förekommer enstaka proteströster, senast hände det år 2004. I de flesta delstater bryter elektorerna dessutom mot lagen om de inte röstar på partiets kandidat, även om straffet inte är hårt, oftast böter på några hundra dollar.
Det är bara en republikan den här gången som offentligt sagt att han inte tänker rösta på Trump men det förekommer rykten om att uppemot 20 republikanska elektorer funderar på att göra likadant, men det är inte många experter som tror att det blir så många.
Men även om 20 elektorer skulle överge Trump är det inte tillräckligt, för minst 37 republikanska elektorer måste avstå från att stöda Trump för att han inte ska utses till president. Det är väldigt osannolikt att så många skulle överge Trump, anser experter i USA. Det skulle vara en sensation.
Om det mot förmodan skulle gå så att varken Trump eller Clinton får majoritet i elektorskollegiet går frågan vidare till representanthuset. Där har republikanerna majoritet.