Finlands grundlag: Så fungerar den och därför är den viktig

Vad handlar kritiken mot grundlagsvidrig lagberedning om? Varför är grundlagen så viktig? Vi svarar på fyra centrala frågor!

1. Varför har vi en grundlag?

Grundlagen definierar de grundläggande spelreglerna för republiken Finland. Enligt grundlagen är Finland en självständig demokrati, där statsmakten tillkommer folket.

Grundlagen reglerar förhållandet mellan den lagstiftande makten (riksdagen), regeringsmakten (republikens president och statsrådet) samt den dömande makten (domstolarna). Enligt grundlagen är Finland medlem i Europeiska unionen.

Grundlagen definierar även de medborgerliga grundrättigheterna. Till dessa hör allas lika rätt inför lagen, rätten till liv och trygghet samt skyddet för privatlivet. Grundlagen stadgar också om var och ens rätt till religionsfrihet, yttrandefrihet och mötesfrihet.

Enligt grundlagen är Finlands nationalspråk finska och svenska. Det här innebär att "det allmänna ska tillgodose landets finskspråkiga och svenskspråkiga befolknings kulturella och samhälleliga behov enligt lika grunder."

2. Vem bestämmer om innehållet i grundlagen?

Riksdagen beslutar om innehållet i grundlagen. Eftersom grundlagen står högst i den så kallade normhierarkin kräver förändringen av grundlagen ett brett samförstånd i riksdagen.

Grundregeln är att en ändring av grundlagen måste godkännas av två på varandra följande riksdagar med val i mellan. Först måste en förändring godkännas av majoritet av den sittande riksdagen. Därefter måste lagförändringen ytterligare godkännas av 2/3 av den följande riksdagen.

I speciella fall kan en ändring av grundlagen godkännas av den sittande riksdagen. Den här förutsätter att ärendet förklaras som brådskande av 5/6 av den sittande riksdagen. Därefter kan ändringen av grundlagen godkännas med 2/3 av de avgivna rösterna.

3. Vad gör grundlagsutskottet?

I många länder finns särskilda grundlagsdomstolar som granskar lagarnas grundlagsenlighet. I Finland sköts granskningen i första hand av riksdagens grundlagsutskott.

Enligt grundlagens 74 paragraf ska grundlagsutskottet ge "utlåtanden om grundlagsenligheten i fråga om lagförslag och andra ärenden som föreläggs utskottet samt om deras förhållande till internationella fördrag om mänskliga rättigheter."

Grundlagsutskottet har kritiserats för att fatta beslut på politiska snarare än juridiska grunder. Enligt professorn i förvaltningsrätt vid HU Olli Mäenpää försvarar grundlagsutskottet ändå sin plats.

- Själv anser jag att grundlagsutskottet har en viktig roll som ett filter. Att man redan i riksdagen, innan en lag blivit till, granskar lagförslagens grundlagsenlighet. Man kunde säga att grundlagsutskottet har som uppgift att hjälpa till med att skapa en grundlagsenlig lagstiftning i landet. Det här är inte så vanligt i andra länder, säger Mäenpää.

4. Vad händer om grundlagen inte följs?

Grundlagen står över de andra lagarna. Den kan således inte förbises vid beredningen av ny lagstiftning.

Samtidigt är grundlagen allmänt formulerad, vilket öppnar upp för olika tolkningar. Enligt Olli Mäenpää är tolkningsmöjligheterna en ofrånkomlig del av grundlagsjuridiken:

- Grundlagen kan inte vara mycket detaljerad. Den måste täcka ett mycket vitt område, och därför är grundlagsnormerna öppna för tolkningar. Sedan gäller det att balansera de olika grundläggande rättigheterna mot varandra och ta hänsyn till vilken vikt de har i ett konkret fall. Tolkningen är något som hör till saken när det är frågan om lagar. Det är inget som kan exkluderas helt och hållet.

Mäenpää påminner om att grundlagen måste beaktas i alla situationer, också efter att en lag godkänts av riksdagen.

- Redan nu har domstolarna uppgiften att granska lagarnas grundlagsenlighet i konkreta fall. Det räcker ganska väl, tycker jag.