Träfacket: Alla stora skogsbolag i Finland använder billig utländsk arbetskraft

Alla stora skogsbolag i Finland använder sig av utländska skogsarbetare för att få arbetet billigare, hävdar Träfacket. Skogsbolagen medger att deras underleverantörer har utländsk arbetskraft, men hävdar att de själva följer alla regler och att de inte känner till några detaljer kring skogsarbetarnas löner.

Yle Nyheter berättade på söndagen om estniska skogsarbetare som får 8 euro i timmen, medan finländare skulle få 15 euro för samma jobb. Det här är inget ovanligt, menar Harri Häkkinen, sekreterare för arbetsvillkoren på Träfacket. Han har under de senaste åren följt med hur andelen utländska skogsarbetare har ökat i de finska skogarna.

- Efter att skogsbolagen för några år sedan började göra sig av med sin egen personal, så har de utländska företagen och arbetarna ökat explosionsartat, säger Häkkinen.

I det exempel Yle Nyheter beskrev hyrde ett finländskt företag arbetskraft från Estland och en lång kedja med fyra olika företag var inblandade. Enligt Häkkinen är det ändå vanligare att de utländska företagen registrerar sig i Finland för att direkt kunna vara med och ge offerter.

- Då de här finskregistrerade företagen sedan har fått uppdragen tar de in sin personal från Estland, säger Häkkinen.

Häkkinen menar att registreringen bara är en formalitet och att företagen ofta endast har en adress i Finland, men sällan personal som jobbar här.

Vi har ett estniskt företag som är registrerat i Finland, så de är nästan finländska.

Jouni Puranen, UPM

Det flesta utländska skogsarbetare kommer från Estland, Ryssland och Rumänien, men också från Polen och de övriga baltiska länderna.

Underleverantörerna har utländsk arbetskraft

Det jobb som utförs med skogsmaskiner görs fortfarande i första hand av finländare, men det manuella arbetet, som att röja eller plantera skog, utförs allt oftare av utländsk arbetskraft. Det manuella jobbet sysselsätter ungefär 4 000 skogsarbetare och enligt Häkkinen är 50 till 70 procent av dem utlänningar.

- Alla stora skogsbolag använder utländsk arbetskraft - Metsä Group, Stora Enso, UPM och Forststyrelsen. De gör det för att få jobbet billigare, säger Häkkinen.

Kanske jobbar du tio timmar, men du får bara betalt för åtta.

Sirje Korba, arbetarskyddet

På UPM är det resurschefen Jouni Puranen som sköter upphandlingen och skriver kontrakt med underleverantörerna.

- Vi har ett estniskt företag som är registrerat i Finland, så de är nästan finländska. Men annars har vi inte just utlänningar, förutom tillfällig arbetskraft i underleverantörernas företag, säger Puranen.

Stora Enso har inte längre några egna anställda skogsarbetare, utan allt jobb sköts via ett nätverk av företag.

- Alla företag vi anlitar är helt finländska, men företagarna kan sedan ha utlänningar på sina lönelistor, säger Kari Kuusniemi, skogsservicechef på Stora Enso.

Elbolag har också utländska skogsarbetare

Också elbolag som behöver röja skog under elledningarna använder utländska skogsarbetare. Till exempel Fingrid har tidigare haft oklarheter med sina underleverantörer.

Elbolaget Caruna har som bäst ett arbetslag med utländska skogsarbetare. Timo Jutila, direktör för egendomsförvaltningen på Caruna, uppskattar att drygt 10 procent av skogsarbetarna har varit utländska i år.

- Då röjningsprojekten sätts ut på entreprenad gör vi ingen skillnad på varifrån företagen kommer. Vi begränsar inte utländska företag, vi följer strikt försörjningslagen och vi behandlar alla företag jämlikt, säger Jutila.

Försörjningslagen gäller bland annat upphandlingen inom energisektorn.

Svårt att kontrollera underleverantörerna

Enligt arbetarskyddet och Träfacket ska arbetsgivaren följa branschens bindande kollektivavtal, och det här gäller oberoende av om företaget är registrerat i Finland eller utomlands, eller vilken nationalitet skogsarbetarna har.

Arbetarskyddets granskningar visar ändå att det ofta finns brister i utländska skogsarbetares arbetsvillkor: lönen kan vara mindre än minimilönen, det kan finnas brister i säkerhetsutrustningen och ibland är arbetarna inte försäkrade.

Det behövs mera resurser för att bekämpa den gråa ekonomin i skogsbranschen.

Harri Häkkinen, Träfacket

- Alla våra huvudentreprenörer följer självfallet den finska lagen och kollektivavtalet. Men vi blandar oss inte i företagens interna angelägenheter och vi kan inte heller begränsa deras samarbetspartners, säger Timo Jutila på Caruna.

- Vi kan inte kontrollera vilka löner underleverantörerna betalar, det är bara myndigheterna som kan göra det, säger Jouni Puranen vid UPM.

Den instans som kan kontrollera lönerna är arbetarskyddet vid regionförvaltningsverken, men i praktiken kan det ändå vara svårt eftersom arbetstiden ofta inte skrivs upp.

- Kanske jobbar du tio timmar, men du får bara betalt för åtta, sa arbetarskyddsinspektör Sirje Korba i en tidigare intervju för Yle Nyheter.

- Det behövs mera resurser för att bekämpa den gråa ekonomin i skogsbranschen. Myndigheterna borde ta det här på större allvar, säger Harri Häkkinen på Träfacket.

“Svårt att hitta finländare som vill ta tag i sågen”

Skogsbolagen vill inte ta ställning till hur stor andel av skogsarbetarna som är utländsk, utan konstaterar bara att underleverantörerna kan ha utländsk arbetskraft på sina lönelistor.

UPM:s Jouni Puranen säger ändå att det har blivit vanligare med utländska skogsarbetare och att det beror på att finländare inte vill göra jobbet längre.

- Det är ett tungt jobb och det är svårt att hitta finländare som vill ta tag i sågen. Min uppfattning är att det är lättare att få tillfällig hjälp från Estland, säger Puranen.

På Träfacket skakar Harri Häkkinen på huvudet, han håller inte alls med.

- Det där stämmer inte. De finländska skogsarbetarna har behandlats så dåligt de senaste åren att de har sökt sig till andra uppgifter, säger Häkkinen.