Forskare: Terrorismen när sig på vår överdimensionerade rädsla

År 2016 har präglats av exceptionellt många terrorattentat, ett allt hårdare samhällsklimat och en allt mera tillspetsad politisk retorik. Att människor känner sig räddare än på länge är förståeligt. Men rädslan riskerar att bli en tumör som slår rot i samhällssjälen och förpestar samhällsdebatten, varnar forskaren Karin Creutz.

- Rädsla gör att vi förhåller oss väldigt emotionellt och inte intellektuellt till det som sker i vår omvärld. Det här ökar risken för motsättningar och en uppdelning i ett "vi" mot "dem", säger Karin Creutz, forskare i islamism, extremism och nationalism vid Helsingfors universitet.

Terrorism handlar både om politik och psykologi

Frågan om terrorhot är komplex, det handlar både om politik och psykologi. Det är både avgörande vad som händer geopolitiskt till exempel i Mellanöstern. Men det är också avgörande vad som händer i huvudet på enskilda, marginaliserade, arga, rädda, och psykiskt instabila eller radikaliserade personer.

Efter attacken mot en julmarknad i Berlin, talas det än en gång väldigt mycket om det växande terrorhotet i Europa. Hur upplever du den hotbild som målas upp?

- Terrorhot är alltid svåra att bedöma. Allt hänger starkt ihop med vad som händer utanför Europa, närmast i Syrien och Irak. Om läget där fortsätter att vara lika turbulent som det har varit det gångna året, så finns det förstås risk för att det spiller över till Europa.

Större terrorhot också i Finland?

Myndigheter och politiker här i Finland varnar allt mera för terrorism. Utrikesminister Timo Soini sade nyligen att terrordåden kommer allt närmare Finland. Delar du hans bedömning, eller är det här bara skrämseltaktik?

- Jag tycker det överlag är svårt att geografiskt bedöma hur nära eller långt borta det här hotet ligger. Terrorism i sig, samt orsakerna och hoten är ett globalt fenomen.

Hur ser du på det att man i och med attacken i Berlin, precis som i så många tidigare terrorattentat, nästan omedelbart började koppla ihop dådet med Islamiska staten?

- Det är problematiskt att det börjar leva en uppfattning om att det här är en del av ett växande och konstant hot. När man blickar bakåt på det gångna året, så är det sist och slutligen inte så många attacker som helt entydigt varit organiserade av IS.

- En del av de här attackerna kan mycket väl ha utförts av enskilda gärningsmän med psykiska problem, som på grund av till exempel marginalisering radikaliserats och börjat sympatisera med IS, men som inte har någon kontakt med själva terrororganisationen.

IS makt bygger på vår rädsla

Att mer eller mindre varje terrordåd nästan per automatik börjat associeras med Islamiska staten spelar dem rakt i händerna. IS syfte är att skapa en ökad rädsla och oro, som i sin tur ökar spänningarna i samhället. Det här förstärker i sin tur IS legitimitet, konstaterar Karin Creutz.

- I det skedet som man gör en koppling till att det kanske finns en koppling mellan en enskild attack och IS, då börjar det här narrativet leva sig eget liv.

Enligt Skyddspolisen finns det i Finland kring 300 personer med kopplingar till terrororganisationer. Hur stort hot utgör den här gruppen?

- Det är inte min uppgift, utan myndigheternas uppgift, att göra den här bedömningen. Jag förstår att Skyddspolisen vill visa att de gör sitt arbete, vilket är viktigt. Men jag tycker det är problematiskt att man lyfter upp den här frågan när man talar om terrorism som antas vara organiserad av IS, som nu i Berlin till exempel.

- I de här fallen kan det likväl handla om enskilda ensamma förvirrade gärningsmän som vill få uppmärksamhet genom att skapa så mycket skada och skräck som möjligt, vilket förstås också är en definition på terrorism.

"Behövs mera sansad diskussion om terrorism"

Terrordåd som utförs av så kallade ensamma vargar kan därför jämföras med skolskjutningar, anser Karin Creutz. Ändå diskuteras och behandlas de här fallen väldigt olika av myndigheter och i medier. Hon skulle gärna se att den sansade och analytiska diskussion som förs om skolskjutningar och förklaringarna till dem, också skulle föras när det handlar om terrordåd.

Vad kan man göra för att få de här marginaliserade och radikaliserade ensamma vargarna att vända sig till och inte mot samhället?

- Man kan inte stoppa enskilda attacker bara genom mera säkerhetsåtgärder och mera kontroll, det har vi sett. Man måste gå till grunden med de här frågorna.

- Europa är i ett politiskt turbulent läge. Våldet har ökat och våldsretoriken har ökat, också i den politiska maktens korridorer. Därför borde man ta itu med hatpropaganda, motarbeta utslagning, jobba mera med mentalvård för unga och få människor att uppleva att man kan påverka samhället utan att ta till extremism.

År 2016 väldigt våldsamt i ett närhistoriskt perspektiv

År 2016 har varit ett turbulent år med väldigt många terrorattentat, fortsatta tragiska konflikter i Mellanöstern och en fortsatt flyktingkatastrof. Attacken i Berlin är bara en i raden av många terrorattentat i Europa under det gånga året. För att inte glömma alla de terrordåd som har gjorts utanför Europa, nu senast på nyårsnatten i Istanbul.

Enligt forskaren Karin Creutz är det ändå viktigt att i allt detta också försöka se saker ur ett lite längre historiskt och bredare politiskt perspektiv.

- Om man jämför med de senaste åren, så sticker år 2016 ut. Men tittar man tillbaka på Europas historia så har det funnits tider då politisk terrorism varit betydligt vanligare.

- Samtidigt måste man minnas att världen är global och att det inte går att skilja Europa från resten av världen i en sådan här fråga. Därför borde det föras en aktivare diskussion om det globala säkerhetstillståndet, inte bara säkerheten i västvärlden. I länder som Irak lever många människor konstant under ett direkt terrorhot. Och om inte situationen i Mellanöstern stabiliseras, kan den inte heller stabiliseras i Europa, trots alla satsningar på säkerhet och övervakning.

"Låt inte rädslan ta över"

Trots att hotbilderna är verkliga, är det viktigt att inte ge efter för all rädsla, funderar Karin Creutz.

- Det finns mycket större risker i samhället än terrorism, till exempel trafikolyckor. Det här gäller i synnerhet här i Finland där vi inte har haft några terrordåd. Det är därför viktigt att man dimensionerar den här rädslan rätt, också för att inte ge belägg för terrorismen, som lever på att skapa rädsla.

Vilka spår kommer det gångna årets många terrordåd att lämna efter sig, inför år 2017?

- Av förståeliga skäl kan man förvänta sig att det lämnar efter sig en ökad känsla av rädsla, större samhällsklyftor, mera politisk och ideologisk aggression mellan olika människogrupper. Många frågor kommer antagligen att fortsätta domineras av en rädslodiskurs. Se bara på hela flyktingfrågan, som hittills främst har behandlats som ett säkerhetspolitiskt problem.

- Den här säkerhetsretoriken påverkar i sin tur den politik som förs, vilket i sin tur riskerar att förstärka fördomarna och motsättningarna i samhället.

2017 blir ett politiskt viktigt år

Hur år 2017 kommer att se ut har därför inte endast direkt att göra med terrorism i sig, utan med hurdan politik som kommer att föras i världen, påpekar Karin Creutz.

- Vi har ett presidentval i Frankrike och ett förbundsdagsval i Tyskland framför oss. Dessutom inleds en ny politisk era i USA när Donald Trump blir president. Vad det här för med sig för politisk retorik och ideologi kommer att vara avgörande.