Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Sista patienten har opererats på hjärtkirurgin vid Vasa centralsjukhus

Från 2016
Uppdaterad 23.12.2016 10:30.
Tomi Sarkkinen, Mari-Anne Vaittinen, Peter Nieminen och Gunilla Carlson sitter i ett mötesrum vid Vasa centralsjukhus.
Bildtext Tomi Sarkkinen, Mari-Anne Vaittinen, Peter Nieminen och Gunilla Carlson sitter i ett mötesrum vid Vasa centralsjukhus.
Bild: Yle/Kati Enkvist.

En hjärtklaffsoperation blev det sista hjärtkirurgiska ingreppet som utfördes vid Vasa centralsjukhus i fredags. Stämningen bland personalen är vemodig men man är måna om att påminna om att hjärtpatienter fortfarande kommer att få god och omfattande vård på sjukhuset.

För 22 år sedan inledde hjärtkirurgin sin verksamhet vid Vasa centralsjukhus. Sedan dess har 5441 patienter opererats vid den hjärtkirurgiska enheten. Nu upphör alltså öppen hjärtkirurgi - operationer som kräver att bröstkorgen öppnas för ingrepp.

- Det är klart att det känns sorligt men utvecklingen är sådan att patientmängderna har minskat, säger Tomi Sarkkinen, ansvarig anestesiläkare inom hjärtkirurgin, som får medhåll av Peter Nieminen, chef för den operativa klinikgruppen vid Vasa sjukvårdsdistrikt.

- Hjärtkirurgin och hjärtteamet med allt vad det innebär har ju varit exemplariskt här på sjukhuset och vi får alla vara stolta över vad vi har åstadkommit. Synd är också det att språkfärdigheterna inte kommer att vara lika goda på annat håll. Här har allt gått fullständigt på två språk, säger Nieminen.

Försökte rädda hjärtkirurgin

Det var i oktober 2013 som styrelsen för Vasa sjukvårdsdistrikt föreslog att lägga ner hjärtkirurgin. Förslaget baserade sig på Vasa stads sparkrav på 3,6 miljoner euro.

Det ledde till stort engagemang bland hjärtpatienter och deras anhöriga. Det ordnades namninsamlingar och även en pengainsamling med dåvarande riksdagsman Lars Gästgivars (SFP) i spetsen.

Det finns en oro över att stängningen av hjärtkirurgin kommer att leda till flera dödsfall, hur ser ni på det i dag?

- De riktigt akuta fallen handlar om någon patient per år. Vissa år finns det inget riktigt akut fall överhuvudtaget. Omkring 120 patienter behöver öppen hjärtkirurgi per år - men det handlar då om planerade ingrepp. De här personerna kommer nu att opereras vid universitetssjukhus istället, säger Tomi Sarkkinen.

Thoraxkirurg på sjukhuset ännu i ett år

Ett av argumenten för att behålla den hjärtkirurgiska enheten vid Vasa centralsjukhus handlade om troliga konsekvenser för andra områden på sjukhuset.

Kari Teittinen, som jobbade som hjärtkirurg på Vasa centralsjukhus i många år, sade år 2013 till Yle Österbotten att framför allt intensivvårdsavdelningen kan komma att känna av ett märkbart patientbortfall.

Teittinen ansåg att nedläggningen av hjärtkirurgin skulle ge verkningar på den kunskapsnivå som man under åren har skaffat sig på sjukhuset.

- De hjärtopererade har alltid tillbringat den första postoperativa dagen på intensiven så där finns goda rutiner och kunnande. I och med att hjärtkirurgin läggs ner så minskar förstås de specifika färdigheter men kunskapen kommer att stanna kvar i huset, säger Nieminen.

Ännu nästa år kommer det att finnas en thoraxkirurg till hands vid akuta fall, fortsätter Nieminen.

Vad ställer oroliga patienter för frågor?

- De undrar om de måste åka till Seinäjoki ifall de får känningar i bröstet. De frågar också om pacemakeråtgärder, något som är självklart för oss vi fortsätter med och är starka på. Vi är måna om att människorna vet om att den starka kardiologin inte försvinner någonstans, säger Gunilla Carlson, avdelningsskötare på hjärtstationen vid Vasa centralsjukhus.

Det innebär att hjärtinfarktpatienterna får den vård de behöver, även kontrastmedelsundersökningarna och ballongutvidgningarna fortsätter precis som förut under dagtid. Dessutom fortsätter jourtiden dygnet runt, året runt, påpekar Carlson.

Attraktionskraften minskar

Kardiologin är beroende av ett gott samarbete med anestesiologer och Mari-Anne Vaittinen, överläkare i kardiologi, hoppas att det samarbetet fortsätter.

- De har ett sådant specialkunnande som sjukhus som inte haft hjärtkirurgi kan erbjuda. Vi hoppas att det kunnandet finns i huset i framtiden, säger Vaittinen.

Men Tomi Sarkkinen, ansvarig anestesiläkare inom hjärtkirurgin, säger att sjukhuset kommer att ha svårigheter att locka nya anestesiologer.

- På operationssidan är vi klart mindre attraktiva för yngre kollegor att komma och specialisera sig, ja. Det är en stor förändring i vår verksamhet att en sådan omfattande kirurgi försvinner. Personligen kan jag se att sjukhusets attraktionsnivå minskar, säger Sarkkinen som menar att utrustningen i operationssalarna börjar sjunga på sista versen.

I år har 110 patienter genomgått öppen hjärtkirurgi. Det är fyra färre än år 2015.

- Det beror på att vår äldre befolkning är mycket friskare än förut. Mycket friskare än i andra delar av landet. Det beror till viss del på den preventiva vården, säger Mari-Anne Vaittinen, överläkare i kardiologi.

Vasa centralsjukhus var banbrytande

Förutom Vasa centralsjukhus är det endast universitetssjukhusen som bedriver hjärtkirurgi. Behovet väcktes i och med universitetssjukhusens långa köer.

- Patienter dog i väntan på hjärtoperationer. Man lyckades rekrytera en Vasabördig hjärtkirurg och det skapades ett välfungerande team. Men situationen är annorlunda nu, säger Nieminen.

Diskussion om artikeln