Så här ser Lola uppochner ut för dem som var med
Unga tjejer och äldre män, gubbar med många egoistiska viljor. Så beskriver Rosa Woldhek och Johnny Aspelin karaktärerna i Lola uppochner. Själva har de som praktikanter varit med om inspelningarna av den finlandssvenska tv-serien, ett arbete som de karakteriserar som lärorikt, roligt, tungt, ja lite av allting…
Handlingen kretsar kring livet i småstaden Flatnäs, där bland annat mordet på den tjugotvåårige Flemming Pettersson får ångesten att jäsa. Centrala karaktärer är Minnie Backlund, Anna Svanberg, Ca Bäck och hennes syster Anita.
Med finns också prästen Eva Anderberg, Galna kvinnan och Bjarne Marin, han som i sin Candy Hot Truck kör runt och säljer både över disk och mer i skymundan. Henrik Pettersson har ihop det med bland andra Minnie medan stadens två affärsmän också har sina kontaktytor med de unga flickorna, kvinnorna.
Girighet och kontrollbehov
Rosa Woldhek och Johnny Aspelin studerar film- och tv femte respektive tredje året på Yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors. De var alltså med som praktikanter under inspelningarna och frågan om hur de uppfattar karaktärerna i Lola uppochner får dem att skratta.
Rosa säger att här finns en massa unga tjejer och äldre män, gubbar, medan killarna egentligen inte spelar någon större roll. Johnny poängterar att viljorna är många och egoistiska.
De äldre männen, affärsmännen är fullständigt självupptagna och giriga. Här finns till exempel Birger Stenqvist som har ihop det med rullstolsbundna Anitas yngre syster Ca Bäck.
- I förhållandet med Birger kanske Ca trodde att det var hon som hade makten över honom. Hon tänkte sig att hon kontrollerade honom, men sist och slutligen var det en fullvuxen man som utnyttjade en tonårig tjej, säger Rosa.
Rosa konstaterar om Henrik att han hade tur att han hittade någon. Hon syftar på det att Minnie ”samlar upp honom, eftersom han är en fullständig wet blanket. Han skulle inte ha klarat sig långt i livet om hon inte hade gjort det”, tänker sig Rosa.
Johnny uppfattar att det i berättelsen inte finns många personer som han som ung man kan identifiera sig med. Men just karaktären Henrik kan han känna igen sig i under några ytterst små, lugna stunder när Henriks snälla sida kommer fram.
Involverade i varandra
Rosa fascineras av hur en viss stämning och vissa situationer påminner henne om när hon själv en tid bodde på landsbygden. Inga karaktärer där var direkt som de hon nu mött i Lola uppochner, men någonting med själva småstadsmiljön kändes så där ”ääääh”, kanske för att alla är så involverade i varandras liv…
De flesta känner varandra på en liten ort. Då blir gemenskapen lätt sådan att allt rör sig väldigt fort, säger Johnny. Och Rosa inflikar att om man då inte passar in leder det direkt till ett utanförskap.
Både Rosa och Johnny upplever att det här är en väldigt klassisk skildring av kön. Så här karakteriserar de rollfördelningen:
Rivalitet som läggs åt sidan
Rosa och Johnny uppfattar Ca Bäck och Minnie Backlund som två ganska jämnstarka personligheter. Ibland är de också i viss mån ute efter samma saker, vilket säkert orsakar deras konflikter.
Två människor som bara inte står ut med varandra, det förekommer ju också, säger Rosa medan Johnny konstaterar att de helt enkelt inte passar ihop.
Rosa reflekterar över att det i berättelsen finns stunder när kvinnorivaliteten bryts upp på ett ganska härligt sätt. Visst finns där en del baktankar i Minnies och Anitas kontakt, men samtidigt berättar Minnies handlingar i relation till Anita också om en viss genuin vänskap, tycker Rosa.
Och när Ca träffar Anna, känns det som att okey nu kommer de att börja gräla. Men istället börjar de skratta och umgås. Så här finns stunder när rivaliteten bryts upp, vilket Rosa säger sig tycka om.
Vad handlar ungdomarnas kamp om?
Vad kämpar nu tonåringar för? Det är någon sorts känsla av självständighet och identitet och bekräftelse, tänker sig både Johnny och Rosa.
De kämpar ganska hårt för att få fram sig själva i byns hierarki, säger Johnny. Samtidigt som där finns andra aspekter som inte har med rivalitet att göra.
- Man inser liksom inte att flera saker kan existera bredvid varandra samtidigt, utan man känner att allting måste vara på ett visst sätt och folk måste bete sig på ett givet sätt för annars är det inte okey, säger Rosa.
Livet uppfattas som mera svartvitt. Och man blir lite desperat när man inser att man då inte passar perfekt in där och så vet man inte riktigt hur man ska agera, konstaterar hon.
Alla tittar på mig
Rosa berättar ett exempel ur sitt eget liv. Hon minns hur obekvämt det var i tonåren att sätta sig vid ett bord och äta lunch för sig själv.
- Man känner sig iakttagen hela tiden när man är i den åldern och det är verkligt, säger Rosa.
Johnny kan tänka sig att man då i vissa fall kan bli manipulerande. Det är ett ganska lätt sätt att känna makt, tycker Rosa.
- Som Minnie kanske då upplever det när hon känner hur allting rinner ifrån henne… Anna är inte längre hennes bästa kompis, Ca är si och så och hennes pappas egendom riskerar att försvinna och de kan förlora allting, beskriver Rosa det.
Falla ihop, inflikar Johnny. Och då försöker man ju liksom grabba tag i någon känsla av makt över någonting så att det ska finnas kvar.
- Att vara ung är liksom att vara en människa som inte har mycket till impulskontroll och ingen kontroll över sina känslor, samtidigt som man tänker att ALLA iakttar en och väntar på att man ska göra någonting underligt. Vilket leder till att man gör någonting underligt för man har ingen kontroll… så det är en fullständigt knäpp situation att vara i, säger Rosa.
Det kom att bli en både lärorik, rolig och tung erfarenhet för Rosa Woldhek och Johnny Aspelin att vara med som praktikanter under Lolainspelningarna.
När de berättar om sin andel blir deras kroppsspråk plötsligt alldeles extra yvigt:
' /%3E%3C/svg%3E)
