I Seinäjoki vill man lära sig svenska

När jourreformen träder i kraft ska svårt sjuka eller skadade patienter från Vasa sjukvårdsdistrikt få sin vård i Seinäjoki. Sjukhusets ledning räknar med att man kommer att kunna ge de svenskspråkiga patienterna vård på deras modersmål.

I dag har centralsjukhuset i Seinäjoki några svenskspråkiga patienter per dag. Det handlar om patienter som vårdas på till exempel de urologiska och neurologiska avdelningarna.

Efter jourreformen räknar man med att antalet patienter på jouren kommer att öka med mellan 250 och 500 per år. Hälften av dem är troligen svenskspråkiga.

- Det betyder bara två patienter mer per dag av över 100 patienter på jouravdelningen. Det är inte mycket, säger chefsöverläkaren Hannu Puolijoki.

På akuten jobbar Giannakis Toris som specialiserande läkare i kardiologi. Han är ursprungligen från Grekland och han pratar svenska hemma med sin fru. Men på jobbet träffar han sällan en svenskspråkig patient, hittills i år ungefär tre stycken.

- Det finns säkert läkare och sjukskötare som kan tala svenska. Sen hänger det också på om det finns vilja eller inte, säger Toris.

Många vill lära sig

Toris säger att det oftast också finns vilja att prata svenska och att lära sig.

- Förra veckan hade vi ett möte med specialiserande läkare och om jag minns rätt var alla intresserade av att förbättra sina svenska kunskaper, säger Toris.

En kartläggning som man har gjort på sjukhuset visar att mellan tio och tjugo procent av personalen på centralsjukhuset i Seinäjoki pratar så bra svenska att de kan vårda patienter.

- Många har skolsvenska, men många har också jobbat i Vasa eller i Sverige, säger chefsöverläkaren Hannu Puolijoki.

Sedan ett år tillbaka ordnar sjukhuset språkkurser för de anställda.

- Vi kommer att satsa på att en del av personalen lär sig svenska, säger Puolijoki.

Borde ha förutsättningar att lära sig

Ritva Välimäki, specialläkare på dermatologiska avdelningen, tycker att eftersom de flesta har studerat svenska i skolan borde de ha förutsättningar att studera mera språk.

- Jag brukar läsa böcker på svenska för att hålla min svenska aktiv. Jag talar också svenska med några vänner och med min man som är från Danmark talar jag skandinaviska, säger Välimäki.

På dermatologiska avdelningen har man ibland patienter som är svenskspråkiga och då kommer de flera gånger under en period och sedan kan det följa en period helt utan svenskspråkiga patienter.

- Jag tycker att det är svårt att hålla kvar svenskan. Jag pratar svenska med mina barn, men min svenska som jag talar med vuxna kan ibland bli lite rostig, säger Hanna Kannonlahti, sjukskötare på dermatologiska avdelningen.

Vill inte tala svenska

Kannonlahti säger att många av hennes kolleger inte vill prata svenska eftersom de tycker att deras kunskaper inte räcker till. De har bara använt svenska under svenskundervisningen i skolan.

- Jag tycker inte att man kan lära sig sådan som man inte vill lära sig. Därför ska de som vill få studera svenska, men att försöka lära någon med tvång är bortkastade pengar, säger Kannonlahti.

Oroliga österbottningar

Jourreformen har engagerat österbottningarna och många oroar sig för hur vården kommer att fungera på svenska i Seinäjoki.

Teija Ollikainen, administrativ skötare säger att det är ett problem om man är rädd för att man inte ska bli förstådd på sitt modersmål eller inte. Och de längre avstånden gör också folk oroliga.

- Vi vill ge bästa möjliga vård. Det är politikerna som fattar besluten och vi sköter vården, säger Ollikainen.

Det är inte bara svenskakunskaperna på akuten som oroar österbottningarna. Frågan har också varit hur pass bra svenska personalen på avdelningarna pratar.

Karri Helin, tf överläkare i inre medicin, säger att han ser mellan tio och 15 patienter per dag, ett par patienter per år är svenskspråkiga.

- Då man har fått den vård man behöver få på jouren skickas man till avdelningen och de flesta skickas till sitt hemsjukhus efter några dagar, säger Helin.