Regeringen vill ha internetröstning – men då får vi glömma valhemligheten

Om några år kan det vara möjligt att vid ett allmänt val rösta på internet. Så i stället för att ta sig till vallokalen och sätta valsedeln i urnan kan man sätta sig vid en dator, gå in på valmyndighetens sida och rösta. Innan det kan bli aktuellt måste Justitieministeriet utreda hur internetröstning kunde genomföras i praktiken.

Justitieministeriet håller som bäst på att samla ihop en arbetsgrupp som måste hitta svar till många stora frågor. Är det överhuvudtaget möjligt att garantera datasäkerheten? Behöver det utvecklas nya tekniska lösningar? Hur ska identifieringen ske? Vilka konsekvenser får det för valsystemet? Vad skulle det kosta?

- Nej, det är inte lätt att bygga ett sådant system för internetröstning. Det kräver väldigt mycket. Vi måste först lösa öppna frågor gällande bland annat datasäkerhet och identifiering, medger överinspektör Heini Huotarinen på Justitieministeriet.

Utredningen ska bli klar under år 2017

På Justitieministeriet tror man trots utmaningarna att arbetsgruppen redan nästa år kommer att få fram ett förslag om hur internetröstning kunde införas i Finland.

Alla är ändå inte helt övertygade om behovet av internetröstning.

– Det kräver mycket förberedelse och väldigt mycket av systemutvecklandet, så att systemet som utvecklas är tillräckligt pålitligt. En grundläggande utmaning som finns i elektronisk röstning är att en helt vanlig man på gatan borde kunna förstå hur systemet fungerar för att kunna lita på det, säger specialforskare Sami Lehtonen på Teknologiska forskningscentralen VTT.

Snopet slut vid tidigare försök

Det har inte utretts på detaljnivå tidigare huruvida det ens är möjligt att ta i bruk internetröstning vid sidan av traditionellt röstande vid alla allmänna val.

Det gäller alltså riksdagsval, kommunalval, Europaparlamentsval och presidentval samt de landskapsval som håller på att beredas. Det är också tänkt att e-röstning kunde användas vid rådgivande folkomröstningar.

Det har gjorts ett försök med elektronisk röstning tidigare i Finland. I samband med kommunalvalet år 2008 kunde man rösta elektroniskt på plats på röstningsställena i tre kommuner, i Vichtis, Grankulla och Högfors. Men det slutade snopet och man blev tvungen att ordna omval i de tre försökskommunerna.

Det här misslyckade röstningsförsöket tärde på förtroendet för nya sätt att rösta.

Det är helt klart att vi måste ändra på vårt tankesätt.

Sami Lehtonen

Tiden mogen för ett nytt försök

Nu tycker regeringen ändå att det är dags att satsa på elektronisk röstning på nytt. Den här gången ska vi gå fullt ut och möjliggöra röstning på distans på internet.

– Det är helt klart att vi måste ändra på vårt tankesätt. Om man röstar hemifrån så har valförrättaren ingen möjlighet att övervaka röstningen. Det går inte att kontrollera att det inte finns andra personer på plats. Inte heller kan man veta om det verkligen är den personen som röstar som har rösträtten och har identifierat sig i systemet, påpekar specialforskaren Sami Lehtonen på VTT.

Lehtonen tycker att man borde satsa på annat än internetröstning vid alla allmänna val.

– Elektronisk röstning kunde fungera väldigt bra när man vill ta reda på den allmänna opinionen eller vid rådgivande folkomröstningar i sakfrågor. Där är betydelsen av valhemligheten inte så stor, föreslår Lehtonen.

Om vi accepterar att det finns risker och om röstare vill rösta via internet i alla fall, ja, då ska det vara möjligt.

Heini Huotarinen

Glöm valhemligheten

Satsningen på internetröstning är en del av regeringens spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster och om allt går som regeringen planerar ska man kunna internetrösta redan år 2020.

– Det är ju möjligt, men det innebär risker naturligtvis. Om vi accepterar att det finns risker och om röstare vill rösta via internet i alla fall, ja, då ska det vara möjligt, tror överinspektör Heini Huotarinen på Justitieministeriet.

Om vi är beredda att ge efter på valhemligheten och myndighetskontrollen vid alla val återstår att se. Det är inte heller påvisat att internetröstning skulle främja demokratin, vilket är ett av regeringens främsta argument till e-röstningen.

– Jag ser ingen orsak till att ta i bruk internetröstning. Till exempel i Estland, där e-röstning är möjligt, har röstningsprocenten egentligen inte alls stigit trots att man trodde att det skulle uppmuntra till att rösta när det blir lättare, påpekar Lehtonen på teknologiska forskningscentralen VTT.