Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Nordenswan: I dag mäts Jukka Rautakorpi som coach

Från 2016
Jukka Rautakorpi, chefstränare för Finlands juniorlandslag i ishockey.
Bildtext Gör Jukka Rautakorpi en Hannu Jortikka, eller kan han mäta sig med Karri Kivis och Jukka Jalonens prestationer?
Bild: All Over Press

De goda nyheterna: juniorlejonen har tillräckligt bra spelare för att vinna VM-guld. De dåliga nyheterna: om inte alla de kommande storspelarna i dag mot Tre Kronor hittar sitt spel är loppet kört. Då får Jukka Rautakorpi bära hundhuvudet.

Sådan är idrottsvärlden. Om du får ansvaret att coacha ett regerande mästarlag och har till förfogande mängder av bevisad talang och vinnarmentalitet är det du som skall få laget att vara på bettet då det gäller.

Rautakorpi har vetat i ytterst god tid allt han behöver veta om JVM:s verklighet. När turneringen börjar, lagen i gruppen, storleken på rinken i Montreal, vilka spelare som finns till förfogande och vilka matcher laget bara måste vinna. Att nu tala om att det finns goda ingredienser i spelet duger bara inte.

Rautakorpi fick jobbet för att han som erfaren tränare och något av chefsideolog inom ishockeyförbundet skulle leverera när tiden är inne. För tillfället är vi tre dagar förbi den tiden och juniorlejonen påminner om sömniga björnungar väckta ur sitt vinteride.

Inget klös, inget ryt, bara vädjande blickar och väntan på att någon skall servera middagen framför dem färdigt tuggad. Då riktas blicken mot mannen bakom bänken.

Kan Rautakorpi göra det som Jortikka inte förmådde med?

För två år sedan skickade hockeyförbundet Hannu Jortikka med en flock unga killar till samma turnering i samma land, då också som regerande världsmästare.

Det blev en omogen pannkaka där inget stämde och Jortikka vann aldrig agets förtroende. Kontrasten till Karri Kivis och lagets gemensamma kemi året före kunde inte ha varit större.

Rautakorpi är inte Jortikka och som coach säkert närmare fjolårets guldtränare Jukka Jalonen. Men där Jalonen hade gjort ett enormt jobb för att lära sig att förstå hur man skall kommunicera med unga killar, på gott och ont, så verkar Rautakorpi betydligt mindre engagerad.

Och just engagemanget här och nu var iögonfallande både då det gällde Karri Kivi och Jukka Jalonen. Eller för den del Jussi Ahokas, alltså coachen som ledde smålejonen till VM-guld för under 18-åringar.

Men ännu skall inte Jukka Rautakorpi dömas ut. Om juniorlejonen i kväll skrinnar ut på isen mot Sverige med raggen rest och klorna ute, redo att spela det intensiva spel som krävs i liten rink, så kan turneringen ännu få en ny riktning.

För att så skall ske måste Jukka Rautakorpi och hans tränarteam hitta ett sätt att få Finlands tilltänkta avgörare att avgöra.

Borgström och Vesalainen

Både Henrik Borgström och Kristian Vesalainen har med stor sannolikhet en lysande framtid framför sig som ishockeyspelare. Båda är över 190 cm långa, skickliga och har ett fint spelsinne. Båda är också spelare som nu i detta VM kan göra skillnaden mellan att vinna eller försvinna.

När matchen mot Sverige börjar, måste de vara vara färdiga att spela som om det inte finns någon morgondag. Det gör det nämligen inte på JVM 2017 om de tama tagen fortsätter

Nättinen och Tolvanen

Julius Nättinen var en storvuxen, pålitlig tredje center för ett år sedan i laget som vann JVM. Nu är han ett år bättre, spelar med stort ansvar i Ontario Hockey League och förväntas visa exempel på hur man avgör matcher i liten rink.

Eeli Tolvanen var en fantastisk målskytt i United States Hockey League och i laget som vann U18-VM i våras. Den här säsongen har han ännu ökat på målskyttet i sitt klubblag och förväntningarna på Eeli var skyhöga inför JVM. 0+0 på två matcher så här långt i Finlands första kedja är underkänt. Flyg som en fjäril, stick som ett bi, och obs: i dag!

Juolevi och Saarijärvi

Visst har de här båda regerande världsmästarna visat att de kan åka skridsko, hålla puck och dirigera spelet. Men det räcker inte. Tänk Brent Burns, tänk Rasmus Ristolainen, tänk Erik Karlsson...

För att spela vinnande ishockey i liten rink måste ett lag ha nyckelbackar som producerar poäng. I dagens hockey är de offensiva backarna livsviktiga. Det är ofta just backen som kör in djupt och sliter sönder motståndarens försvarsformation, öppnar luckor eller avgör själv. Olli & Vili kan så mycket, nu gäller det att få fram kunnandet.

Målvakten, vem det än må vara

Karolus Kaarlehto eller Markus Ruusu står förmodligen mellan stolparna. Veini Vehviläinen och JVM tycks bara inte vara en lycklig kombination. Oberoende av vem det är som får ansvaret, så måste han ta sin chans i kväll. Mot Sverige. I en vinn eller försvinn match.

Här ges det inga andra chanser. Det är i sådana matcher legender föds, eller självförtroenden förgörs. Om så kallade billiga mål trillar in bakom den blåvita burväktaren är det egentligen sak samma vad det övriga laget gör.

Då det gäller målvaktsspelet så kan inte Jukka Rautakorpi göra så mycket annat än rätt val. För att de övriga nyckelspelarna i kväll är på topp så krävs det däremot att Rautakorpi står upp till bevis. Nu är dagen då han skall förtjäna hela sin årslön.

Så bästa herr Rautakorpi: kör ett gympass, lämna skäggstubben orakad, drick på tok för mycket kaffe, käka mängder av cheese cake, lyssna på Motörhead... Kort sagt: gör vad tusan som helst för att vara fullpumpad med vinnande energi när du skall tända laget till att få ut allt sitt kunnande i kväll.

Mer behövs inte.