Professor: Mögeldom på MÖCS visar hur lågt människan värderas

Samkommunen för specialsjukvården i Mellersta Österbotten behöver inte ersätta de barnmorskor som blev sjuka av mögel. Professor Tuula Putus är inte förvånad över domen.

- Nej, jag är inte förvånad. Domen visar på hur vårt samhälle förändrats och hur lågt man värderar den enskilda människan, säger Putus som är professor i arbetshälsovård och miljömedicin.

Ingen ersättning av arbetsgivaren

Högsta domstolen slog fast att de tre barnmorskorna och den arkivarbetare som blev sjuka på grund av problem med inomhusluften på förlossningsavdelningen i Karleby i början av 2000-talet inte får någon ersättning av sin arbetsgivare.

- Den här linjedragningen märks både i domstolar och i resten av samhället. Till exempel sjukersättning och rehabilitering är ingen självklarhet för dem som blivit sjuka av mögel, säger Putus.

Putus är förbluffad över att arbetsgivaren inte ville använda sin försäkring för att ersätta personalen som blev arbetsoförmögen på grund av arbetsmiljön.

- Det är ju därför arbetsgivaren har den här typen av försäkringar, för att arbetstagare som blir sjuka ska få ersättning,

Dyrköpt seger

Enligt högsta domstolen kunde MÖCS påvisa att man inte var medveten om fuktskadorna och inte kunde förutse att kvinnorna skulle insjukna. Men Putus är skeptisk till rättegångarna.

- De är långdragna och tunga och kostar mycket pengar. Om den som blivit sjuk lyckas vinna i rätten så är segern ändå dyrköpt, säger Putus.

Arbetshälsoinstitutet har efter utdragna undersökningar slagit fast att barnmorskorna har en yrkessjukdom. Att få sin sjukdom klassad som yrkessjukdom är en lång process. Putus säger att om 10 000 arbetstagare har symptom så undersöks ungefär 1000 av dessa utav Arbetshälsoinstitutet. Tio av dem får sina hälsoproblem klassade som yrkessjukdomar.

Mögelproblem tas inte på allvar

Vid samma tidpunkt som barnmorskorna i Karleby blev sjuka undersöktes de finländska sjukhusbyggnaderna. 35 procent av fastigheterna hade fuktproblem.

- Redan då pratade vi ofta om problem med inneluft och hur detta hänger ihop med insjuknande. Vi pratar fortfarande om det och på THL, Institutet för hälsa och välfärd, hoppades vi att man skulle ta de här problemen på allvar, säger Putus.

Men Putus säger att man inte vill se faran med att arbetstagare exponeras för mögel . Man tar inte hälsoriskerna på allvar.

- Speciellt inte nu när allt ska mätas i pengar, inte utifrån individens mående.

Professor Tuula Putus drar paralleller till den hälsovådliga asbesten.

- Det tog 75 år innan man erkände kopplingen mellan asbest och sjukdomsfall. Hur många år ska det ta innan vi erkänner att den som utsätts för mögel blir arbetsoförmögen?

Mikaela Löv-Aldén och Kati Latva-Teikari/Yle Pohjanmaa.