Oroväckande muller från monstret i Europas hjärta

Campi Flegrei (=”de brinnande fälten”) är inte vilken vulkan som helst. Den är en supervulkan, en av cirka tio stycken som vi känner till i världen. Och vad är en supervulkan då? En supervulkan är, kort sagt, dåliga nyheter. Mycket dåliga nyheter.

Den enda nyhet som kunde tänkas vara sämre vore en asteroid i kilometerklassen som slår ned. Näst efter kolliderande jätteasteroider är supervulkaner de mest brutala och destruktiva händelser som vi kan tänka oss här på jorden. Och vi har en sådan mitt i hjärtat av vår kontinent, under själva Neapel. Campi Flegrei heter den.

Efter århundraden av slumrande tycks supervulkanen Campi Flegrei nu visa tecken på att vakna upp. De italienska myndigheterna har höjt på risknivån från grönt till gult. Geologer varnar för att gastrycket i magman under vulkanen nu växer snabbt vilket kan bädda för ett utbrott i den nära framtiden.

Läs mer i Nature Communications artikel om saken.

Supervulkaner, sällsynta men dödliga

Vetenskapen definierar vulkaner enligt den så kallade VEI-skalan (vulkanexplosivitetsindex) som går från 0 till 8, och vulkaner som ligger på 7 eller 8 klassas som supervulkaner. En klass 7-supervulkan är kapabel till att kasta upp omkring hundra kubikkilometer lava och aska.

Utbrott från supervulkaner är oerhört sällsynta. Senast det hände var 1815 då supervulkanen Tambora i Indonesien detonerade. Faktum är att Tambora 1815 är det enda supervulkanutbrottet som har inträffat i modern historia.

Tambora slängde upp omkring 160 kubikkilometer lava och aska, och explosionen var så kraftig att den hördes på Sumatra, mer än 2000 kilometer längre bort.

Mer än 71 000 människor dog som en direkt följd av eruptionen, och ett okänt antal strök med på grund av den globala missväxten och kylan som följde i utbrottets spår. 1816 brukar omnämnas som ”året utan sommar”.

Kunde inte vara sämre belägen

Campi Flegrei ligger alltså strax väster om Neapel, mitt under ett av ett av Europas mest tättbebyggda områden. Omkring en halv miljon människor bor i vulkanens omedelbara närhet.

Största delen av vulkanens så kallade kaldera (supervulkaner är inte som vanliga, små vulkaner; konformade berg med en krater på toppen, de består av enorma, kittelformade nedsänkningar i jorden, kaldera, som uppstår i samband med ett utbrott, då vulkanens magmakammare töms) ligger under vatten.

Campi Flegrei-kalderan innehåller 24 mindre kratrar samt talrika gejsrar och andra heta vulkaniska källor. Men precis som Yellowstone i USA, världens farligaste och största supervulkan, är hela Campi Flegrei-kalderan, med 11 kilometer i genomskärning, en enda stor vulkan.

Det senaste stora utbrottet i Campi Flegrei inträffade för cirka 200 000 år sedan. Ett mindre utbrott för omkring 40 000 år sedan var så pass häftigt att vulkanvintern som följde, den globala nedkylningen orsakad av askan som vulkanen kastade upp, som blockerade solljuset, tros ha bidragit till att neandertalmänniskan dog ut. Detta är dock omdiskuterat.

Sitt senaste utbrott – ett relativt litet och blygsamt sådant – hade Campi Flegrei år 1538, det pågick i åtta dagar och händelsen gav upphov till berget Monte Nuovo. Men sedan dess har Campi Flegrei slumrat, i 500 år. Tills nu.

En katastrof utan like

Ett fullskaligt utbrott i Campi Flegrei skulle otvivelaktigt vara en enorm katastrof inte bara för Italien men för hela Europa och världen. Ett supervulkanutbrott mitt i ett av världens mest tätbebyggda områden – tanken svindlar. Den omedelbara dödssiffran skulle sannolikt skrivas i hundratals tusen om inte miljoner, och vulkanvintern som följde skulle göra den globala tragedin komplett.

Men nu är det lyckligtvis knappast så att ett sådant utbrott skulle vara omedelbart förestående. Det kan i värsta fall ske relativt snart, men det kan dröja flera generationer. Att ge ett exakt datum för ett supervulkanutbrott är mer eller mindre omöjligt.

Lika omöjligt som att förutspå exakt när de inträffar, är att förhindra att de inträffar. Supervulkanutbrott är ingenting som vi kan göra någonting åt, när de händer så händer de och vi får bara ta skydd och klara oss bäst vi kan tills askan lägger sig.

Men vi, människosläktet, har under årmiljonerna varit med om åtskilliga supervulkanutbrott och vi har alltid överlevt på något sätt. Nästa gång det händer – och det kommer att hända, det är bara en fråga om tid – klarar vi oss också.

Och ju mer vi studerar vulkaner, ju mer vi lär oss om dem och hur de fungerar, och ju mer vi respekterar den här fruktansvärda naturkraften, desto bättre är våra chanser.