Vem ska hjälpa de papperslösa?

Utan bostad, utan pengar. I Kristinestad är papperslösa flyktingar utlämnade till hjälp av frivilliga. Jakobstad väljer en annan väg. Ansvaret för sängplats och mat ska inte behöva falla på frivilliga. Snart kan vi ha hundratals papperslösa i Österbotten, men ansvarsfrågan är oklar.

Redan i oktober i fjol ryckte frivilliga ut i Kristinestad. En papperslös kurd fick avslag på sin asylansökan. Liksom många andra vill han inte resa tillbaka till Irak. Riktigt besvärligt blev det när han fråntogs bostaden och utkomststödet.

Han hade ingenting, säger Inger Ylikoski, och hon beslöt hyra en bostad åt honom i sitt eget namn. Många andra frivilliga har hjälpt till, berättar Ylikoski.

Kontakter med flera personer inom staden gav ingenting. Svaret blev att lagen ställer hinder i vägen för kommunal hjälp. Inger försökte också kontakta ministeriet men där sade man bara att man jobbar på frågan.

Jakobstad rycker ut

På tisdagen fick Jakobstad sin första papperslösa irakier. Polisen och mottagningscentralen tog hand om nyckeln till bostaden, sannolikt försvann utkomststödet på samma gång.

Den första natten ordnade frivilliga en tillfällig sängplats men sedan tog staden över. Grundlagen ger varje männska i Finland rätt till tak över huvudet och mat för dagen, säger stadsdirektör Kristina Stenman.

- I Jakobstad kommer vi att se till att ansvaret inte behöver landa på frivilliga.

Men några klara riktlinjer för hur kommunerna ska göra finns inte. Lagstiftningen är på hälft och snart väntas antalet papperslösa öka kraftigt. Man uppskattar att de bara i Österbotten kommer att uppgå till flera hundra, de flesta från Irak.

I Jakobstad har man tagit fram egna riktlinjer som ska tillämpas i staden. Ansvaret för de papperslösa är kommunens i sista hand, säger Stenman.

Rätt eller fel att hjälpa en papperslös?

Frågar man Inger Ylikoski i Kristinestad finns ingen tvekan. Kurden hon hjälper har varit på flykt i tio år, föräldrarna är döda och i Irak finns inget kvar för honom.

- Han är helt övertygad om att ifall han sänds tillbaka blir han dödad.

I Kristinestad har bland annat Röda Korsets lokalavdelning och församlingen berättat hur man ska bära sig åt med de papperslösa.

- Men det är svårt att veta vad man ska göra då man inte vet hur många fall det blir, säger Ylikoski.

Lite vägledning får kommunerna av ministerarbetsgruppen för invandring och intergrationsfrågor som före jul stakade ut lite huvudprinciper. Det talas om ett system för att ersätta kommunerna och utveckla en lagstiftning för olika situationer.

- Det är ett stort arbete som väntar på statligt håll, säger Kristina Stenman.

Hon håller med om att lagstiftningen borde vara på plats redan nu. I vår kan det finnas 1 000-tals papperslösa i landet varav flera hundra i Österbotten.