Bara var tionde svensk litar på försvaret – Finland ökar trots det samarbetet

Svenskarnas motstånd mot ett medlemskap i försvarsalliansen Nato har minskat kraftigt under det senaste året. Det visar en opinionsmätning som Dagens Nyheter har låtit utföra.

För ett år sedan var 50 procent av svenskarna emot ett svenskt Nato-medlemskap, medan bara 40 procent motsätter sig i dag. Det är gruppen osäkra som har ökat, andelen anhängare har bara ökat med en procentenhet på ett år till 35 procent.

Kanerva: Gotlands utsatta läge orsaken

Ordföranden för riksdagens försvarsutskott i Finland Ilkka Kanerva (Saml) tror att orsaken till svenskarnas minskade Natomotstånd beror på Gotlands utsatta situation.

– Jag kommer inte på någon bättre förklaring än diskussionen om Gotland, säger Ilkka Kanerva till Yle Nyheter.

Gotland är strategiskt beläget i Östersjön och trycket mot ön upplevs som konkret av svenskarna. Kanerva anser att finländarnas åsikter om ett Nato-medlemskap skiljer sig från svenskarnas.

– Finländarnas åsikter om Nato är stabila, vi har inte sett några större fluktuationer i dem ens på längre sikt, säger Kanerva.

Försvarsutskottets ordförande Kanerva anser att det förändrade säkerhetsläget i Östersjöområdet kunde ha lett till förändringar i åsikterna också i Finland, men det har det inte gjort.

Direktören för Utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen säger att är uppenbart att den här försämrade säkerhetspolitiska omgivningen och situationen kring Östersjön är en orsak.

– Den gamla hotbilden om krig i Europa har kommit tillbaka, det är klart att det påverkar, tror Tiilikainen.

Utökat försvarssamarbete med Sverige trots misstro bland svenskarna

Svenskarnas förtroende för sin försvarsmakts förmåga att försvara landet har minskat klart under det senaste året. Två av tre svenskar eller 66 procent av de tillfrågade har ganska litet eller mycket litet förtroende för försvarets förmåga att försvara Sveriges gränser mot intrång och kränkningar av främmande makt.

Det är 8 procentenheter fler än vid en motsvarande mätning för ett år sedan. Endast en procent av de tillfrågade har ett mycket stort förtroende för den svenska förvarsmakten, medan 9 procent har ganska stort förtroende.

– Svenskarna håller nu på att återuppbygga ett eget försvar i riktning mot en allmän värnplikt, kanske alla inte ser det som en tillräcklig förstärkning, säger Kanerva.

Tiilikainen har en kompletterande förklaring till varför svenskarnas förtroende på försvarsförmågan sviktar.

– Folk frågar sig säkert om den här tidsramen är tillräcklig, hinner Sverige. Det här återspeglar sig i ett minskat förtroende för det svenska försvaret, tror Tiilikainen på Utrikespolitiska institutet.

En annan osäkerhetsfaktor är valet av Donald Trump till ny amerikansk president. Sverige har ju arbetat för bilaterala försvarsarrangemang med USA.

– Man vet inte hur den nye presidenten och administrationen ser på sådana bilaterala lösningar, det vill säga om USA är lika villigt som förr att satsa på försvarssamarbete med mindre länder, det får vi se då det tillträder, säger Teija Tiilikainen.

Finlands säkerhetspolitiska lösning grundar sig rätt långt på att vi förlitar oss på ett försvarssamarbete mellan Sverige och Finland. Om svenskarna själva inte kan lita på sitt försvar, borde då Finland lita på det svenska försvaret?

– Sveriges marin och flygvapen är mycket utvecklade och det är särskilt med det svenska flygvapnet som Finland samarbetar hela tiden, säger Kanerva.

Det skulle vara vettigt med en gemensam operativ planering tillsammans med Sverige

Ilkka Kanerva, försvarsutskottets ordförande.

Samarbetet går ut på gemensamma övningar och att skapa sig en gemensam lägesbedömning.

– Erfarenheterna av det här samarbetet är mycket goda och uppmuntrande, säger försvarsutskottets ordförande.

Avsikten är att utveckla och fördjupa samarbetet mellan det finländska och svenska försvaret.

– I den här frågan hör jag till de radikala för jag ser det som oundgängligt för Finland och jag vill inte sätta några gränser för hur långt försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige kan gå.

"Sänk hindren för försvarssamarbete"

Kanerva har delvis på skoj, som han själv säger, gått så långt att han har föreslagit en försvarsallians med Sverige.

– Det skulle vara vettigt med en gemensam operativ planering tillsammans med Sverige, anser Ilkka Kanerva.

Det handlar i det här skedet mera om visioner än om realistiska möjligheter att genomföra det.

– Jag vet mycket väl att jag är för radikal i den här frågan, men jag vill påpeka att det skulle vara till fördel för såväl Sverige som Finland, det skulle vara en win-win-situation för bägge parter och vi måste sänka hindren för ett försvarssamarbete, anser försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva.

Direktören för Utrikespolitiska institutet Teija Tiilikainen påpekar att det finländska perspektivet är annorlunda.

– Det är ju inte vårt territorium som vi förväntar oss att Sverige ska försvara, utan stöd i alla möjliga former, säger Tiilikainen.

Artikeln har kompletterats med intervjun med Teija Tiilikainen kl. 15.45.