Prinsen som ville leva för konsten

Prins Eugen av Sverige målade sitt föräldrahem kungliga slottet som en mörk borg. Född med silversked i mun valde han ett annat liv än det kungafamiljen ville. Han tog ställning politiskt och i yrkesval och gick sin egen väg.

Eugen blev målarprinsen och byggde sitt eget palats på Waldemarsudde som han lämnade i arv till svenskarna efter sin död.

Prins Eugens väg till självständighet och skapande var krokig. Som yngste son i familjen Bernadotte skulle sonen bli officer. Men Eugens håg stod till konsten och han lyckades bryta familjens motstånd och gick en målarutbildning i Paris.

Många svenska konstnärer som studerade i Paris var så fattiga att de levde på sockerbitar de stal på caféerna. Eugen förstod att han inte skulle få framgång bara för att han var av kunglig börd.

Livet som konstnär och samtidigt som representant för kungafamiljen gav honom ingen ro. Fick han framgång med sitt måleri bara för att han var prins? Han kände sig inte hemma någonstans.

Eugen engagerade sig i demokratins och folkbildningens framväxt i Sverige. På 1930-talet då Tyskland rustade för krig var Eugen aktiv anti-nazist och tog ställning mot sin familj i frågan om Hitlers framgångar.

Han umgicks med Karl Gerhard och Gösta Ekman och fann en vän i Ebba Wallenberg-Bonde. På Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm började han leva ett självständigt liv.

Trots allt satt kungligheten djupt i Eugen. "Kom man för nära", berättar Karl Gerhard, "då åkte kungakronan på!"

30 dagar på Yle Arenan.

Regi: Astrid Ohlsén.
Produktion: SVT, 2016.