Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det

Från 2017
Uppdaterad 10.01.2017 07:47.
Porträttbild på Minna Levälahti.
Bildtext Minna Levälahti jobbar som mediespråkvårdare på bland annat Svenska Yle.

Det får höras varifrån du kommer, men se till att du talar en svenska som alla förstår. Det rådet ger språkvårdaren Minna Levälahti dem som jobbar professionellt med det talade språket.

Med viss bävan steg jag in i radiostudion för första gången, mitt i en direktsändning, och räckte fram en lapp till programvärden. ”Säg skrisko, inte skrinnsko”, stod det på den.

Efteråt kändes det nästan bara löjligt och pinsamt. En så banal sak som skrinnsko, som så gott som alla finlandssvenskar ändå säger. Men på något sätt måste jag börja mitt uppdrag att vårda det talade språket.

Bonus med o-ljud väcker känslor

Inga mejl jag skickar väcker så starka reaktioner som de som handlar om uttalet. Jag skickar oftast flera mejl per vecka med språkliga rekommendationer till de redaktioner jag jobbar för och till ett antal övriga intresserade. Ibland skriver jag också hur ord och fraser ska uttalas.

Jag följer rekommendationerna i bland annat Svensk uttalsordlista, som utarbetats av finlandssvenska språkvårdare. Ibland rekommenderas endast ett uttal. Till exempel bonus ska uttalas med o-ljud i vårdat språk, inte med å-ljud. Ibland finns det två alternativ: ett allmängiltigt uttal och ett alternativt uttal som fungerar i standardspråket i Finland. Ett exempel är pedagog, som kan uttalas med antingen å-ljud eller o-ljud.

Varför fick programvärden inte säga skrinnsko, som de flesta finlandssvenskar ändå säger? Och varför måste man säga bonus med o-ljud när ”alla” uttalar det med å-ljud? Varför kan jag inte tillåta mer variation? Jag kan väl ändå inte mena att vi ska ta efter svenskarna i allt?

Min uppgift är varken att tillåta eller att förbjuda variation. Min uppgift är att informera om att ett visst uttal är dialektalt, regionalt, finskpåverkat eller felaktigt och rekommendera ett neutralt och allmängiltigt uttal i stället. Det allmängiltiga fungerar i hela det svenska språkområdet.

Med vårdat språk når nyheten fram

De som får lön för att höras i radio och tv har ett ansvar att använda ett gott, vårdat språk, och det gäller även uttalet av ord och fraser. Lyssnarna ska kunna ta till sig budskapet utan att störas av exempelvis felaktiga betoningar.

Skridsko och bonus är små detaljer när det handlar om att vårda finlandssvenskan. Men det är de små detaljerna som gör att nyheterna, budskapet, når fram till lyssnaren eller läsaren. Om många detaljer avviker från en vårdad svenska är det svårt att ta till sig nyheten.

Att det hörs varifrån man kommer, att melodin i språket varierar, gör inget. Om prepositionerna är korrekta och ordvalet, ordföljden och betoningen är rätt når nyheten fram till lyssnaren oavsett varifrån reportern eller programvärden kommer.

Den finlandssvenska språkvården är ungefär lika gammal som vårt självständiga land. Lika länge har de som velat vårda det svenska språket i Finland haft som mål att svenskan i Finland aldrig ska skilja sig så mycket från svenskan i Sverige att vi inte förstår varandra. Målet kvarstår.

Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?