Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Det får höras varifrån du kommer, men se till att du talar en svenska som alla förstår. Det rådet ger språkvårdaren Minna Levälahti dem som jobbar professionellt med det talade språket.
Med viss bävan steg jag in i radiostudion för första gången, mitt i en direktsändning, och räckte fram en lapp till programvärden. ”Säg skrisko, inte skrinnsko”, stod det på den.
Efteråt kändes det nästan bara löjligt och pinsamt. En så banal sak som skrinnsko, som så gott som alla finlandssvenskar ändå säger. Men på något sätt måste jag börja mitt uppdrag att vårda det talade språket.
Bonus med o-ljud väcker känslor
Inga mejl jag skickar väcker så starka reaktioner som de som handlar om uttalet. Jag skickar oftast flera mejl per vecka med språkliga rekommendationer till de redaktioner jag jobbar för och till ett antal övriga intresserade. Ibland skriver jag också hur ord och fraser ska uttalas.
Jag följer rekommendationerna i bland annat Svensk uttalsordlista, som utarbetats av finlandssvenska språkvårdare. Ibland rekommenderas endast ett uttal. Till exempel bonus ska uttalas med o-ljud i vårdat språk, inte med å-ljud. Ibland finns det två alternativ: ett allmängiltigt uttal och ett alternativt uttal som fungerar i standardspråket i Finland. Ett exempel är pedagog, som kan uttalas med antingen å-ljud eller o-ljud.
Varför fick programvärden inte säga skrinnsko, som de flesta finlandssvenskar ändå säger? Och varför måste man säga bonus med o-ljud när ”alla” uttalar det med å-ljud? Varför kan jag inte tillåta mer variation? Jag kan väl ändå inte mena att vi ska ta efter svenskarna i allt?
Min uppgift är varken att tillåta eller att förbjuda variation. Min uppgift är att informera om att ett visst uttal är dialektalt, regionalt, finskpåverkat eller felaktigt och rekommendera ett neutralt och allmängiltigt uttal i stället. Det allmängiltiga fungerar i hela det svenska språkområdet.
Med vårdat språk når nyheten fram
De som får lön för att höras i radio och tv har ett ansvar att använda ett gott, vårdat språk, och det gäller även uttalet av ord och fraser. Lyssnarna ska kunna ta till sig budskapet utan att störas av exempelvis felaktiga betoningar.
Skridsko och bonus är små detaljer när det handlar om att vårda finlandssvenskan. Men det är de små detaljerna som gör att nyheterna, budskapet, når fram till lyssnaren eller läsaren. Om många detaljer avviker från en vårdad svenska är det svårt att ta till sig nyheten.
Att det hörs varifrån man kommer, att melodin i språket varierar, gör inget. Om prepositionerna är korrekta och ordvalet, ordföljden och betoningen är rätt når nyheten fram till lyssnaren oavsett varifrån reportern eller programvärden kommer.
Den finlandssvenska språkvården är ungefär lika gammal som vårt självständiga land. Lika länge har de som velat vårda det svenska språket i Finland haft som mål att svenskan i Finland aldrig ska skilja sig så mycket från svenskan i Sverige att vi inte förstår varandra. Målet kvarstår.
Språkkolumnen skrivs turvis av mediespråkvårdarna Minna Levälahti och Charlotta Svenskberg vid Svensk presstjänst. Den publiceras andra tisdagen varje månad under 2017 på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna. Föreningen Svensk presstjänst har två mediespråkvårdare som jobbar för KSF Media, HSS Media, Svenska Yle och Nyhetsbyrån FNB. De publicerar också språkråd på sajten Mediespråk.fi.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln