Grannens hem är en hälsorisk - vad kan jag göra?

Det luktar illa i trappuppgången och det har uppstått en vattenskada i taket. Din granne ser helt uppenbart ut att må dåligt och du oroar dig för vad hen egentligen har i sin lägenhet. Du kan inte låt att bli att undra vad som kommer att hända om det skulle börja brinna, till exempel?

Men vad kan du egentligen göra ifall du misstänker att grannens hem är både farligt och hälsovådligt, inte bara för grannen utan för hela huset?

Marina Furuhjelm är advokat och har i och med sitt jobb på disponent- och fastighetsförbundet stött på flera sådana här situationer.

- De här fallen följer ofta samma mönster, det är vanligtvis just grannarna som reagerar på lukt eller observerar exempelvis vattenskador. Ibland noterar de också att den som bor i lägenheten inte ser ut att kunna ta hand om sig själv.

Ringa på dörren?

Kan man då inte bara ringa på hos grannen och fråga hur det står till?

- Det kan du förstås göra, säger Maria Furuhjelm, men ibland kanske man inte vill eller vågar. Det kanske kan vara fråga om en psykiskt sjuk människa som rent av kan bli våldsam. Min rekommendation är att du kontaktar bolagets representanter, dvs styrelsen eller disponenten, och gör dem uppmärksamma på problemet.

Husbolaget har alltid rätt att gå in i lägenheten och göra en kontroll. Detta gäller oavsett om grannen själv äger lägenheten eller hyr den.

- Men om du misstänker att din granne råkat ut för någonting, till exempel fått en sjukdomsattack inne i sin lägenhet, då ska du förstås kalla på polis eller ambulans.

Insekter, sekret, brandfara

Ifall bolaget gör en granskning av lägenheten är det främst saker som kan orsaka skada eller fara för grannarna som undersöks.

- Till exempel dålig lukt eller insekter. Brandrisk är ju en annan sak, då kallar man vanligtvis in brandmyndigheterna som får ta ställning till om det alls är tryggt att bo i lägenheten.

Bolaget kan härefter ge en varning med krav att den boende städar upp i lägenheten. Som skäl till varningen anges ofta att insekter, sekret eller urin kan komma att skada husets konstruktion.

Om detta inte hjälper brukar man vända sig till räddningsmyndigheterna, som kan skriva utlåtanden om huruvida det finns en brandfara i lägenheten. Om inte heller det leder till åtgärder är nästa steg en officell varning, dvs att bolaget meddelar att det kommer att ta lägenheten i besittning om den inte städas upp.

Och det sista steget är att bolaget tar över lägenheten, söker vräkning av den boende och tömmer lägenheten.

Ingen kan tvingas till vård

Marina Furuhjelm är noga med att poängtera att disponenten och styrelsen bara kan se efter husbolagets bästa. Husbolaget kan inte kräva att den boende söker hjälp.

- Ofta gör man samtidigt en anmälan till socialen, meddelar att här bor en människa som inte kan ta hand om sig själv och sitt hem. Men om personen inte vill ta emot vård eller hjälp från socialen kan inte grannar eller husbolag tvinga denna till det. Jag har varit med om en situation där det tog ett och ett halvt år innan vi fick läkarbeslut på att den här personen måste tvingas till hjälp. Det går alltså att göra, men det är en lång process.

Att vända sig till personens anhöriga kan förstås hjälpa, men alltid fungerar inte det heller.

- Vi hoppas ju att familjemedlemmarna ska se problemet och hjälpa till, men alla vill inte. Jag har varit med om fall där det både fanns barn och en ex-fru med i bilden men de ville inte befatta sig med problemet.

Prylar i sig inget problem

Hur mycket grejer får man då egentligen ha i sitt hem?

- Du får i praktiken ha hur mycket grejer som helst, så länge de inte innebär en skada för byggnaden. Insekter, bakterier, sekret, urin och vattenskador påverkar husets konstruktion. Du får inte heller orsaka fara, i sådana här problemlägenheter är det inte ovanligt att köket är så fullproppat med saker att det ligger föremål som kan fatta eld nära spisen. Men det är ju inte sakerna i sig som är problemet.

I höghus finns det ju vanligtvis gott om grannar som lägger märke till lukter och egentligheter. I egnahemshus är det svårare att upptäcka riskfallen.

- I ett egnahemshus är det bara myndigheterna som kan lägga sig i och då måste någon ha anmält dig, de dyker ju inte upp av sig själva, påpekar Marina Furuhjelm.

Hur det ser ut inne i huset är en sak, men det är ju inte ovanligt med gårdar som ser ut som rena rama soptippen. Hur mycket grejer får man ha på sin egen gårdsplan?

- På gården får du ha grejer, dock inte till exempel gamla bilar som kan läcka olja, eller prylar som gör att vatten leds in till grannen, säger Marina Furuhjelm. Det ser ju inte så trevligt ut och grannarna kanske klagar på att den risiga granngården får värdet att sjunka på den egna fastigheten men det här kommer man inte riktigt åt. Man får helt enkelt förvara saker på sin egen gård.