FN:s generalsekreterare Guterres: Cypernförhandlingar nära genombrott

De FN-ledda fredsförhandlingarna om att återförena Cypern fortsatte på torsdagen i Geneve, och sägs vara extremt konstruktiva och nära ett genombrott.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres var på en presskonferens på eftermiddagen positiv och sade att torsdagen samtal inger hopp, men varnade för att man inte ska vänta sig en snabb lösning.

Det här är en konflikt som har pågått i över 40 års tid, med en skarp gräns mellan grekcyprioter och turkcyprioter, ända sedan Turkiets invasion år 1974.

- Det speciella med förhandlingarna den här gången är att det är första gången i konfliktens historia som Cyperns egna ledare själva förhandlar om saken själva. Tidigare har det alltid varit så att de inte har kunnat göra det och det har behövts FN:s medling, säger Finlands ambassadör på Cypern Timo Heino.

- Men nu har båda ledarna, grekcyprioternas Nicos Anastasiades och turkcyprioternas Mustafa Akinci, förhandlat i ett och ett halvt år och har löst säkert väldigt 98 99 procent av alla problem, säger Heino.

Federal stat

- Återföreningen ska ske så att man grundar en federal stat där det finns en grekcypriotisk och turkcypriotisk delstat. Den största tvistefrågan har varit storleken på delstaterna. Turkiet ockuperar en tredjedel av landet och nu har de kommit till att den norra turkcypriotiska delstatens yta skulle vara något mellan 28-29 procent.

- De är en av de svåraste förhandlingsfrågorna, konstaterar Heino.

- Dessutom förstås frågan om hur många har rätt att flytta tillbaka till sina gamla hem och hur man kompenserar man den förlorade egendomen.

Hundratusentals flydde år 1974

- Det var ungefär 200 000 cyprioter som år 1974 flydde från sina hem, alltså 150 000 grekcyprioter till syd och 50 000 turkcyprioter till norr, säger Heino.

- De trodde faktiskt att de skulle komma tillbaka om ett par veckor, men fortfarande har de inte gjort det.

Heino konstaterar att det inte är klart hur många som sist och slutligen vill flytta tillbaka men i alla fall är det en av frågorna som man har förhandlat om.

- Hur många har rätt att göra det. Man har pratat om nånting mellan 70 000 och 90 000 men det är som sagt en annan fråga hur många som kommer att göra det i praktiken, säger Heino.

Emotionell fråga

- Det är förstås en mycket emotionell fråga också, och den måste lösas på ett sätt som känns rättvist.

Vad är det som kan fälla förhandlingarna?

Heino konstaterar att allt inte bara är i de grek- och turkcypriotiska förhandlarnas händer utan det är också fråga om Turkiet.

- Turkiet har fortfarande har 30 000 soldater i det ockuperade området. Ingen vet om de är beredda att dra sig bort och låta Cypern förenas. Dessutom har de sedan gammalt avtal från 1960, då Cypern blev självständigt, som ger dem vissa rättigheter att ingripa och det avtalet borde skrotas.

Hur tänker Turkiet?

- Men ingen vet vad Turkiet tänker, säger Heino.

- Det speciella och historiska i dag är att det är första gången i Cypernkonfliktens historia som Turkiet har kommit till förhandlingsbordet. Vi väntar på att få veta mera om vad de sist och slutligen tänker.

Heino konstaterar att Cyperns problem också har bromsat många frågor inom EU, som Turkiets EU förhandlingar och EU:s samarbete med Nato.

- Cyperns problem är starkt anknutna till många andra frågor på den internationella agendan.