Integrationen blev Sveriges största utmaning

När Sverige ska integrera ett par hundra tusen personer gäller det att fixa bostäder, jobb och bättre skolresultat. En del kommuner lyckas redan nu stoppa segregationen och vända skolresultaten uppåt, medan andra slår larm om trångboddhet och eländiga förhållanden.

Vår tids stora utmaning kallas den i Sverige - integrationen av alla de nyanlända som får beslut om att stanna i Sverige. Det handlar om över 200 000 personer om man räknar med de som har fått uppehållstillstånd av asylskäl, eller tack vare familjeåterförening under de senaste fyra åren.

Åtta tio till nio år kan det i medeltal ta att få ett jobb för den stora andel som inte har en högre utbildning i bagaget. Många med utländsk bakgrund får plats i skolor som har sämre resultat än medeltalet i Sverige och bostadssegregationen blir tydligare.

Samtidigt slår många larm om socialt utsatta områden i Sverige där ungdomar har svårt att hitta en meningsfull framtid.

Landskrona vänder trenden uppåt

Men det finns också exempel på kommuner som lyckas bra med integreringen. Landskrona har flera skolor där hälften av barnen är utrikesfödda och kommunen har haft problem med tydlig segregation.

- Vi har nog samma utmaningar som andra kommuner i Sverige. Om man ska lyfta upp en fördel, så är det att vi har erfarenhet från lång tid tillbaka av mänskor som har kommit från andra delar av världen till oss, säger Lisa Flinth, som är ordförande för utbildningsnämnden i Landskrona.

Det som man särskilt har lyckats med i Landskrona är att man har fått stopp på en utveckling där de flesta utlandsfödda barn går i skolor med sämre skolresultat.

I Sverige har man nämligen ett system med fritt skolval, vilket på många håll har lett till att elever med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar ofta söker sig bort från skolor med sämre skolresultat, medan de resurssvaga eleverna blir kvar.

Skolskjutsar ut till villaförorten

I Landskrona uppmuntrar man alla till ett aktivt skolval och blandar medvetet eleverna. Det sker till exempel genom att man förser elever med busskort för att kunna resa till en skola längre bort.

- Många elever som bor i de centrala delarna av kommunen väljer att ta bussen till villaförorten för att gå i skolorna som finns där - skolor som presterar höga betygsresultat. Det har också gjort att vi har kunnat bryta den rätt så omfattande segregationen, som vi hade tidigare. Det vill säga att nyanlända elever finns nu på alla skolenheter.

Att nyanlända elevers föräldrar ska stöda sina barn i skolarbetet har man också satsat på. Det är inte alltid så lätt om föräldern inte kan svenska eller är analfabet. För det här har man skapat system som översätter skolans information till olika språk som talas i hemmen. Applikationer läser upp breven för den förälder som inte kan läsa själv.

Hur skolan kommunicerar med analfabeter

Också färgskalor används, som visar hur eleven utvecklas i skolan, för att de föräldrar som inte kan läsa ska hänga med.

- Om ens föräldrar är analfabeter så har man en uppförsbacke när det gäller att klara skolan. Om skolan lyckas locka de här föräldrarna till ett engagemang och rejält involvera dem, så är jag övertygad om att det får konsekvenser, säger Filth.

Svårt för ensamkommande tonåringar

En av de största utmaningarna för skolorna i Sverige är hur man ska hjälpa de ensamkommande flyktingbarnen in i samhället.

Många saknar grundskoleutbildning trots att de är äldre tonåringar. För att kunna söka till gymnasium eller det som vi i Finland kallar yrkesskola, ska man som nyanländ gå en skolintroduktion.

Bara en av tre lyckas bli godkänd för att kunna söka sig till yrkesutbildning och för resten är framtiden oviss, säger Lisa Flinth.

- Sedan är man kanske tjugo och det svenska systemet förväntar sig 20-åringar kan läsa, skriva, räkna och har gymnasiebehörighet. Har man inte det, så har man få dörrar att välja i vuxenlivet. Här har vi en stor utmaning. Det är självklart så att de här individerna har funnits tidigare. Det som är den stora utmaningen är att de är många, säger Lisa Flinth.

Akut trångboddhet

En annan jätteutmaning för Sverige är boendet. Bostadsbristen är stor och många nyanlända väljer att bo hos släktingar redan under ansökningsprocessen.

Lagen säger att man får välja sitt boende själv i stället för att bo på en ett asylboende, bara man har en adress att uppge. Det betyder att kommuner som redan tidigare har tagit emot många flyktingar i praktiken tar emot ännu fler.

Många nyanlända väljer att bosätta sig i samhällen där de har kontakter och personer som kommer från samma land.

Södertälje är en sådan kommun, och kommunalråd Boel Godner har gjort sig känd som en hård kritiker av systemet.

- För en del är det tryggt och mysigt, man bor hemma hos en släkting som bryr sig om en och man får eget rum för sin familj och så. Men för alldeles för många blir det en otrygg situation där man köper sig in i en svart hyresmarknad, där man hamnar i en väldigt otrygg situation.

- Ofta ångrar man sig och då finns det ingen som tar ansvar för en och ens boende och då blir det förfärliga karuseller för alldeles för många. Det är otryggt och hemskt speciellt för barn.

Hur påverkar det barnens vardag?

- Det blir väldigt svårt. Vi ser för många barn som har svårt i skolan och att orka. Man kanske måste sova i skift eller kan inte vara hemma på kvällarna, eftersom det är så mycket folk där. Även om det är under begränsade perioder, några månader eller något år, så är det förskräckligt för de barn som råkar ut för det.

Lösningen skulle enligt Boel Godner vara att hindra att man får bosätta sig var man vill under ansökningsperioden, att fördela de nyanlända jämnare mellan kommunerna och bygga bostäder uttryckligen för flyktingar.

Men frånsett boendeproblemen fungerar största delen av mottagandet väldigt bra i Södertälje - en kommun som har gjort sig känd långt utanför Sveriges gränser för att ta emot fler flyktingar än hela enskilda länder har gjort.

- Vi har väldigt bra system när det gäller. Man kan komma till Sverige på fredag och Södertälje på söndag och barnen kan börja skolan på måndag. Vi har verkligen otrolig erfarenhet av det och skolresultaten ökar.

Vad har gjort att ni har så goda resultat?

- Vi har ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan, där vi har koll på varenda unge i varje ämne i varje skola. Varje lärare känner till varenda elev på skolan.

- Så fördelar vi också nyanlända barn, det är fyra skolor varje år som tar emot alla nyanlända barn det året och följande år är det fyra andra skolor, så vi får en spridning. Det är segregerat ändå, men det här systemet tycker vi funkar riktigt bra.