Havsörnen räddades en andra gång - men inte för evigt

För 40 år sedan höll havsörnen på att dö ut helt och hållet i Finland. Det fanns bara ett 30-tal havsörnspar i Finland, och det gick flera år då havsörnarna i Skärgårdshavet inte fick några ungar alls.

De största hoten var miljögifterna DDT och PCB. Förorening av DDT gjorde äggskalen mycket tunna, och äggen gick sönder under de ruvande honorna. Havsörnar dog också i kvicksilver- och blyförgiftning.

På 1970-talet totalförbjöds användningen av DDT och PCB i Östersjöområdet, och Världsnaturfonden WWF Finland startade en havsörnsgrupp.

Arbetet för att rädda havsörnarna inleddes med vintermatning. På det sättet fick havsörnarna renare föda än genom att fånga fiskar och sjöfåglar, som innehöll miljögifter från Östersjön.

Och det långsiktiga arbetet har lönat sig. Nu finns cirka 350 havsörnspar i Finland och det föds årligen nästan 500 ungar, och fågeln häckar allt längre in i landet. Allra livskraftigast är stammen i Skärgårdshavet, där det finns mer än 120 häckande par.

Det visas i den WWF-rapport om hur havsörnen räddades: Merikotkien puolesta – WWF:n merikotkatyöryhmän vuosikymmenten taival. Rapporten publiceras på lördag.

Havsörnen höll på att dö ut redan för 100 år sedan

Havsörnen (Haliaeetus albicilla) är Nordeuropas största fågel. Ännu för 200 år sedan häckade havsörnen i så gott som hela Västeuropa, men försvann i slutet av 1800-talet på grund av jakt. I mitten av 1900-talet hotades den av miljögifter. Och fastän stammen mår bra så kan det finnas nya hot, säger Havsörnsgruppens ordförande, docent Toni Laaksonen vid Åbo universitet.

- Det finns ingen enskild stor riskfaktor, men havsörnarnas miljö ändras så snabbt, säger Laaksonen. I Östersjön finns olika kemikalier, som om en tid kan påverka reproduktionen och överlevnaden. Också vindkraftverk och ellinjer kan utgöra ett hot, och det kan vara svårt för fåglarna att hitta lugna häckningsplatser.

Dessutom har fågelinfluensan dödat havsörnar i sydvästra Finland denna vinter.