Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

VG: Turkiska diplomater och Nato-officerare söker asyl i Norge

Från 2017
Turkisk polis griper turkiska soldater på Taksimtorget i Istanbul den 16 juli 2016 efter det misslyckade kuppförsöket.
Bildtext Turkisk polis griper turkiska soldater på Taksimtorget i Istanbul den 16 juli 2016 efter det misslyckade kuppförsöket.
Bild: EPA/SEDAT SUNA

Flera turkiska diplomater och Nato-officerare som har tjänstgjort i Norge har hoppat av och söker politisk asyl. De är rädda för att bli fängslade och torterade om de återvänder. Det rapporterar den norska dagstidningen Verdens Gang.

De officerare och diplomater som nu söker asyl i Norge ska alla ha tjänstgjort i Norge fram till i höstas. Efter det misslyckade kuppförsöket i juli fick de turkiska officerare som VG talat med order om att återvända till Turkiet för "samtal" med militärledningen.

De vägrade återvända, gömde sig och söker nu asyl. Turkiska myndigheter har informerat dem om att deras ägodelar i Turkiet har beslagtagits av staten.

Ändå intygar de alla att de inte hade något att skaffa med kuppförsöket.

Gripna män i en polisbuss i Istanbul 20.7.2016
Bildtext Gripna män i en polisbuss i Istanbul 20.7.2016
Bild: EPA/SEDAT SUNA

- Det är omöjligt att återvända nu. Jag har avskedats från min tjänst i Norge och mitt pass har dragits in. Om jag reser tillbaka så blir jag omedelbart gripen och jag riskerar tortyr och blir tvungen att erkänna sådant jag inte gjort mig skyldig till, säger en av officerarna till VG.

En annan av de turkiska ex-officerarna berättar om en kollega som reste hem från Norge och blev gripen redan vid sin ankomst till flygplatsen och sitter fängslad fortfarande.

Brännbar fråga för Norge

Enligt VG är de asylsökande turkiska Nato-officerarna och diplomaterna en ytterst känslig fråga för de norska myndigheterna.

Norge och Turkiet är Nato-allierade och den norska regeringen gav sitt politiska stöd till Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter det misslyckade kuppförsöket.

En talesman för försvarsalliansen Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bekräftar för VG att Stoltenberg känner till att några turkiska Nato-officerare har sökt asyl i Norge.

Men enligt Nato är försvarsalliansen ingen part i den frågan, utan det är upp till varje enskilt medlemsland att lösa asylfrågor.

Erdoğan närmar sig sitt mål

Samtidigt verkar president Erdoğan närma sig målet att stärka sin makt rejält. Natten till fredagen godkände det turkiska parlamentet flera artiklar som ingår i den tilltänkta grundlagsreformen som ska ge presidenten större makt.

President Recep Tayyip Erdogan talar till utländska ambassadörer i Ankara 9.1.2017
Bildtext President Recep Tayyip Erdoğan talar till utländska ambassadörer i Ankara 9.1.2017
Bild: EPA/TURKISH PRESIDENT PRESS OFFICE

Parlamentet godkände artiklar som detaljerar presidentens verkställande maktbefogenheter som statsöverhuvud, bland annat att utfärda dekret. Presidenten ska också få vara medlem i ett politiskt parti.

Artiklarna måste ändå godkännas i ytterligare två omröstningar i parlamentet och därefter ännu underkastas en folkomröstning.

Erdoğan och hans parti AKP har motiverat grundlagsreformen med att det behövs ett starkt ledarskap för att undvika en tillbakagång till de svaga koalitionsregeringar som fanns tidigare.

Det största turkiska oppositionspartiet CHP och prokurdiska HDP motsätter sig förändringarna och befarar ett allt mer auktoritärt styre. På onsdag kväll utbröt till och med slagsmål i det turkiska parlamentet på grund av de omstridda lagförändringarna.