Flera domar för hatbrott att vänta – ”Samhället har insett allvaret”

Sannfinländaren Sebastian Tynkkynen är den tredje politikern som döms för hets mot folkgrupp år 2017. Domarna för hatbrott kommer troligtvis att bli fler då både polisen och Justitieministeriet i år lägger mera resurser på att bekämpa hatbrotten.

Sebastian Tynkkynen (Sannf.) är den tredje politikern som dömts för hets mot folkgrupp sedan årsskiftet. De senaste 6 åren har nu 8 politiker med kopplingar till Sannfinländarna dömts för brottet.

I samband med Yle Nyheters granskning av sannfinländska politiker som dömts för hets mot folkgrupp bedömde Dan Frände, professor i straff- och processrätt, att flera domar är att vänta i framtiden.

Också Måns Enqvist, som ansvarar för mänskliga rättigheter och hatbrott vid Polisstyrelsen, tror att domarna kommer att öka. Men det är inte nödvändigtvis en dålig nyhet.

- Det är glädjande att man i samhället insett allvaret med problemet och satsat mer resurser, också till polisen, för att bekämpa den här typen av brottslighet. Det är en positiv signal från beslutsfattarna, Säger Enqvist.

Domarna mot sannfinländska politiker får fått mycket uppmärksamhet. Finns det en risk för att uppståndelsen normaliserar hatretoriken?

- De här domarna bidrar till att vi får en rättspraxis så gränserna mellan hets mot folkgrupp och yttrandefrihet klarnar. Det är någonting vi har saknat tidigare, säger Enqvist..

”Politiker borde säga ifrån”

Katarina Pettersson, som forskar i hatretorik vid Helsingfors universitet, önskar att också politiker tydligt skulle ta avstånd från hatisk retorik.

- I och med att lagstiftningen i Finland inte omfattar all hatretorik är det viktigt att sådana här uttalanden (som Tynkkynen döms för) också får politiska, och inte bara juridiska följder. Det är viktigt att andra politiker tydligt tar avstånd och sätter ner foten, säger Pettersson,

Men de politiska markeringarna dröjer.

Hur det går med riksdagsledamot Teuvo Hakkarainen, som dömdes för två veckor sedan, avgörs av den sannfinländska riksdagsgruppen i februari. En månad efter den fällande domen.

Följer Sannfinländarna tidigare mönster blir det ingen stor politisk markering.

Fallet Tynkkynen har inte ännu gett upphov till några betydande politiska avståndstaganden

Däremot visar bland annat ungdomsförbundet Finsk Ungdom, som Tynkkynen ledde fram till årsskiftet, sitt stöd för hans syn på att domen var politisk.

Också den tidigare Sannfinländaren James Hirvisaari, som själv dömts för hets mot folkgrupp, visar sitt stöd för Tynkkynen på Twitter där han skriver att domen snarast ska ses som en merit.

- Det är det här som är avigsidan. I och med sociala medier finns det en stor risk att sådana här budskap sprids väldigt fort tillväldigt breda kretsar, säger Pettersson.

”Lättare att gå från tal till handling”

År 2015 blev en väckarklocka för myndigheterna. I slutet av året ökade antalet asylsökande i Finland och samtidigt trappades den invandringsfientliga retoriken upp, vilket också syntes i antalet hatbrott som ökade rekordmycket.

- Vi befarar att brotten ökar som en följd av att det kommit fler asylsökande till Finland. I och med att man ger mera rum åt hatprat i samhället blir det lättare att gå från tal till handling, säger Enqvist.

Enligt polishögskolans rapport ökade hatbrotten med över 50 procent 2015 jämför med året innan.

- Det är förstås oroväckande och ger en signal om att någonting måste göras. Man måste intensifiera bekämpningen av också den här typens brott.

I rapporten klassades ett brott som hatbrott om det fanns misstankar om att ett av motiven till brottet är offrets etnicitet, nationalitet, religion, världsåskådning, sexuella läggning, kön eller funktionsnedsättning.

Stort mörkertal i statistiken

Men mörkertalet bland hatbrotten är stort. Enligt Måns Enqvist finns det rum för många fler anmälningar.

En brottsoffersutredning som polisen gjorde ifjol visar att bara 20 procent av de som utsatts för hatbrott rapporterat det till polisen.

- Det här är ingen enkel sak att lösa och ansvaret vilar inte bara på polisens axlar. Det är ett samhälleligt problem som måste lösas på många fronter, säger Enqvist.

Många nya krafttag mot hatbrott 2017

Vid polisen har hatbotten i Finland följts upp ända sedan 1990-talet och ämnet har tagits upp under ett årligt polisseminarium om mänskliga rättigheter.

Men nu växlar polisen upp. I december ordnades den första specialkursen om hatbrott och nu under våren tar polisen i bruk OSSE:s (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) utbildningspaket för att bekämpa hatbrott.

Också på Justitieministeriet händer det. Om en månad, den 16 februari, ska ett människorättspolitiskt handlingsprogram enligt planerna offentliggöras. Programmet kommer enligt uppgift att ta upp frågor kring hatbrott och åtgärder för hur problemet ska motarbetas.

Undervisnings- och kulturministeriet släppte redan i maj 2016 sitt antirasistiska handlingsprogram. programmet innehåller flera åtgärder för att motarbeta hatprat och rasism, bland annat uppmuntras studentorganisationer att jobba för en mångkulturell inlärningsmiljö.

Också projektet Rött kort åt rasism, som verkar inom idrottsrörelsen, ska få mera pengar och samma gäller verksamhet som jobbar för att öka dialogen mellan olika religiösa samfund.

Vanligt folk kan ingripa - bussen och köpcentret vanliga brottsplatser

De mest uppmärksammade domarna för hets mot folkgrupp har handlat om brott begångna på nätet. Ofta är det inlägg på sociala medier eller i bloggar som på ett eller annat sätt är rasistiska, stämplande eller uppmanar till våld mot en folkgrupp. Ofta är det muslimer eller invandrare som blivit utsatta för hets mot folkgrupp.

Enligt Enqvist begås ändå de flesta hatbrotten på allmän plats, och inte online.

- Vi har hört offer som vittnar om att de dagligen till exempel på bussen blir muntligt attackerade. Folk accepterar det här och låter bli att ingripa i sådana situationer.

En rapport som Justitieministeriet publicerade våren 2016 kommer med samma resultat. Den visar att minoriteter är mycket utsatta för hatretorik och att allmänna platser, som parker, gator, bussar och sociala medier är de platser där minoriteter löper störst risk för att bli utsatta för fördomsfulla eller hatiska kommentarer.

- Jag tycker att vi ska våga säga emot den här typen av hatprat och ingripa då vi ser att det händer, inte bara sitta tyst och acceptera det, säger Enqvist vid Polisstyrelsen.

Artikeln uppdaterad 16.1.2017 17:00 stycket "Politiker borde säga ifrån" lades till.