En epok går i graven: Inga fler telefonkataloger

Historien har kört över den tryckta telefonkatalogen och det digitala har tagit över. 130 år fick papperskatalogen på sig. Fler människor än vanligt har varit intresserade av att skaffa sig ett exemplar av årets telefonkatalog, just på grund av det är den sista.

Men hur är det, kan 2017-års katalog få något ekonomiskt värde? Nej, säger Christian Olsson som länge drivit ett bokantikvariat i Vasa. Nu skaffar folk katalogen eftersom det är den sista som utkommer, och så länge det finns ett stort antal av katalogerna så kommer de inte att få något ekonomiskt värde. Men han tänker ändå spara ett exemplar av både 2016- och 2017-års kataloger. Christian Olsson påpekar att en telefonkatalog har andra värden än ekonomiska.

- Telefonkatalogen har alltid varit en kunskapskälla på sitt sätt och är intressant ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Där kan den som är intresserad av lokalhistoria se var en biograf eller restaurang har funnits eller på vilka adresser släktingar bott.

Stort sug efter gamla kataloger

År 1882 utkom Finlands första telefonkataloger i Åbo och Helsingfors och samma år grundades Vasa Telefon. I Vasa utkom troligen den första katalogen i slutet av 1880-talet.

Chistian Olsson äger ett antal kataloger från första delen av 1900-talet och han har också handlat med kataloger från den här tiden. Men de hann aldrig så lång som till hyllorna i hans antikvariat.

- De gick åt så fort de kom in, intresset är så stort. Katalogernas pris varierar. Den dyraste katalogen jag sett var Borgåkatalogen från 1920-talet. Den kostade 250 euro. Vasakatalogerna från 1940-1950-talet är också exempel på eftertraktade kataloger. Om de har alla blad i behåll och är i någorlunda gott skick säljs de för 50 euro styck.

I tiderna gav olika bolag också ut egna telefonkataloger, berättar Christian Olsson. Exempelvis Rundradion gav ut en katalog som var otroligt eftertraktad. Bolaget riktade sig också till riksdagsmän och andra prominenta personer med sina kataloger.

- Det här var ett sätt att kommunicera med sin omgivning och de människor man ville nå ut till. Intressant var också kutymen att ha med titlar i telefonkatalogen, som ingenjör och doktorinna.

Inga stora förändringar i utseende och innehåll

Telefonkatalogen har inte förändrats på något drastiskt sätt under sina år. Den har blivit större till formatet och sidantalet är betydligt större idag, än de cirka tjugo sidor som finns i Christian Olssons exemplar från 1936-1937. Men redan här pryds pärmen av annonser på framsidan: Vasa Radiator fanns på Storalånggatan 36, medan legendariska restaurang Otava annonserar att deras telefonnummer är 2206.

- Jag har använt de här väldigt mycket och det är väldigt roligt. Man kan utläsa många av förändringarna i samhället här.

Tryckeritekniken har påverkat möjligheten att använda bilder i annonser och på pärmarna och på 1960-talet tillkom vägkartorna. Och alla som var med på telefonkioskernas tid minns väl att det var omöjligt att hitta en telefonkatalog där kartorna fanns i behåll. Någon hade alltid behövt kartorna och rivit ut dem.

På telefonkioskernas tid var det omöjligt att hitta en telefonkatalog där kartorna fanns i behåll. Någon hade alltid behövt kartorna och rivit ut dem.

Redan före telefonkatalogerna började utkomma i Vasa utgavs en adressbok. Här hittar man personer dels via efternamn och dels via adressen. Till exempel bodde en Hjördis Källroos på Brändövägen 1 enligt 1969-års adressbok. På Brändövägen 2 fanns Aktiebolaget Sundsgatan 27. Adressboken utkom ännu på 1970-talet.

Telefonnummer i mobilen kan ge problem vid dödsfall

- Katalogen hade sin plats i samhället under 130 år. Ännu på 1980-talet brukade jag varje sommar ta med mig hem några nya Helsingforskataloger, som jag sålde i mitt antikvariat i Vasa. Det var på den tiden det bästa sättet att få tag i kontaktuppgifter till företag i Helsingfors.

Men nu när trådtelefonerna ersatts av mobiltelefoner och kontaktinformation är lättillgängligt i digital form är man inte längre beredd att betala för en tryckt katalog.

- Papperskatalogen upplevs som gammalmodig och dyr och texten har dessutom varit pytteliten i de senaste upplagorna. Man måste ha förstoringsglas för att läsa texten, vilket betyder att telefonkatalogen blir mindre användbar, det är ju pensionärerna som har kvar trådtelefonen.

- Numera har dessutom var och en sin egen telefonkatalog i mobiltelefonen. Det är var och ens privatsak vilka som finns med i katalogen. Men problem kan uppstå när folk avlider och de anhöriga inte känner till koder och lösenord. Då försvinner alla uppgifter som kan vara av vikt för släkten: vem var hens läkare, vilka vänner borde kontaktas för begravningen, vilka banker använde hen och så vidare.

Under papperskatalogens tid har det gått att hitta den här informationen genom understräckningar i telefonkataloger, anteckningar i marginalen och lösa papperslappar. Nu har en era kommit till sitt slut.