Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Grälande grannar slösar domstolarnas resurser

Från 2017
Uppdaterad 22.01.2017 13:51.
Bild på en trappuppgång med en människa.
Bildtext Grannsämjan rubbas av oväsen och bråk om gemensamma lokaler. Ibland går det så långt att Högsta domstolen måste lösa tvisten.
Bild: Creative Commons/Night Heron

Har du goda grannar? Om ditt svar är jo, kan du vara tacksam. För många grannar slåss, till och med så hårt att tvisten går till rätten.

Marina Furuhjelm är jurist och specialiserad på fastighetsfrågor. I sitt jobb möter hon fastighetsägare och bostadsaktiebolag som behöver juridisk hjälp för att reda ut sina problem.

Furuhjelm berättar att stämningen till exempel på bolagsstämmor kan vara riktigt aggressiv ibland.

- En gång före en bolagsstämma har jag varit i kontakt med polisen och förberett dem på att jag kanske behöver dem. Men det var mycket lugnare än jag väntade mig.

Då stred två läger i ett bolag om användningen av bolagets gemensamma gård och bastu.

Bildtext Husbolagets bastuavdelning är en potentiell källa till konflikt.
Bild: Arja Lento.

Hur allvarligt kan ett gräl bli innan man vänder sig till juristen?

Enligt Furuhjelm anser jurister ofta att det ekonomiska intresset måste vara tillräckligt stort för att det ska löna sig, eftersom rättegångskostnaderna blir ganska stora. Men de facto strider man rätt ofta om principer.

- Man vill ha sin dag i rätten och strider ända till slutet.

Granntvister svåra att lösa

  • år 2015 löste tingsrätterna i huvudstadsregionen ca 150 fall som rör bostadsaktiebolag
  • tvisterna är långvariga: I Esbo tog det över ett och ett halvt år att lösa klagomål om bolagsstämmans beslut, i Helsingfors löstes fall kring fastighetsbolag på 14-18 månader
  • Vanda var snabbast år 2015: Vanda tingsrätt löste tvister om fastighetsbolag på 3-6 månader
  • hovrätten i Helsingfors löste 20 tvister om bostadsaktiebolag under 2015

Slöseri med resurser

De flesta fall löses med hjälp av förlikning eller medling senast innan domen faller i tingsrätten. Men visst slösar folk med rättsväsendets resurser genom att strida med varandra, anser Marina Furuhjelm.

- Jo, definitivt. Vissa fall tycker till och med jag själv att inte behöver redas upp av en domstol. Det senaste fåniga fallet var då en auktionär krävde skadestånd för en reparation som hade utförts för över 13 år sedan.

Det händer att fastighetsfrågor går ända till Högsta domstolen, också frågor som kan verka triviala men som är juridiskt intressanta.

Som fallet om tvättstugor som Furuhjelms kollega jobbade med i fjol.

- Husbolaget hade fattat beslut om att inte uppbära en skild avgift för användningen av husets tvättstuga, utan alla betalar för kostnaderna i sitt vederlag. Det gick ända till Högsta domstolen.

I det fallet var det husbolaget som vann till slut.

Tvättmaskin
Bildtext Vem ska betala för tvättstugan? Ingen bagatell utan en fråga för Högsta domstolen.
Bild: Yle

Vi grälar lika mycket i hela landet

Rätt ofta bråkar husbolag och invånare om ansvarsfrågor, till exempel vem som ska reparera en vattenskada. Men grannar slåss också sinsemellan, berättar Marina Furuhjelm.

Vi finländare strider i stor utsträckning om samma saker oberoende av om vi bor i huvudstadsregionen eller på annat håll i landet.

- Riktigt i kärncentrum finns förstås fler höghusproblem, längre bort finns fler radhus och parhus och då handlar problemen oftare om frågor om gårdsanvändning och sådant. Eller så anser man att besluten är orättvisa, att någon annan behandlas bättre än jag själv.

Bildtext Grannen för oväsen. Invånarna i våningshus är mer vana vid oljud, men visst slåss de också, berättar juristen Marina Furuhjelm.
Bild: YLE/Tobias Silvander

Diskussion om artikeln