Jurist som skulle bistå Hussein fick en varning - är asylsökande inte viktiga klienter?

Juristen som skulle hjälpa Hussein att överklaga Migrationsverkets beslut till förvaltningsdomstolen misskötte sig. Hon höll inte kontakt med den asylsökande och skickade inte bevismaterial vidare. Till slut fick hon en varning.

En efter en åker böckerna ner i väskan. Finska för nybörjare, svenska för nybörjare, ett uppslagsverk och så en ljusslinga med LED-lampor. Den har Hussein fått som gåva av sin finskalärare.

Hussein har inte köpt några gåvor till sin familj.

- Det är familjen som har skickat pengar åt mig så att jag ska klara mig i Finland, de förstår säkert att jag inte hämtar gåvor, säger han.

Efter tre år i Finland åker Hussein nu frivilligt tillbaka till Irak djupt besviken över hur han har blivit behandlad i Finland. Han tar fram sin telefon och visar en bild på en balansvåg som ska symbolisera rättvisa.

- Det är vad jag trodde att jag skulle få i ett land som Finland. Men i stället fick jag det här, säger han och visar en liknande symbol där vågskålarna är utbytta mot hängsnaror.

Hussein upplever att han inte har fått rättvisa i Finland. Den jurist som skulle ge honom rättshjälp när han överklagade Migrationsverkets beslut i förvaltningsdomstolen misskötte sig.

- Hon ljög och svarade varken på min e-post eller mina ringbud. Hon skickade inte heller vidare till domstolen bevismaterial som jag hade skickat åt henne. Hon gjorde ingenting för mig i en fråga som var så viktig för mig, det handlade om mitt liv.

Två små resväskor är allt som Hussein tar med sig efter sin tid i Finland. Han kommer inte att sakna Finland men nog människorna här. Speciellt kommer han att sakna sin finskalärare Tuire Kajasvirta som också har blivit hans stödperson och ens sorts mamma för honom.

Själv skulle Hussein inte ha märkt hur illa juristen skötte hans fall om det inte var för Tuire.

- Jag märkte att Hussein var olycklig. Han lyckades inte få kontakt med sin jurist. Inte heller jag lyckades få kontakt med henne. När vi slutligen fick kontakt med henne visade det sig att juristen inte hade meddelat om det negativa beslutet från förvaltningsdomstolen utan på egen hand bara kopierat besvärstexten och fört fallet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

Försummelserna från juristens sida var så många och så allvarliga att Tuire och Hussein lämnade in ett klagomål hos Tillsynsnämnden, är Advokatförbundets oberoende nämnd som övervakar den verksamhet som advokater, offentliga rättsbiträden och rättegångsbiträden med tillstånd utövar.

Det var en lång och besvärlig process som de slutligen vann.

I utlåtandet står det att fallet var av särskild stor vikt för den asylsökande eftersom beslutet hade betydande följder för hans liv. Därför var det viktigt att den asylsökande skulle ha fått påverka processen och ta del av besluten utan dröjsmål.

Enligt Tillsynsnämnden hade juristen försummat flera av sina förpliktelser och fick därför en varning.

- Vi vann men det är en klen tröst för beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen var ändå negativt, säger Tuire. Om juristen hade skött sin sak tror jag att beslutet hade varit ett annat. Jag har insett vikten av att ha en god jurist.

Yle Nyheter har upprepade gånger försökt kontakta juristen ifråga för en kommentar.

Asylsökande är inte viktiga kunder

På Tillsynsnämnden uppger man att det har kommit in några enstaka klagomål från asylsökande. Uppskattningen är att ungefär 10-15 av de 400-500 klagomål de fått har kommit från asylsökande.

Advokaten Ville Punto som är ordförande i Advokatförbundets expertgrupp i frågor gällande utlänningsrätten och specialiserad i asylfrågor säger att det är välkänt att det förekommer problem.

Ofta handlar det om att rättegångsbiträden har tagit sig an fler fall än de klarar av. Han har under de senaste åren också själv blivit kontaktad av asylsökande som varit missnöjda med sina jurister och anlitat honom.

- Det är svårt att säga hur allvarliga försummelserna har varit. Men det verkar som att alla jurister inte tar fallen med det allvar som krävs. För en del jurister verkar asylsökande inte vara lika viktiga klienter.

Punto säger att ett problem sannolikt är att advokaten eller rättsbiträdets arvode betalas med offentliga medel och arbetet som kan sättas ner på klienten är begränsat jämfört med det som sätts ner på privata klienter.

Den asylsökandes rättsskydd får ändå inte äventyras. För ett år sedan kom det fram att jurister hade erbjudit asylsökande pengar för att bli anlitade som rättshjälp.

En lagändring trädde i kraft i september enligt vilken det i första hand endast är offentliga rättsbiträden vid rättshjälpsbyråerna som ska ge rättshjälp åt den asylsökande före domstolsbehandlingen.

Under försvarsprocessen får den asylsökande välja fritt vem som bistår dem.

- Det positiva här är att alla oetiska aktörer som skott sig på de asylsökande faller bort men hur lagändringen påverkar de asylsökandes rättsskydd generellt vet vi inte ännu, säger Punto.

Lagändringens avigsida är att jurister som har specialiserat sig på asylfrågor inte längre får lika många fall. Till exempel Flyktingrådgivningen har inte möjlighet att stöda asylsökanden under Migrationsverkets behandling, fast de är specialiserade på asylfrågor och har en lång erfarenhet av att ge rättshjälp åt asylsökande.

Verksamhetsledaren Pia Lindfors på Flyktingrådgivningen är oroad över de asylsökandes rättsskydd som naggats i kanterna på flera punkter.

- De asylsökandes rättsskydd har försämrats avsevärt den senaste tiden. Migrationsverket har anställt hundratals nya oerfarna handläggare och gjort riktlinjerna strängare. De har också försökt begränsa intervjutiden med asylsökande. Asylsökande borde få sakkunnig rättshjälp under hela processen.

Hussein är rädd för polisen och terroristerna

Hussein har frågat Tuire om hon kan köra honom till flygplatsen. Han är nervös över att åka tillbaka till Irak, men han har tappat hoppet om att få rättvisa i Finland.

- I Irak jobbade han som polis med uppdrag att bekämpa terrorismen i landet. Han är utbildad av amerikanerna och har också jobbat för Nato.

Myndigheterna kommer att gripa mig vid gränsen och sätta mig i fängelset när jag anländer. Det gör de med alla avhoppare. Jag fick inte tillstånd att lämna mitt jobb som polis.

Hussein berättar att han flydde från Irak för att han hade utsatts för flera mordförsök av terroristgrupper. Det senaste var för fem år sedan då terroristerna försökte döda honom och hans familj. Familjen klarade sig, men Hussein fick skottskador i benet som har lämnat en bestående nervskada.

När han inte fick vård eller tillstånd att lämna polisjobbet så valde han att fly.

- Nu hotar och trakasserar terroristerna min bror för att de vill ha tag i mig. Min bror har vägrat att ge uppgifter om mig och har flyttat till en annan stad i hopp om att få vara i fred.

Tuire har bestämt sig för att hon inte vill köra Hussein till flygplatsen. Det känns inte rätt. Hon tror inte att han kommer att överleva fängelset. Fängelserna i Irak har ett dåligt rykte om sig och att vara polis bland brottslingarna är inte lätt, säger hon.

- Det skulle vara som att föra sin egen son till en säker död.