Oppositionen djupt splittrad inför syriska fredsförhandlingar
Både regeringens och de syriska rebellernas förhandlingsdelegationer har anlänt till Kazakstans huvudstad Astana, där fredsförhandlingar om Syrien inleddes på måndag.
Oppositionen är djupt splittrad inför förhandlingarna medan Bashar al-Assads ställning förstärks av både Trumps tillträde och Turkiets helomvändning nyligen.
Det är första gången som endast rebeller representerar oppositionen i förhandlingar med den syriska regeringen.
I föregående, FN-ledda samtal har delegationerna alltid bestått av både rebeller, oppositionspolitiker och medborgaraktivister.
Proturkiska rebeller
Denna delegation som består av 14 medlemmar, leds av veteranförhandlaren Mohammad Alloush.
Alloush, som numera lever i exil, kommer från rebellgruppen Jaish al-Islam (Islams armé).
Gruppen som är aktiv i och omkring Damaskus har bland annat anklagats för mord på oberoende människorättsaktivister.
Alloush är också medlem i exiloppositionens främsta organisation HNC, som tidigare representerade den samlade oppositionen i förhandlingar med regeringen.
Regeringens tiomannadelegation leds av Syriens FN-ambassadör Bashar al-Jaafari.
Även USA med på ett hörn
Fredsförhandlingarna i Astana har organiserats av Ryssland, Iran och Turkiet med den syriska regeringens fulla stöd.
De deltagande rebellgrupperna anses vara moderata sunnimuslimska grupper, medan kurdiska milisstyrkor och radikala jihadistgrupper som IS och det forna Jabhat al-Nusra har lämnats utanför.
USA bjöds in i sista stund medan FN representeras av Syriensändebudet Staffan De Mistura.
Mistura kallade mötet i Astana för ett "gott initiativ" trots att FN inte har spelat någon stor i att arrangera dessa fredssamtal som har döpts till "Astanaprocessen."
FN:s tidigare försök att mäkla fred i fredsförhandlingar i Genève har misslyckats.
Det är farligare att delta i Astana än i Genève. Splittringen kan tillta
Splittrad opposition
Oppositionen är alltså djupt splittrad inför förhandlingarna.
Rebelldelegationen i Astana står nära Turkiet , som givetvis hoppas att rebellerna stöder landets linje och militära intervention i Syrien.
De mer moderata sunnimuslimska rebellgrupperna som ingår i den så kallade Fria syriska armén, har aldrig varit så svaga som nu efter den svidande förlusten i Aleppo i december.
De saknar starka, enande ledare och de angrips både av regeringsstyrkor och terrorgruppen IS som också har förlorat terräng under de senaste månaderna.
Rebellerna som deltar i Astana representerar främst grupper i norra Syrien som samarbetar med Turkiet.
Kurder utanför trots krigslycka
De flesta grupper som finansieras av Saudiarabien och andra länder vid Persiska viken har däremot lämnats utanför.
De proamerikanska kurderna som alltså inte heller får delta, har däremot aldrig kontrollerat så stora områden som nu och de står redan utanför IS starkaste fäste Raqqa.
Det är oklart vad mötets mål är och deltagarna har vitt skilda motiv för sin närvaro.
Oppositionen hoppas att "Astanaprocessen" banar väg för nya, regelrätta fredsförhandlingar under FN-regi.
"Rysslands mål att splittra"
Ryssland säger att mötet är ett komplement till Genèveprocessen, men rebellerna befarar att syftet är att försvaga den moderata oppositionen ytterligare genom att splittra den.
- Det är farligare att delta i Astana än i Genève. Splittringen kan tillta, och det kanhända är Rysslands verkliga mål, säger HNC-medlemmen Mohammed Aboud. HNC:s ledare Riad Hijab är inte heller på plats i Kazakstan.
Den ökande polariseringen bland rebeller kan redan skönjas i den rebellkontrollerade provinsen Idlib och provinshuvudstaden med samma namn.
Där har radikala och mer moderata grupper som tidigare samarbetade med varandra, drabbat samman allt oftare.
De ömsesidiga misstron har ökat efter en rad flygattacker mot rebellgruppen Fatah al-Sham som tidigare kallade sig Jabhat al-Nusra.
Förstärkt Assad
Rebellerna har sagt sig delta främst av humanitära skäl för att finna möjligheter att lindra nöden bland civila i rebellkontrollerade områden.
Det kan ske genom att förstärka det rådande, bräckliga eldupphöret som Ryssland och Turkiet drev igenom vid årsskiftet.
Rebellerna har länge krävt att regeringen tillåter hjälpkonvojer att leverera mat och mediciner till belägrade civila.
Allt detta stärker president Bashar al-Assads ställning, som ju förbättrades betydligt efter att regeringen tog kontroll över hela staden Aleppo.
Bashar al-Assad kan också glädja sig över att Donald Trump blev USA.s president.
USA inbjöds till Astana kort före Trumps tillträde och förväntningen är att USA intar en betydligt mjukare linje gentemot Ryssland och Assad än under Obamas styre.
Assad stärks också av Turkiets helomvändning nyligen då landet medgav av att man inte kan nå en fredlig lösning i Syrien utan Assads fortsatta medverkan.
Inbördeskriget i Syrien har pågått i snart sex år. Flera hundratusen människor har dött, hälften av Syriens befolkning är på flykt, och miljoner syrier har flytt till grannländerna och Europa.