Ett vegetariskt alternativ varje dag - nya rekommendationer för skolmaten

I framtiden ska skolorna i mån av möjlighet erbjuda två lunchalternativ, varav det ena kan vara vegetariskt. Det här framgår ur de nya skolmatsrekommendationerna som Statens näringsdelegation, Utbildningsstyrelsen samtInstitutet för hälsa och välfärd THL publicerade i dag.

Om skolan inte erbjuder två olika lunchalternativ, rekommenderas en vegetarisk dag per vecka eller åtminstone vegetariska temadagar.

- Det här främjar det vegetariska köket och lär eleverna att vegetarisk mat är en del av mångsidig kost och av den finländska matkulturen, säger generalsekreterare Arja Lyytikäinen vid Statens näringsdelegation.

Att satsa mer på det vegetariska i skolköket är förutom en hälsofråga också en viktig miljöfråga.

Inte dyrare

Skolkökens budget är tajt redan i dag, men Arja Lyytikäinen tror inte att två alternativa luncher kommer att belasta kommunernas matkassa speciellt mycket.

- Ett vegetariskt alternativ varje dag skulle minska behovet av specialdieter, till exempel specialdieter av religiösa skäl. Om det finns två alternativ är det också större chans att eleven gillar maten och äter upp hela portionen.

Tortilla är en populär maträtt i de finländska skolorna. Om man vid sidan av en fyllning gjord på köttfärs erbjuder en bönröra, kostar det knappast mycket mer, menar Lyytikäinen.
Att minska matsvinnet är överlag något man fäster stor uppmärksamhet vid i skolbespisningen.

Ett vegetariskt alternativ varje dag skulle minska behovet av specialdieter, till exempel specialdieter av religiösa skäl. Om det finns två alternativ är det också större chans att eleven gillar maten och äter upp hela portionen.

― Arja Lyytikäinen, Statens näringsdelegation

Från tidigare säger rekommendationerna att korv inte ska finnas på menyn varje vecka, att fisk ska serveras 1-2 gånger per vecka och att man i allmänhet ska öka vegetariskt protein till förmån för animaliska proteinkällor. I de nya rekommendationerna sägs också att skolköket ska servera vitt kött lite oftare än förut, och rött kött mer sällan.

- Rött kött serveras redan i dag ganska sällan i skolbespisningen. Men visst finns det kvar i till exempel lådrätter och köttbullar.

Minska på socker, salt och mättat fett

I de nya rekommendationerna fäster man speciell uppmärksamhet vid fyra födoämnen: tillsatt socker, salt, mättat fett och fibrer. De tre förstnämnda ska det finnas mindre av, medan maten ska bli mer fibberrik. När det gäller det tillsatta sockret riktas blickarna främst mot de mellanmål som serveras i skolorna, både dem som kommunen serverar och dem som säljs i kaféer och kantiner.

- Godis, feta och sockerrika bakverk och sockrad saft ska inte säljas eller serveras alls i skolan. När det gäller mjölkbaserade produkter ska man välja sockerfria alternativ eller produkter med bara lite socker. Skolmiljön ska stöda hälsosamma val, säger Arja Lyytikäinen.

I framtiden ska lunchen och mellanmålet betraktas som en helhet, så att också längden på elevens skolväg tas i beaktande när man räknar ut näringsbehov.

- Om barnet själv får välja blir det främst godis och saft. Här är samarbete med hemmet av yttersta vikt.

Godis, bakverk och sockrad saft ska inte säljas eller serveras alls i skolan.

― Arja Lyytikäinen, Statens näringsdelegation

När det gäller skolmåltidens sammansättning har man lättat lite på kraven. Tidigare fick en skollunch innehålla 30 procent fett av den totala energimängden. Nu är rekommendationen 30-40 procent, förutsatt att man minskar på det mättade fettet till förmån för det omättade. Protein skulle det tidigare finnas 15 procent av, nu är skalan större - 13-17 procent, för att ge mer utrymme för grönsaker.

Utbildningsstyrelsen vill också lyfta fram att skolmaten handlar om så mycket mer än en lunch.

- Skolbespisningen är en del av läroplanen och hela skolan ska vara involverad.

De nya rekommendationerna "Vi äter och lär tillsammans" hittar du här.