"Att kollektivt förfasa sig skapar gemenskap"

Inför premiären av hörspelen Sömn och Hunger träffar jag kriminologen Maria Normann för att diskutera brott och vår fascination över dem. Den skratt- och pratglada unga kvinnan har en liten baby på armen när hon öppnar dörren och motsvarar kanske inte min fantasibild av en hur en kriminolog ser ut.

Sex säljer, brott säljer och särskilt de tillsammans

Vad är det i brott och hemskheter som fascinerar? Varför kastar vi oss över nyheter om skattesmitare och varför går dokumentärer om mördare hem i alla tv-kanaler?

- Att kollektivt förfasa sig över någonting skapar gemenskap, säger Maria Normann. Om jag fördömer något otillåtet gör det mig automatisk lite mera upplyft och moraliskt bättre. Det handlar om en positionering av mig själv som en god människa som bygger på att fördöma andras beteende.

- Att skapa grupperna inne, ute, rätt, fel, okej, inte okej är både en kollektiv process och individuell process där vi kan ta ställning.

Maria Normann påpekar att brottsberättelserna lyfter fram frågor som redan under antiken behandlades i de klassiska grekiska dramerna. Frågor om rätt och orätt, filosofiska och etiska frågor. Vad får man göra? Vad får man inte göra?

- Sex säljer, brott säljer och särskilt de tillsammans, tillägger Maria Normann. Att det handlar om barn, sex, människor med makt, någonting som avviker från vanliga människors vardag. Det som är avvikande, spektakulärt lyfts fram.

Författaren till de två hörspelen Sömn och Hunger, Gunilla Hemming konstaterar ändå att hon vill ta avstånd från spekulativt våld.

- I synnerhet vämjes jag åt att varje kriminalhistoria i denhär underhållningsindustrin öppnar med en scen där en ung flicka ligger våldtagen och mördad i ett dike. När det upprepas och upprepas blir det tecken på en sjukdomsbild i samhället. Vad säger det om vår kultur? Är det fråga om att vi behöver ett rituellt jungfrumord varje lördag kväll?

- Jag är egentligen måttligt intresserad av brott i sig, och är istället intresserad av människor, deras beteende och den sociala och psykologiska sidan av kriminella handlingar, säger Gunilla Hemming.

Den tillfälliga tjuven

Hörspelet Hunger handlar om ett brott i ett högstadium. Några skolelever har stulit pengar ur en insamlingsbössa i samband med en insamling för de hungrande i Etiopien.

Hur man förhåller sig till brottet är kanske det intressantaste här, för businesspapporna välsignar till slut den intrikata stöldstrategin.

Maria Normann säger att det att man samlar in pengar och sedan stjäl kan kallas för "den tillfälliga tjuven-modellen", som baserar sig på att du plötsligt har en möjlighet.

- Och visst ser vi ju idag att det är många som inte ömmar för människor i nöd, t.ex. Donald Trump. Eller Björn Wahlroos, som tycker att ensamstående mödrar och socialbidrag är en belastning för samhället. Och att man inte behöver hjälpa folk som är i en utsatt livssituation. För mig hårda värderingar, tillägger hon.

Att känna sig ensam och oförstådd

Det andra hörspelet, Sömn, tar upp ett dråp, där en son tar livet av sin ålderstigna, sjuka mamma. I den har Gunilla Hemming inspirerats av ett fall från slutet av 70-talet.

Maria Normann föreställer sig att det i den berättelsen kan vara fråga om att det är svårt för sonen, att han inte klarar av att sköta sin anhöriga och det kan kännas skamfullt.

- Det händer ofta också i verkligheten att gärningsmannen inte längre orkar och samtidigt tror att allt skulle bli ännu värre om han sökte hjälp.

- Och det finns kanske någon orsak för honom att tro så, om man tänker på hur socialt arbete har varit utformat tidigare och att det också idag sker övertramp hos polisen, rättsväsendet och socialservicen.

Vem har makten att bestämma vad som är normbrytande

Maria Normann befann sig i Stockholm när hon för flera år sedan upptäckte att man där kunde läsa någonting som hette allmän kriminologi. Hon blev genast fascinerad av den mångfacetterade beskrivningen av ämnet.

- Det lät så spännande och mustigt så jag tänkte att det där tar vi. Och det var ju inte alls strittande blod och inälvor, utan kriminalstatistik och det tycker jag att är jätteroligt.

Vad gör då en kriminolog?

- En kriminolog ska förklara brott och brottslighet och orsaker till brott. Kriminologen följer med om brottsnivån minskar eller ökar och om det uppstår nya former av brottslighet.

- Man fäster sig inte enbart vid lagen, utan har också ett vidare sociologiskt perspektiv på avvikande beteende. Vad tycker vi att är avvikande och avvikande från vad? Det som är intressant är vem som har makt att bestämma vad som är normen och vad som är normbrytande.

- Utöver juridiskt definierbar brottslighet sysslar en kriminolog med frågor om missbruk, självmord och ohälsa. Det kan vara fråga om delaktighet, illamående, exkludering, marginalisering och annat sådant som lagen inte täcker.

Det vanligaste är att man stjäl på sin arbetsplats

Brott har ofta en anknytning till pengar eller brist på pengar.

- En stor del av brottsligheten handlar om vinning, vinningskriminalitet som det kallas. Att man vill skaffa sig själv fördelar.

- Brott är ofta väldigt vardagsnära och närmare oss själva än vi tror. Det vanligaste är att man stjäl på sin arbetsplats, att barn stjäl på sin skola eller hobby och att man stjäl av sina släktingar eller vänner.

Jag frågar vilka tankar Maria Normann har om s.k. ekonomisk brottslighet.

- Ekonomisk brottslighet är ytterst svår att definiera. Jag skulle kanske kalla den för företagsrelaterad brottslighet, att ett företag bryter mot reglerna för sin egen vinnings skull. Att man t.ex. låter bli att betala skatt för förbättra bokslutet, att man mutar för att få ett avtal, att man inte betalar ordentliga löner eller att man inte har tillräcklig övervakning av arbetstagarnas säkerhet.

Etik är ju sällan en juridisk sak

- Ekonomisk brottslighet kan handla om individer som jobbar i företag och via företaget har en möjlighet att begå brott eller att försnilla. Men också i företagsvärlden existerar det juridiska definitioner om hur man ska beskatta, vilka avgifter man borde betala och vilka arbetsskyddsregler man borde följa, säger Maria Normann.

- Etik är ju sällan en juridisk sak. Så det finns en gråzon i verksamheten som kanske inte uppfattas som ok av en stor del av befolkningen, men som inte alls är olaglig.

En riskfaktor för brottslighet i den ekonomiska världen är att tillväxten uppskattas så mycket att det uppstår en ideologi om tillväxt till vilket pris som helst. Då lösgör man den ekonomiska verksamhetens värderingar helt från samhällets övriga värderingar.

- ”Ska mitt företag ha sociala värderingar, hur hanterar jag anställda? Ska jag ta i beaktande om företagets verksamhet har konsekvenser för miljön eller skattebetalarna? Är vår produkt etiskt hållbar?”. Om sådana här frågor helt faller bort som onödiga och oviktiga blir det en väldigt liten grupp mänskor som gagnas. Och det enda som räknas är vinningen.

Spänningsteorin

Det finns olika teorier om de vanligaste orsakerna till brott.

- En amerikansk teori, spänningsteorin, går ut på att vi alla har en dröm om att man vill ha ”vovve, villa och Volvo”. Man drömmer om stabilitet, ekonomiskt oberoende och kanske framgång, förklarar Maria Normann.

När man sedan märker att man saknar medel att nå detta uppstår en spänning mellan drömmen och verkligheten som man försöker lösa. Då finns olika sätt att reagera på den. Att på brottslig väg uppnå den amerikanska drömmen är ett.

- Idag pratar man mycket om känslan av gemenskap och sammanhang. Att följa regler i ett samhälle som man inte hör till är ju inte lika attraktivt som att följa regler i ett samhälle som man uppskattar.

- Om man känner att man är utanför och att ingen lyssnar eller t.o.m. att man upplever diskriminering eller förakt, då struntar man blankt i de normerna.

”Du diggar ju inte mig så varför skulle jag göra som du vill? Du vill ju bara göra livet svårt för mig så varför skulle jag följa de dumma reglerna?", säger Normann.

Reglerna gäller inte mig

Maria Normann säger att det också är intressant att studera hur brottslingar rättfärdigar sina handlingar, t.ex. genom att förringa samhällets regler. En teori som förklarar hur det går till kallas neutralisationstekniken.

- I den föreställer man sig att alla nog vet reglerna om hur man skall vara och inte vara. Och för att kunna bryta mot regeln måste man först neutralisera den.

Det kan gå ut på att man fördömer den som fördömer, man kan tycka att domstolen är korrupt, att de som dömer bara är skurkar, att jag inte behöver bry mig om dem.

- Det att de andra säger att det här inte är rätt, har ingen mening för mig. Eller man anser att man har ett högre mål i sikte. En slags Robin Hood-ideologi om att skapa sin egen rättvisa.

Brott och straff

Vi har en uppfattning om att straff gör saker bättre, men om man frågar unga brottsoffer vad de önskar, önskar de att gärningspersonen aldrig ska göra samma sak igen. Inte att brottslingen ska straffas hårt. Hårda straff innebär inte att brottsligheten upphör. De har en väldigt liten förebyggande effekt.

- Hårda straff tycks ge en känsla av tillfredsställelse, av att rättvisan har skipats. I vissa fall kan de ha en avskräckande effekt, men när det handlar om brott mot liv har de nästan ingen effekt alls. Om man begår ett brott i affekt eller i psykiskt förvridet tillstånd funderar man inte på om man riskerar att få ett högt eller ett lågt straff. Straff avskräcker människor som redan är ganska laglydiga och konforma, avslutar Maria Normann.

Radioteatern: Sömn och Hunger. Utflykter till de södra stadsdelarna

Programmet är inte längre tillgängligt

Radioteatern: Sömn och Hunger. Utflykter till de södra stadsdelarna.
Söndagen den 29.1 kl. 18.03 och 5.2 kl. 6.03 i Radio Vega