Stort intresse bland företag för Koverhar - nu utvidgas planområdet

Det var en jättesatsning för Hangö då staden år 2014 köpte cirka 665 hektar mark och vatten av konkursboet FN-steel för 10 miljoner euro. Nu vill staden få ut det mesta av sin satsning och det visar sig att intresse för etableringar finns.

Hangö stad låter utarbeta en detaljplan för en del av de områden staden köpte av konkursboet.

Till en början jobbade planeringen med ett område på cirka 280 hektar där 105 hektar var vatten. Men eftersom staden ändå måste lägga fram planen på nytt för påseende efter en del kompletteringar, utvidgas planområdet nu med drygt 50 hektar mark.

- Planen var först tänkt för hamnen, men intresset har varit så stort att vi med detaljplanen tänkte att vi kanske kunde hjälpa till. Det handlar om verksamhet som har nytta av hamnen och som stöder hamnfunktionerna, berättar stadsgeodet Kukka-Maaria Luukkonen

Tanken är en plan som gör det möjligt att etablera företagsverksamhet som inte belastar miljön, tillägger hon.

Tilläggsområdena valdes med eftertanke

Vägen vid Koverhar ska också få en ny sträckning så att hamnen har ett större enhetligt område.

Staden bedömer att den utvidgning som nu görs för detaljplanen inte ligger på områden som är problematiska med eventuella inventeringar som bromsar upp processen.

- Vi får se hur det går, men vi tänkte att det här är områden vi kunde ta med på basis av de utredningar vi har nu.

Den nya planen ska läggas fram för påseende och myndigheterna ska komma med utlåtanden.

Om allt går vägen kan detaljplanen godkännas i höst och sedan kan företag börja planera etableringar i området.

Ytterligare planer för området

Parallellt med planarbetet i Koverhar gör staden också en så kallad generalplan för ett betydligt större område än det Hangö stad köpte av Koverhar.

Det området är hela 13,5 kvadratkilometer stort, alltså 1 350 hektar.

Området omfattar merparten av de nästan 700 hektar staden köpte av konkursboet. Dessutom ingår där bland annat Lappvik tätort där det för strandområdena som bäst görs upp en detaljplan.

Grovt sett kan man säga att området löper i en linje från Visko till Lappvik med Koverhar som gräns i söder.

Generalplanen ska på ett allmänt plan slå fast hurudan typ av verksamhet som kan finnas på olika områden. Efter generalplanen följer detaljplaner och till sist enskilda bygglov.

Kulturhistoria

I området mellan Koverhar och Lappvik finns en hel del kulturhistoria gömd i skogen efter krigen och det är också något som måste beaktas och inventeras, konstaterar Kukka-Maaria Luukkonen.

I förslaget till den fjärde etapplandskapsplanen för området, som Nylands förbund gör upp, finns flera sådana områden av kulturhistoriskt värde utmärkta i Koverhar. Hangö stad har motsatt sig omfattningen av märkningarna eftersom man befarar att det försvårar planeringen av till exempel Koverharområdet.

- Om etapplandskapsplanen träder i kraft med de begränsningar Hangö inte vill ha kommer den planen att styra generalplanen. Då måste vi beakta det.

Samtidigt påminner Luukkonen om att myndigheterna hela tiden har varit med i planeringsprocessen och det har gått bra att komma överens.

- Vi hade ett myndighetssamråd med över 20 deltagare. Myndigheterna är aktivt med i arbetet. Vi söker tillsammans fram sådana lösningar som möjliggör utvecklandet av området på bästa sätt, samtidigt som man beaktar de värden olika myndigheter lyfter fram.

I träffen deltog bland annat Försvarsmakten, räddningsverket, Trafikverket, Museiverket, landskapsmuseet, Nylands förbund och närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM).

Det har på sistone varit mycket tal om att lagen förändras och att till exempel NTM-centralerna ska ha mindre makt att besvära sig och påverka i olika processer. NTM-centralerna ska ha en mera rådgivande roll.

Luukkonen tonar ändå ner kommunernas möjligheter att så att säga göra friare val.

- Jag vet inte vad det betyder i slutskedet. Är det ändå viktigt att samarbetet fungerar? De har sådan sakkunskap som vi inte alltid har. Det har kanske inte alltid varit så att man har kunnat ha en bra samarbetsanda, men till exempel med planen i Koverhar var vår senaste träff verkligt konstruktiv. Alla jobbade för ett bra slutresultat.

Tankar i generalplanen

Längs vägen mellan fabriken Visko och Koverharområdet är det sannolikt möjligt med olika företagsetableringar eftersom infrastrukturen finns klar, säger Luukkonen.

Dessutom måste det finnas en så kallad grön korridor med natur så att djur, både i luften och på land, kan röra sig fritt och hela udden inte snörs av.

Den korridoren kommer sannolikt i området kring riksväg 25 mellan Visko och Lappvik, säger hon.

Bosättning är framförallt tänkt i Lappvik. Och det goda är att det finns gott om godkända tomter i Lappvik ifall Koverhar får nytt liv med många arbetsplatser.

I området finns också grundvattentag som måste skyddas och beaktas i planen.

Luukkonen understryker att arbetet bara har kommit igång och det handlar om lösa visioner. I slutskedet handlar det om kompromisser.

- Det gäller på sätt och vis att få motstridiga mål att passa ihop med varandra i en fungerande helhet.

Generalplanen ska kunna styra markanvändningen i mellan 20 och 30 år, säger Luukkonen.

Hon hoppas generalplanen ska kunna vara godkänd år 2018.

Invånarna ska få delta

Kukka-Maaria Luukkonen påpekar att Hangö alltmer målmedvetet har jobbat för en dialog med invånare och berörda parter kring planläggning. Därför ordnar staden också olika träffar med invånarna om planer.

I Lappvik gör staden upp en detaljplan för strandområdet. Det betyder att staden har besökt bland andra kurscentret Högsand för att höra vilket behovet där är och det samma gäller företaget SSAB.

Den 9 februari ordnar staden ett diskussions- och informationsmöte för allmänheten klockan 17.30 i den finska skolan, Lappohjan koulu på Skolgränd 4.

På mötet ska alla tre aktuella planer diskuteras, alltså detaljplanen för Koverhar, detaljplanen för Lappviks strandområde och generalplanen för Koverhar- och Lappvikområdet.