Kommunerna dåligt förberedda på extremväder - kan överraskas av översvämningar och värmeböljor

Finland ser ut att klara EU:s utsläppsmål fram till år 2020, men när det kommer till klimatanpassningen finns det mycket att förbättra. Hur åldringsvården ska klara av värmeböljor och hur städerna klarar översvämningar är ännu stora frågetecken i de flesta kommuner.

För Finlands del kommer klimatförändringen i första hand att synas i en allt extremare väderlek.

- Vi i Finland ska inte invaggas i tron att klimatförändringen bara innebär högre temperatur och lägre värmekostnader, säger Mikael Hildén, professor vid Finlands miljöcentral.

Stormar, översvämningar och värmeböljor utgör de största hoten mot finländarna, men de lokala myndigheterna är inte beredda på den här förändringen.

- Det allmänna intrycket är att kommunerna har gjort en del på klimatsidan men inte systematiskt gått igenom vad olika extremförhållanden betyder för deras verksamhet.

Detaljerade klimatstrategier fattas i många kommuner

I Finland har klimatarbetet hittills mest fokuserat på att dra ner på utsläppen av växthusgaser - medan arbetet med att anpassa samhället till allt extremare väderförhållanden hamnat på efterkälken

En rapport som Kommunförbundet släppte 2015 visar att bara kring 20 kommuner i sin klimatstrategi strävar efter att bättre anpassa sig till klimatförändringen.

- Både den nationella och internationella politiken har starkt betonat vikten av att minska utsläppen, så på det sättet är det förståeligt att det dominerar, säger Hildén.

Hur klimatstrategierna ser ut i de olika kommunerna varierar dessutom kraftigt. De större kommunerna kan ha egna miljömyndigheter, medan klimatfrågorna i mindre kommuner ofta landar under energisektorn.

Kommunförbundets rapport visar också att bara 23 procent av kommunerna uppdaterat sina beredskapsplaner för att klara av nya risker, som kraftigare stormar och översvämningar.

- Finland har tills vidare kommit lätt undan i klimatförändringen. Vi har inte sett några långvariga värmeböljor som de har haft i södra Europa, eller lika omfattande översvämningar som i Centraleuropa, säger Hildén.

- Därför är förnuftigt att tänka igenom klimatanpassningen nu, innan det uppstår problem.

Eftersom klimatarbetet hunnit längst i de stora folktäta städerna bor redan över 70 procent av finländarna i kommuner med en utarbetad klimatstrategi.

Hela Europa sårbart inför klimatförändringen

Europeiska miljöbyrån EEA släppte nyligen en rapport som visar att de flesta EU-länderna är sårbara inför klimatförändringen och att klimatanpassningen måste bli bättre inom hela EU för att minimera de negativa följderna.

Kommunerna har enligt Hildén en central roll i att förhindra framtida naturkatastrofer.

- Klimatanpassning handlar mycket om lokala åtgärder, där avgörs om det funkar eller inte.

Bland annat borde stadsplaneringen utgå från att vattenmassorna vid störtregn i framtiden är betydligt större än de är i dag.

- Det här gäller sådant som hur man ska beakta väderförändringar i markplaneringen, vilket uttryckligen är kommunernas ansvar. Såklart har vi räddningsväsendet som hjälper till vid stora katastrofer men de mer vardagliga problemen som att hålla en dräglig temperatur inom åldringsvården kommer klart an på kommunerna.

Finland är inte heller ensamt om att sacka efter i klimatanpassningsfrågor. En rapport som Svenska miljöinstitutet släppte sommaren 2016 visar att bara var femte kommun påbörjat sitt klimatanpassningsarbete.

Stort problem - men billigt att lösa

De goda nyheterna är att klimatanpassningen inte behöver bli speciellt dyr eller komplicerad om kommunerna tar tag i frågan i tid.

I december publicerades en rapport från forskningsprojektet Elastinen, där Mikael Hildén, tillsammans med forskare från bland annat Meteorologiska institutet och institutet för hälsa och välfärd presenterade olika sätt att hantera klimatrisker.

Enligt rapporten är klimatarbetets största problem bristen på systematisk genomgång. Om kommunerna bara känner till klimatriskerna är steget till en bra beredskap relativt kort.

- Det betyder inte att man måste satsa enorma mängder pengar eller andra resurser på att förbereda sig, säger Hildén.

En av Elastinen-rapportens huvudpoänger är att inte bara miljösektorn bär ansvaret för klimatanpassningen. Istället borde expertis från både stadsplanerings-, utbildnings-, hälsovårds- och energisektorn tas med i klimatarbetet.

- Då kan man hitta praktiska och billiga lösningar för att undvika problem som annars skulle bli stora.