Finlandssvenskt boende lockar ännu i dag - "Det är inte ett språkghetto"
Kvarteret Victoria på Busholmen är det nyaste tillskottet av svenska boendeenheter i Helsingfors. Sista handen läggs vid lägenheterna som bäst och de första invånarna har redan börjat flytta in.
I Víctoria samlas dagvård, kulturcentrum och boende på samma plats. Allt går på svenska.
Arkitekten Stefan Ahlman, som har planerat hela kvarteret, försäkrar att det inte är fråga om ett språkghetto. Idén har från första början varit att ha verksamhet som intresserar och drar folk.
- Det svenska dagiset Pärlan är centralt, likaså kulturcentret. Därför är det naturligt att kvarteret lockar svenskspråkiga, säger Ahlman.
En annan orsak är att organisationerna och stiftelserna som har byggt kvarteret är svenska och följaktligen hyr ut lägenheter i första hand till svenskspråkiga.
Kvarteret Victoria består av över 300 bostäder som säljs eller hyrs ut av organisationerna och stiftelserna som har byggt kvarteret.
Bland annat finns specialboende i husen. Teknologföreningen och Vasa nation förfogar över ara-finansierade studielägenheter. Brita Maria Renlunds stiftelse äger en del lägenheter i ett av husen. Lise och Thelma Standertskjölds fond äger konstnärsateljéer i kvarteret.
- Det finns också alldeles vanliga familjebostäder här, säger Ahlman. I det här skedet har de ganska långt finlandssvenska invånare, men här finns väldigt många finskspråkiga också och det är bra.
Stefan Ahman är övertygad om att behovet av koncentrerat svenskt boende är stort i Helsingfors.
- Vi behöver kunna identifiera och bygga upp en finlandssvensk vardag också i storstäder som Helsingfors och Esbo, säger han. Finlandssvenskarna minskar inte i antal här, men sprids ut det allt mer. Om de inte finns bra alternativ på svenska väljer många familjer det finskspråkiga alternativet.
Finlandssvenskt idealboende för fattig och rik
Tanken på ett speciellt finlandssvenskt boende föddes i början av 1900-talet. Då började bland annat Martharörelsen ivra för ett bättre boende bland vanligt folk.
1938 grundades Bostadsföreningen för svenska Finland. I trettio års tid riktade den in sig på ett trivsamt boende för finlandssvenskarna.
Filosofie doktorn Mia Åkerfelt har forskat i idealhemstanken.
- Allting skulle vara oerhört praktiskt, säger hon. Det skulle vara genomtänkt och baserat på vetenskap.
I takt med att idealhemstanken slog igenom uppstod en skillnad i hur man såg på inredning och rumsplacering i de finlandssvenska och finska hemmen på landsbygden. Småningom suddades ändå skillnaderna ut och ritningarna för idealhemmet började användas mera allmännt i vårt land.
Man hade en stark tilltro till att det rätta sättet att bo och inreda skulle leda till ökad folkhälsa och bättre trevnad.
- Man jobbade mycket med att använda det här naturliga ljuset som kommer från fönstret. Därför har vi än i dag ofta matbordet placerat vid ett fönster. Då kunde man samtidigt sitta och jobba.
En annan viktig sak som Marthorna propagerade för var rationella köksinredningar. Fasta köksskåp skulle placeras på en hel vägg, arbetsbänken skulle stå vid fönstret och spisen skulle placeras så mitt i huset som möjligt.
Man jobbade mycket med att använda det här naturliga ljuset som kommer från fönstret. Därför har vi än i dag ofta matbordet placerat vid ett fönster.
Mia Åkerfelt
En annan av teserna var att sovplatserna alltid skulle befinna sig vid innerväggarna. Drag från fönster och ytterväggar ledde till olika typer av folksjukdomar som reumatism till exempel. Det ställde nya krav på nya grundritningar för hur hus skulle byggas.
Modellen för idealhemmen togs från Tyskland och Sverige.
- Man sammanställde informationen och gjorde en finlandssvensk variant av det hela, säger Åkerfelt. Allt handlade om funktionalism och detaljer. Man ritade bland annat in hur diskhoarna skulle se ut och visade till och med var disktrasan skulle hänga.
Man visade till och med var disktrasan skulle hänga.
Förutom önskan om bättre folkhälsa och större trivsel, hoppades Bostadsföreningen för svenska Finland att en lättare arbetsbörda för lantbrukarhustrurna skulle förhindra att man lämnade landsbygden.
Svenskhus samlar finlandssvenskarna i stan
Trots bostadsföreningens strävan tog avfolkningen av landsbygden så småningom fart och förorterna växte upp kring städerna.
Bland annat Nordsjö i östra Helsingfors fick ta emot en hel del nya invånare.
För att befrämja den svenskspråkiga befolkningens boende grundades Helsingfors Svenska Bostadsstiftelse 1955 av 18 finlandssvenska föreningar och företag.
Mellan åren 1957 och 1970 lät stiftelsen bygga över tjugo så kallade svenskhus.
I dag ägs hyreshusen Babord i Nordsjö, Styrbord i Gamlas och Sesam i Arabiastranden av stiftelsen.
Henry Henriksson har bott i Babord sedan 46 år tillbaka. 152 lägenheter med daghem, dagklubb och stark samvaro har hållit kvar en stor del av invånarna i flera generationer.
När han flyttade in bodde över 500 personer i bostadsbolaget. Så gott som alla talade svenska.
Här bor några familjer där tre generationer bor i bostadsbolaget.
Henry Henriksson
Runt millennieskiftet minskade svenskarna familjernas antal något, men i dag ökar antalet svenska familjer igen. Barn och barnbarn flyttar tillbaka till Babord när de har bildat familj.
- Här bor några familjer där tre generationer nu bor i bostadsbolaget, säger Henry. Det tyder ju på att man har trivts bra som barn när man flyttar tillbaka.
Kinamuren lockar fortfarande många svenskar
Också i Vasa uppstod boendeenheter med stor svensk majoritet, trots svenskans starka ställning i regionen.
Den så kallade Kinamuren i centrala Vasa är ett exempel.
Huset byggdes i början av 1960-talet och ägdes sedermera av Harry Schaumans stiftelse. Stiftelsen avyttrade med tiden lägenheterna och de invånare som inte ville eller kunde köpa sina hyreslägenheter sades upp. I början var så gott som alla invånare svenskspråkiga. Även om många av invånarna har bytts ut med åren är fortfarande uppskattningsvis omkring hälften fortfarande det.
Också Ruth Lawast sades upp när HSS sålde ut lägenheterna. Hon räddades av att Vasabladet köpte lägenheten hon bor i. I dag äger Svensk-Österbottniska samfundet bostaden.
- Under 51 år har jag haft en ordentlig renovering. Om man är snäll och hygglig, inte röker eller har djur så hålls ju nog lägenheten i skick, säger Rut.
Standardhusen tog över efter kriget
Det finlandssvenska idealboendet började alltså med att standardkök lanserades. Efter det var det dags att ta nästa steg och snart kom man på att standardiseringen också kunde vara lösningen i husbyggandet.
Man ansåg att speciellt den mindre bemedlade befolkningen skulle dra nytta av prefabricerade, standardiserade bostäder.
Man slösade inte på stora byggen med dekorationer, utan satsade i stället på goda arbetsytor och fungerande rumsindelning.
I Åbo finns en hel stadsdel där de första standardhusen som byggdes i vårt land har bevarats.
I samband med mellanfreden 1941 byggdes 76 hus på åkern strax utanför stadskärnan. Husen donerades av Sverige och kallas också "Göteborgshusen".
- Man slösade inte på stora byggen med dekorationer, utan satsade i stället på goda arbetsytor och fungerande rumsindelning, säger Åkerfelt.
Egendom förvaltas via fastighetsmarknaden
Det finlandssvenska bostadsbyggandet i städerna och tätorterna har till en stor del kopplingar till de finlandssvenska stiftelserna.
Harry Schaumans stiftelse finns bland de viktigaste finlandssvenska stiftelserna i Svenskfinland.
Stiftelsen driver via bolaget HSS-media de österbottniska svenska dagstidningarna och är samtidigt en av de största aktörerna i fastighetsbranschen i Vasa.
- Vår strategi är att äga och förvalta fastigheter i centrum och det har vi i huvudsak hållit oss till under den här tiden med några få undantag. Vi äger fastigheter med bostäder, affärslokaler och kontorslokaler, säger stiftelsens vd Tom Westermark.
Harry Schaumans stiftelse är svensk, men det påverkar inte hur stiftelsen väljer sina hyresgäster, försäkrar Westermark.
- Vi hyr ut oavsett språkgrupp. Undantaget är stiftelsens lägenheter i Folkhälsanhuset. Där beaktas bara svenska seniorer över 50 år.
Se hela programmet här:
Sänds även i Yle Fem, måndag 6.2.2016 samt tisdag 7.2.2017 kl. 17.25.
' /%3E%3C/svg%3E)
