Hur mycket kan våra seniorer om webben och sociala medier?

Berit Sjöberg och Signild Sundin i Sundom har känt varandra sedan skoltiden och följts åt genom privatliv, fritidsaktiviteter och föreningsengagemang. Men en sak som skiljer dem åt är dataintresset.

Berit Sjöberg är uppkopplad på nätet dagligen, medan Signild Sundin inte använt någon dator sedan hon gick i pension för omkring tjugo år sedan.

Vid den tiden gjorde hon inhopp på biblioteket och lärde sig låna ut böcker via datorn. Hennes man har en gammal dator som han använt i sin släktforskning. Numera använder han den endast för att lägga patiens.

- Vi har inte ens en internetuppkoppling, säger Signild Sundin.

Glad över datorn

- Jag är glad att en bekant uppmanade mig att överta hans gamla dator, när han själv skaffade ny maskin, säger Berit Sjöberg. Jag kunde ingenting, så jag gick en kurs på Arbis. Efter det har jag fått hjälp av barn och barnbarn, till exempel när jag skulle gå med i Facebook.

- Se, väldens härligaste bild, säger Berit Sjöberg och tar fram en bild på en glad tjej i treårsåldern. Och jag kan ju ”gilla” här, säger Berit Sjöberg och trycker för tummen upp under fotografiet.

- Jag tycker om att se på vackra foton på Facebook. Tyvärr kan jag inte lägga ut bilder själv, men jag skriver inlägg. Via Facebook har jag kontakt med vänner i Sverige och Åbo och med min sommargranne. Vi brukar dessutom skriva privat åt varandra via Facebook.

- Jag läser också tidningar och när jag tröttnar på kokböckerna söker jag recepten på webben istället. Här har vi till exempel ett recept på blomkålssoppa.

Via Facebook får Berit Sjöberg också viktig information, som var man kan hämta blanketter om man vill delta i ett medborgarinitiativ för omfattande jour vid Vasa sjukvårdsdistrikt.

Svårt få jämnåriga intresserade

Berit Sjöberg har ibland försökt få sina jämnåriga vänner intresserade av datorer och webben, men Signild Sundin känner inte att hon skulle behöva någon dator. Hon klarar sig bra utan. Berit Sjöberg skulle å sin sida inte vilja vara utan dator. Häromveckan hade hon datakrångel och blev utled när hon inte kommit åt att googla eller kolla vad hennes vänner sysslade med.

-Jag tycker att det här med internet är väldens bästa sak. Ju äldre man blir desto större nytta har man av det. Här man kan hålla reda på vad som händer i byn och vad släkt och vänner har på gång. Det skulle vara väldigt underligt att vara utan dator numera.

- Jag tror jag skulle bli sittande framför skärmen, och inte få något annat gjort, funderar Signild Sundin.

-Nä, det är nog ingen risk, kontrar Berit Sjöberg.

Om vi varit unga hade vi också fastnat i skärmen

Nästa år kommer myndigheter att börja använda sig av digital post. Det här gäller till exempel information från folkpensionsanstalten, skatteverket och trafiksäkerhetsverket. Hur låter det i Signild Sundins och Berit Sjöbergs öron?

- Vad ska vi då göra? Vi får vända oss till barn och barnbarn igen. Men sådana där nya saker är ganska svåra att sätta sig in i. Samma gäller för smarttelefoner, appar och liknande.

-Jag är så glad att min bekanting fick mig att börja på med datorer. Inte ska folk vara rädda för datorer. De är bra att ha, skräp att vara utan.

-Vi har en mobil som är både gammal och gammalmodig. Jag är rädd att den ska gå sönder. Jag tror inte jag skulle förstå mig på en ny, säger Signild Sundin. Säkert är de bra för ungdomar och andra som behöver dem. Samtidigt är ungdomarna så fast i sina smarttelefoner.

- De ligger på varsin soffa med varsin telefon i handen. Man blir lite ledsen när de inte ens har tid att tala när man kommer på besök, säger Berit Sjöberg. Men det här är denna generations grej. Det är vi som inte hänger med.

- Vi skulle säkert ha varit likadana om vi varit unga nu, säger Signild Sundin.

Berit Sjöberg är besviken på är att det är så få i deras ålder som är med i Facebook. Hon tycker att det vore ett bra sätt att hålla kontakten med jämnåriga vänner.

- Jag är så glad att min bekanting fick mig att börja på med datorer. Inte ska folk vara rädda för datorer. De är bra att ha, skräp att vara utan, skrattar Berit Sjöberg.